- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 87. 1957 /
390

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 17 - Bågsättar, av Ullrich Thran

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som ram verkande tvärsektionen. På den inre
flänsen verkar likaså en ytbelastning ur
krök-ningen

Fig. 1. Tvärsektion av båg sätt.

Fig. 2. Belastning
av tvärsektion.

fogande stående profilerna beräknas, tabell 1.
Därvid fås slankhetsförhållandet A = Sk/i av
den motsvarande Eulersträvan ur ekv.

3 E J ti"- E J

Sh

knäcklängden

Sl = ^ = 1,814 r

1/3

16,052 m

Tabell 1 visar att den slutgiltiga lådprofilen
är 20 % lättare än den mest gynnsamma
valsprofilen, Dimel 34, och att rörprofil med
samma bredd endast ger obetydlig viktsbesparing.
Visserligen är valsprofiler ekonomiska ur
tillverkningssynpunkt, men man får ej glömma
att bockningen med radien r på tjockleken h
ger en plastisk deformation av s = h/2 r —
340/17 700 = 1,9 %. Vid en sådan bockning är
det svårt att stadga livet mot buckling och att
överhuvudtaget få jämn krökning. Det fordras
alltid långvariga efterriktningsarbeten för att
man skall erhålla godtagbara bågar.
Användning av rör är endast en spekulation och kan
inte praktiskt genomföras. Inte bara
tillverkningstekniska skäl utan även
tätningssvårig-heter och hydrauliska frågor omöjliggör en
sådan profilering. En svetsad lådprofil
däremot har fördelen att kunna byggas i
noggranna svetsjiggar, som garanterar rätt form
och medför låga arbetskostnader vid
serietillverkning. Tätningen bereder inga svårigheter
och de hydrauliska problemen kan lösas.

Varje båge, som utsättes för vattentryck,
påverkas ej enbart av centriskt tryck utan även
av tvärböjning i sina krökta flänsar.
Vattentrycket p står ju i jämvikt med hela sektionens
normalkraft N och ej med de radiella
delkrafts-komposanter, som fås genom krökningen rt
resp. r2 av den yttre eller inre flänsen. Denna
tvärböjningsbelastning beräknas enligt fig. 1.
Ur N = p b r± följer de tre delnormalkrafterna
med

x’ u An

i\n = p b ri

På grund av krökningen med radien
motverkas det yttre vattentrycket av
delkrafts-komposanten NJb rt från den yttre
flänsnor-malkraften varför den yttre flänsen belastas
böjande endast av differensbelastningen

Ni I. A, \

iH = p~b7rp\l~2ÄJ

Denna ytbelastning verkar böjande på den

P 2 =

A72

br-.

r\ Ä2

PT,ZÄ

och slutligen verkar på de båda horisontella
plåtarna sammanlagt differenskraften

iV3 ri .4 3

P3=b73 = Pn JÄ

Dimensioneringen för statiskt vattentryck skall
alltså förutom knäckning även ta hänsyn till
de sammanlagda spänningarna från
normalkraft och böjning på grund av ytkrafterna,
som påverkar plåtarna såsom ramkonstruktion,
fig. 2.

Hydrauliska krafter vid firning
och hissning

Svårigheterna att behärska bågsättarna under
firning och hissning samt då de är nedlagda
härrör från de hydrauliska krafterna.
Profilutformningen måste därför ta hänsyn till dessa
krafter, som å sin sida återigen är beroende
på profilutformningen. Utgår man i
resonemanget från ett antal redan nedlagda sättär så
kommer följande krafter att verka på den
översta sätten, fig. 3.

En sätt med en vertikal yttre och horisontal
övre begränsning bildar vid överströmning en
skarp avlösningskant för vattenstrålen.
Nedströms denna kant uppstår således ett
hydrauliskt undertryck s som är beroende på
kantens höjd över tröskeln och djup under
energihorisonten. Allt efter utbildningen av
tätningen mellan sättarna uppstår vidare ett mer eller
mindre stort statiskt upptryck under sätten ut.
Dessa båda ytkrafter vill lyfta sätten och
motverkas av sättens egenvikt g.

Skulle egenvikten ej vara tillräcklig, lyfter
den övre sätten sig vridande kring anfangen.
Härvid kommer sättens överyta dels närmare
vattenytan, dels i ett i förhållande till vatten-



Fig. 3. Belastning av nedlagd
bågsätt.

Fig. A. Hydrauliskt instabila
bågsättar.

S90 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:54:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1957/0414.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free