Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 21 - Atomkraftens framtid. Föredrag av Christopher Hinton, referat av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Atomkraftens framtid
Chr. Hinton
Fig. 1.
Anläggningskostnader,
omräknade till
1954 års
penningvärde, för
ångkraftverk,
stationära
dieselmotorer samt
atomkraftverk;
1 £ = 14,40 kr.
Ehuru behovet av atomkraft är olika i olika
länder känner alla att utvecklingen på
kärnenergiområdet öppnar ett nytt område inom
kraftproduktionen och att detta område måste
utforskas. Visserligen är problemet olika i olika
länder, men de allmänna principerna för dess
lösning beror på det sätt, på vilket
atomkraftindustrin kommer att utvecklas och det pris,
för vilket man i framtiden kan generera
atomkraft.
I Storbritannien har på grund av
bränslesituationen arbetet främst inriktats på byggande av
stora stationära kraftverk. Den
grafitmodere-rade gaskylda reaktorn av Calder Hall-typ, på
vilken det brittiska atomkraftprogrammet är
baserat, är en reaktor för stationärt bruk. Det
är en tung, nästan konventionell
anläggningsdel med bränsleelement av naturligt uran och
Referat av Sir Christopher Hintons Axel Ax:son
Johnsonföredrag på IVA i Stockholm den 15 mars 1957 samt
anslutande svenska kommentarer.
621.039"313"
med en värmeeffekt på endast ca 1,4 kW/kg.
Den har utvecklats ur Windscale-reaktorerna,
i vilka allt värme förlorades. En vidare
utveckling är de reaktorer som Central Electricity
Authority (CEA) nyligen har beställt (Tekn. T.
1957 s. 142). Varje utvecklingssteg har
representerat stora tekniska framsteg, och man kan
vänta ytterligare framsteg.
Calder Hall-reaktorerna har konstruerats för
två ändamål, nämligen optimal utvinning av
plutonium och samtidig elkraftproduktion,
varför värden för denna anläggning inte direkt
kan tillämpas på en i huvudsak för
elproduktion avsedd anläggning. En reaktor av denna
senare typ är emellertid den som beställts av
CEA, och för denna har följande kostnader
beräknats (med 1 penny = 6 öre):
öre/kWh
Ränta och avskrivning (5 °/o, 20 år) ......2,22
Ränta på bränsle i omlopp (5 °/o) .......... 0,36
Bränsle (288 kr/kg uran) .................. 1,44
Driftkostnader ........................... 0,36
Summa 4,38
Avgår för utvunnet plutonium ............. 0,42
Nettokostnad 3,96
Av de totala kostnaderna utgörs således 65 %
av kapitalkostnader mot ca 25 % vid ett
kol-eldat ångkraftverk. En minskning av
kapitalkostnaderna för atomkraftverk är därför av
utomordentligt stor betydelse.
I anslutning till diagram över logaritmen för
anläggningskostnaderna som funktion av tiden
för ångkraftverk under tiden 1725—1953 och
för dieselmotorer under tiden 1920—1954, har
Hinton som första approximation antagit att
kapitalkostnaderna även för atomkraftverk
kommer att sjunka enligt någon sådan
logaritmisk kurva (fig. 1).
Liksom inom den konventionella ångtekniken
är det viktigt att kunna utnyttja hög
temperatur, och denna har också successivt höjts i de
reaktorkonstruktioner, som framkommit. I
experimentreaktorn Bepo var maximitemperatu-
1800
1900
7000
TEKN J S K TIDSKRIFT 1957 481
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
