Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 20 - STF i april
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Geologiska Undersökning berätta om kemisk
malm-prospektering. Det är dock långt ifrån ett skämt
utan snarare en av prospekteringsteknikens främsta
upptäckter att malmer djupt i jorden kan
förråda sin närvaro genom spårförekomster av
metaller i mark, växter och förna i ytan ovanför
förekomsterna.
Metaller som här anrikas är: Be, Co, Ni, Zn, Ge,
As, Cd, Sn, Pb, TI, Ag och Au. Genom moderna
mikrometoder kan man redan på fältet bestämma
halterna och avverka ett stort område tämligen
snabbt. Jonvandring från underliggande
malmkroppar har skett genom sprickor och diffusion.
Anrikningen ger anvisning på en malmkropps belägenhet,
men störningar förekommer ofta på grund av
förkastningar, morängrund och vattendrag som kan ge
sekundärsediment och sedimentsvansar. Jordarterna
spelar en mycket stor roll. Ställen där gruvbrytning
tidigare skett ger svåra störningar. Typiska
kemiska prospekteringar har utförts bl.a. på
Yxsjö-fältet och i Lånban. I Otanmäki fann man under en
torvmosse Fe, Ti och V (Tekn. T. 1957 s. 331) och
på Kreta krommalm. Diskussionen rörde
huvudsakligen jonbytesförhållanden för olika metalljoner.
Sammanträdesskräcken hos svagströmsteknikerna
inom SER tog sig ett nytt uttryck då endast ca 15
tappra män mötte upp den 5 april för att höra Per
Olof Lundbom tala om normaler för mikrovåg.
Som effektnormal är bolometern vanligast, men vid
ökande pulseffekter visar den för låga värden
varför man övergår till kalorimetriska metoder. Man
kan också mäta effekt med en spolliknande vinge
insatt i 45° vinkel i vågledaren. Vridningen av
vingen eller torsionsmomentet ger effekten inom
området 10—100 W med 4 °/o noggrannhet.
Brusnormaler behövs för mätningar av mottagares
känslighet och består av dioder (upp till 103 MHz)
eller gasurladdningsrör i vågledare. Stående
vågförhållande bestäms i mätledningar, dvs. raka stabila
koaxial- eller vågledare med i en slits rörlig
mätsond. Normal för fasmätning är en hornantenn med
känd förstärkningsfaktor.
För frekvens är kvartskristalloscillatorn den
vanligaste normalen, t.ex. en med låsta kretsar som ger
frekvenser med 100 MHz intervall och 10"8
noggrannhet inom 300—10 000 MHz. Vid krav på ännu
högre noggrannheter använder man
molekylresonansen hos vissa gaser; Ce-strålklockan och
ammo-niakklockan, med noggrannheter kring 10~u—10"12.
Med dessa senare iakttar man slumpvis fördelade
oregelbundenheter i jordens rotation.
SER kallade kraftteknikerna (40 kom) den 26 april
då H Blatter från Schweiz behandlade
kontaktomformare. Dessa arbetar med fram- och återgående
tryckkontakter. För att underlätta brytningen vid
kommuteringen deformerar man växelströmmen med
en i serie med brytstället kopplad reaktor med
järn-kärna. Strömmens värde blir härigenom nära noll
under en del av halvperioden, praktiskt kan man
räkna med en restström på 5—10 A vid en
huvudström av storleksordningen 10 000 A. För att
ytterligare underlätta brytningen inkopplar man en
parallellkrets med tyratronrör, som ger en strömstöt
i motsatt riktning mot denna restström.
Kontaktomformaren visar liten transportvikt, hög
verkningsgrad (95 °/o och högre) och stabila
driftförhållanden, vilket gör den synnerligen väl lämpad för
den kemiska industrin. I diskussionen berördes bl.a.
de stora krav som ställs på kontaktmaterialet, och
Blatter omtalade, att en kontakt har en livslängd på
4 000—6 000 h. vilket motsvarar nära 109 brytningar.
