Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 16 - Böcker - Arbeitsvorbereitung, bd 1, av Tage Egnefors - Grundlagen der technischen Hydromechanik, av Wll - Handbuch der Physik, bd 21, av L Tiderman - Electronic analog computers, av Bengt Jiewertz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att berika det kortfattade textmaterialet. De rikligt
förekommande litteraturhänvisningarna ger den
intresserade möjlighet till fördjupade studier.
Tage Egnefors
Grundlagen der technischen Hydromechanik,
av Paul Bftss. Oldenbourg, München 1956. 59 s.,
51 fig.
Denna lilla bok innehåller en koncentrerad och väl
genomarbetad framställning av den tekniska
hydro-dynamikens grunder. Boken är speciellt avsedd att
ge dem som arbetar praktiskt inom
vattenbyggnadsområdet de teoretiska grunderna.
Först behandlas hydrostatik och dess användning
för beräkning av statiskt vattentryck på plana och
krökta ytor, varpå följer Bernoullis ekvation och
beräkning av stationär vattenrörelse i öppna rännor
och fyllda rörledningar. Vidare redogörs för
tvådimensionell strömning, impulssatsen och dess
praktiska tillämpning, potentialströmning och icke
stationära strömningar.
Ämnet är behandlat på ett sakkunnigt sätt och
boken kan rekommenderas inte blott till vattenbyggare
utan även till andra som har beröring med
hydrodynamiska frågor. WIl
Handbuch der Physik, bd 21:
Elektronenemission. Gasentladungen 1, redigerad av S Flügge
Springer, Berlin 1956. 663 s., 378 fig., 52 tab.
132 DM.
Föreliggande band av detta stora samlingsverk (54
band: 11 grupper) behandlar, glödemission (W B
Nottingham), fältemission (R H Good Jr & E W
Müller), fasta kroppars sekundäremission vid
elektronbombardemang (R Kollath), fotojonisation i
gaser och fotoelektrisk emission från fasta kroppar
(G Weissler), elektroners och joners rörelser (W
Allis), bildning av negativa joner och rekombination
av joner (J Locb), jonisering av gaser genom
elektroner i elektriska fält (A von Engel) samt
sekundärfenomen (P F Little).
Nottingham går in på den statistiska mekaniken
såsom grundval för emissionsekvationen, och
behandlar i samband därmed utträdesarbetets
temperaturberoende. Ungefär en tredjedel av artikeln
behandlar teorins tillämpning på experiment, bl.a.
emission från enkristaller och oxidkatoder.
Avsnittet fältemission behandlar Fowler-Nordheims
teori för fenomenet. Ett följande avsnitt behandlar
experimentella resultat, såsom emissionens beroende
av fältstyrkan, temperaturen och materialets
utträdesarbete. Vidare har elektronernas
hastighetsfördelning studerats.
I kapitlet om sekundärelektroemission ges en
översikt av olika metoder att mäta
sekundärelektronernas energifördelning samt visar hur olika
parametrar inverkar på denna fördelning. Frågan om
utbytet och olika faktorers inverkan härpå
diskuteras ingående.
Weissler delar upp sin artikel i fotojonisation i
gaser och ångor, och fotoemission från fasta
kroppars ytor. Vidare redogöres för fotoelektronernas
energifördelning och olika polarisationseffekter.
Slutligen behandlas inverkan av föroreningar och
adsor-berade gaser och emission från sammansatta ytor.
Allis’ bidrag är helt matematiskt till sin natur. Det
berör elektron- och jonbanor i skilda slag av
elektriska och magnetiska fält varjämte hänsyn tas till
förekommande tryckgradienter.
Loeb intresserar sig i sin första artikel för olika
mekanismer för bildning av negativa joner, och
därtill för metoder att mäta sannolikheten för
elektronanlagring på neutrala molekyler och för
energiomsättningsfrågor. I kapitlet om
rekombination avhandlas framfor allt mätmetoder och deras
begränsning.
von Engel behandlar jonisation i likformiga,
olikformiga (framför allt rymdladdningsdeformerade)
och kombinerade elektriska och magnetiska fält.
Townsends klassiska teorier för fältförstärkt
jonisation anges jämte metoder för mätning av
jonisa-tionskoeffieienter.
Med sekundäreffekt menar Little en sådan källa
för laddade partiklar, som är beroende av en annan
joniserad källa inom en urladdning. Med en sådan
definition får begreppet sekundäreffekter en mycket
vid omfattning, och har kommit att t. o. m.
inbegripa en så fundamental process som
sekundäremission till följd av bombardemang med positiva
joner. Bland mycket annat avhandlas här vidare
Townsends andra koefficient, elektronreflexion,
inflytande av metastabila atomer och de olika
faktorernas relativa inflytande i olika sorters
urladdningar, själv- och osjälvständiga, stationära och
transienta. Ur teknisk synpunkt är detta ett av de
allra viktigaste kapitlen i boken.
Elementära fakta och teorier förutsätts kända.
Framställningen hänför sig i allmänhet till vad som
hänt sedan strax före senaste världskriget.
Litteraturhänvisningarna förs dock ofta betydligt längre
bakåt i tiden.Varje avsnitt inom kapitlen ger klart
och koncentrerat den fysikaliska bakgrunden till
det speciella problem som avhandlas och för den,
som har anledning att närmare syssla med frågan,
lämnas en möjligast fullständig
litteraturförteckning kring problemet. Boken har härigenom kunnat
ges ett begränsat omfång trots sin rikedom på stoff.
Samtidigt har den blivit överskådlig, lätthanterlig
och verkligt användbar, en handbok, som framför
allt utvecklingsingenjörer torde ha mycket stor
nytta av. L Tiderman
Electronic analog computers, 2:a uppl., av
Gra-nino A Korn & Theresa M Korn. McGraw-Hill,
New York 1956. 452 s., 224 fig., 6 tab. 7,50
Första upplagan av denna bok utkom 1952 och var
den första bok, som sammanfattande behandlade
analogiräknetekniken och analogimaskinen. Denna
nya upplaga är till stora delar omarbetad, speciellt
de avsnitt, som behandlar analogimaskinens
uppbyggnad. Boken är lämplig som lärobok för den
som vill sätta sig in i hur en analogimaskin fungerar
och hur den är uppbyggd.
Efter det första kapitlet, som introducerar ämnet,
följer två kapitel, som mer utförligt visar, hur
ekvationerna behandlas med avseende på skalfaktor och
tidsskala och hur ekvationerna omformas för
uppkoppling i maskinen. Här ges också ett flertal
exempel på hur man löser praktiska problem. Avsnittet
om simuleringen av olika dynamiska system
inkluderar kretsar för alstrande av olinjära funktioner.
Exempel ges på tillämpningen på industriell
processreglering, och vidare behandlas ett problem med
linjär programmering och lösning av partiella
differentialekvationer.
Större delen av boken ägnas åt de olika
räkne-komponenter som ingår i en analogimaskin, med
många exempel på aktuella kretsar. Ett kapitel
behandlar utförligt de problem som man måste
beakta då man konstruerar likspänningsförstärkare,
och hur nollpunktsdriften elimineras. För ett flertal
förstärkare med hög noggrannhet anges
kopplingsscheman och data.
378 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
