Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 19 - Eldistribution på landsbygden, av Carl Erik Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1.
Spänningsschema viel [-landsbygdsdistribution;-]
{+landsbygds-
distribution;+}
upptill för
hög-spänningslinje,
nedtill för
låg-spänningslinje
med inlagda [-förbruknings-spänningar-]
{+förbruknings-
spänningar+} för
olika
transformatorkopplingar; -
fulllast, –-låglast.
Eldistribution
på landsbygden
Distributionskostnaderna utgör den
dominerande delen av de totala elkostnaderna hos
detaljkonsumenten. För landsbygdens
elkraftförsörjning, som på många håll sker under
svåra ekonomiska förhållanden, är det därför
av särskild vikt att distributionen planeras på
ekonomiskt gynnsammaste sätt.
Landsbygdsdistributionen har under senare tid diskuterats
livligt bland krafttekniker och andra
intresserade men det har därvid mest rört sig om
el-taxornas utformning och
organisationsproblemen vid landsbygdsdistributionen. De rent
tekniska problemen har inte uppmärksammats i
samma grad, trots att dessa i hög grad
inverkar på landsbygdselektrifieringens ekonomi.
Ortsnätens planering
ökningen av elförbrukningen inom
landsbygden har under ett antal år varit ca 10 %
årligen. Dessutom har belastningen fått en
ändrad karaktär, vilket tillsammans givit upphov
till en del svårlösta problem av teknisk art.
Medan tidigare den tyngre belastningen bestod
Överingenjör Carl Erik Olsson, Mölndal
621.316.1
av motorer inom lantbruket, vilka användes
sporadiskt för tröskning och målning, är
huvudparten av belastningen nu elektriska
spisar, varmvattenberedare, tvättmaskiner,
elpannor för kreatursfoder, sädestorkar m.m.
Dessutom finns en tendens att göra apparaterna för
allt större effekt. En ökad märkeffekt hos
apparaterna kostar nämligen mycket
obetydligt i fabrikationen, men
distributionskostnaderna ökar härigenom väsentligt. Man kan
överslagsvis räkna med att varje kW ökad
märkeffekt motsvaras av ca 50 kr. ökad
distributionskostnad.
De nämnda förhållandena gör att ett
landsbygdsnät nu måste vara planerat och
dimensionerat på ett helt annat sätt än för endast
ett tiotal år sedan. De ändrade förhållandena
har också fört fram frågan vilka belastningar
man bör räkna med vid dimensioneringen och
vilken spänningshållning som kan anses vara
teknisk-ekonomiskt rimlig.
Trots svårigheterna att göra upp prognoser
för framtida utveckling måste man ändå då ett
ledningsnät dimensioneras utgå från vissa
belastningsantaganden. En belastningsgräns
uppåt måste sättas och det är av ekonomiska skäl
av vikt att denna sättes på rätt sätt så att inte
onödigtvis i nätet lägges ned kapial som inte
utnyttjas. Samtidigt är det även av vikt att man
inte dimensionerar ett nät så att det efter koft
tid måste byggas om eller förstärkas. Varje
distributionsföretag har kanske här sina
dimensioneringsregler som man anser ge
ekonomiskt optimum, och det är svårt att
framlägga en generell regel som kan gälla vid de
olika förhållanden som råder i olika trakter.
I det följande angivna normer och
beräkningsgrunder är därför endast ett exempel på
hur sådana kan vara utformade. De har sedan
ett antal år tillämpats inom Yngeredsfors Kraft
AB:s distribution.
Man räknar med att varje gård, förutom
belysning och småapparater på ca 1 kW, har
dels en motorbelastning, dels en
värmebelastning. Man kan på goda grunder anta, att det
finnes ett samband mellan gårdens
hektar-antal och dess motoreffektbehov. För de minsta
gårdarna mellan 2 och 7 ha kan man räkna
437 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
