Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 17 - Bågsättar, av Ullrich Thran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 8.
Transport av
bågsätthalva.
Fig. 9. Ät
erhåll nings-kraften i
mittlinan
under
firning av en
sätt.
lan vingarna tilltar, dock blir summan av
belastningarna alltid nedåt riktad;
på grund av vattentrycket på undersidan —
i början negativ. Anströmningsvinkeln är i
början positiv, varför vattentrycket hindrar
sätten vid firning. Vid fortsatt firning blir
dock anströmningsvinkeln mindre och blir
genom krökning av vattenströmmen kring
sätten snart negativ. Linkraftens negativa andelar
minskar alltså, passerar noll och förbytes
därefter hastigt till positiva värden.
Linkraftande-len når sitt maximum när den genomsnittliga
öppningen mellan den betraktade och de
redan nedlagda sättarna är ungefärligt lika med
sättens bredd. Därefter minskar kraften
paraboliskt till sitt slutvärde, varvid nollinjen åter
passeras då slutvärdet är negativt på grund av
det statiska upptrycket framför
tätningsske-nan.
Enligt detta resonemang får bela återhåll-
ningskraften vid firning i princip följande
förlopp, fig. 9. Kraften ökar i början långsamt
beroende på g och därefter hastigare beroende
på s, når sitt maximum då hjässan försvinner
under vattenytan, för att minska igen dels
därför att s minskar och dels på grund av att den
negativa belastningen från u börjar märkas.
Strax före nedläggningens slutskede utbildar
sig ett annat maximum, nämligen då
undersidans sug och därmed u når sitt maximum.
Därefter minskar kraften återigen till sitt
slutvärde i och med att suget på undersidan
minskar och förbytes till det slutgiltiga upptrycket.
Försöken i vattenlaboratoriet verifierade
detta resonemang. Det visade sig dock nära nog
omöjligt att noggrant bestämma storleken av
krafterna i punkterna 4 och 5, fig. 9. Vid
genomgång genom dessa punkter är
kraftgradien-ten så brant, att mätanordningens elasticitet
omöjliggjorde exakt fixering av sätten i dessa
lägen. Varje liten förskjutning av sättens läge
1 höjdled medförde så stora kraftändringar att
dynamometern och linans fjädring gav större
utslag än inställningen av linlängden.
Uppgiften som laboratoriet skulle lösa kan
lättast beskrivas i samband med fig. 9.
Betecknas med Lg linkraften på grund av sättens
egen vikt, Lu linkraften på grund av alla
hydrauliska krafter och L„ L5, LG hela linkraften
vid de motsvarande punkterna 4, 5 och 6, fig.
9, så skulle följande villkor uppfyllas:
L4 = -f Lht skall vara större än noll såsom
säkerhet att sätten följde med vid firning. Som
säkerhetskoefficient fordrades v = LgJLh4 >
1,5.
L3 = L(j3 + L/t3 skall vara minimum för att
bebegränsa nedsättningskranens lyftkraft.
L- — La — Lh-0 — Lha skall vara mindre än
Lga såsom säkerhet att den redan utlagda
sätten ej lyfter sig när nästa sänkes. Härvid
antas att s och g inte ändras mellan läge 5 och 6.
Differensen anger då den i sista skedet
uppstående ejektorverkan som verkar både på den
befintliga och på den nya sätten. Verkan av
dessa ejektorkrafter får inte vara större än
egenvikten för att sätten skall ligga kvar.
De första två kraven är naturligtvis i viss
mån motsägande. Vill man hålla stor säkerhet
för sänkning, fordras stort nedtryck, som i sin
tur ökar nedsättningskranens belastning.
Slutligen kan ur lig. 9 härledas tre
svängningsrisker:
Har kranen pius kranlinan för liten
fjäderkonstant, kan sätten efter passerandet av punkt
2 sugas ned fortare än sänkningshastigheten
av krankroken medger, passera punkt 3 och
nå ett elastiskt momentant jämviktsläge
mellan punkt 3 ocli 4, dras tillbaka av den
spända lyftanordningen förbi punkt 3 osv. Denna
risk kan tänkas uppstå vid så starkt
fjädrande lyftverktyg som t.ex. kabelkranar.
Vid för låg säkerhet enligt föregående punkt
och samtidigt för stor sänkningshastighet kan
lyftkraften sjunka till noll och sätten råka ur
kontroll. Linan slakar och sätten dansar upp
och ner kring minimipunkten 4. Denna risk
393 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