Ca 100 medlemmar i Mekanik jagade "Vargar i
verkstaden" den 9 april. C A Wernhoff från Bofors
gav "Några synpunkter på orsaker till kassationer",
och Sven Bohlin, Scania-Vabis, talade om
"Kassa-tionsredovisningen, ett instrument att övervaka och
följa upp kassationskostnaderna".
Vargjakt försvåras i hög grad av att ingen vill ta
ansvar för ett fel. Den uppmärksamme iakttagaren
kan emellertid skilja mellan tekniska kassationer
vilka beror på materialfel samt fel av arbetaren,
maskinen och verktygen samt administrativa fel som
skylles kunden, konstruktören, planeraren eller
inköparen. Fordringar kan aldrig specificeras tydligt
nog och alla konstruktionsändringar är ur
kassa-tionssynpunkt av ondo.
Kassationsredovisningen skall visa vilka detaljer
eller produkter som ger höga kassationskostnader
samt när orsaker till kassation uppstår. Ett fåtal
detaljer kan svara för huvuddelen av
kassations-kostnaden i ett företag. Ca 20 %> av kassationen är
ofrånkomlig, sade Bohlin djärvt, beroende på
igångsättningssvårigheter vid nya produkter och nya
metoder. Kassationsrapporter skall skrivas och
spridas men bör vara utförliga om de skall studeras
av arbetaren.
I den livliga diskussionen angavs som ytterligare
orsaker till kassation de alltmer komplicerade
konstruktionerna, specialiseringen, särskilt i
tempoarbete, avtagande yrkesskicklighet samt svårigheten att
med normal verkstadsmätutrustning kontrollera
noggranna mått.
Kassation kan reduceras genom bättre tekniska
leveransbestämmelser, operationsplanering,
verktygskontroll, anpassning av konstruktionerna efter
verkstadens förmåga, detaljangivelser av fordringar på
ritningen, ytterligare utvecklad ritningsteknik och
befintlighet av en ekonomiskt sinnad tekniker som
mellanhand mellan konstruktör och verkstad.
Hur tät kontroll som behövs kan bedömas med
ledning av reklamationerna. En bra avsynare får ej
släppa igenom över 10 % av felaktigheterna.
Den livaktiga Värmeströmsgruppen inom
Mekanik hörde den 16 april J C Kure från Chicago
tala om monolitiska eldfasta konstruktioner.
Murade konstruktioner är svaga därför att de är murade,
sade han, men därför skall man ej ge upp hoppet.
De plastiska massorna har inga punkter som är
svagare än några andra punkter om de blott
förankras flexibelt och stadigt i bakomvarande
stödvägg. Många bilder av eldhärdar och ugnar visades.
En röst från Höganäs dämpade entusiasmen genom
att tala om prisfrågan.
Den 11 april höll 35 medlemmar av Föreningen för
Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik årsmöte på
Flygtekniska Försöksanstalten i Ulvsunda. Bo
Lund-lierg gav en kort exposé över det pågående
nydaningsarbetet inom föreningen, varefter
försöksanstalten visades.
På kvällen talade G Kaudern om ett av
skeppsbyggnadsteknikens för närvarande mest aktuella
problem — utvecklingen mot allt större tankfartyg.
Han behandlade härvid särskilt frågan om
huvuddimensionernas inverkan på ekonomin,
optimalproblemet, samt de härmed förbundna geografiska
och politiska aspekterna (Tekn. T. 1957 s. 155).
A Sillen, C Ellertsen, H Nilsson och T Rydqvist
gav en teknisk beskrivning av T/T "World
Splen-dour" — Kockums och Skandinaviens första 39 000
t tanker. Såväl grundförutsättningarna för
projektet som de alternativa lösningar som diskuterats
samt motiveringen för den valda konstruktionen
478 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
