Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 21 - Atomkraftens framtid. Kostnadsutvecklingen, av Torsten Widell - Atomkraftens framtid. Kylmedier och värmeeffekt, av P H Margen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T Widell
P H Margen
Kostnadsutvecklingen
Docent Torsten Widell, Stockholm
621.039 : 338.5
Det är givetvis mycket svårt att göra en
någorlunda sannolik uppskattning av
kostnadsutvecklingen för framtida atomkraftverk. Hinton
har i anslutning till utvecklingen inom
ångkraftsområdet från 1700-talets början dragit
analoga kurvor för atomkraftverken. Han synes
emellertid därvid ha förbisett att en väsentlig
del av minskningen i vikt och
anläggningskostnader för ångkraftverken beror på att
verkningsgraden ökats.
Medan man vid 1700-talets början kanske hade
0,3 % termisk verkningsgrad, vid 1800-talets
ca 3 % och vid 1900-talets ca 30 %, alltså en
stegring med en tiopotens per århundrade
måste man för framtiden räkna med en allt
långsammare ökning av verkningsgraden.
Eftersom man redan nu räknar med 20—30 %
verkningsgrad för atomkraftverken är det givetvis
uteslutet att höja denna verkningsgrad med en
eller två tiopotenser.
Kurvorna för anläggningskostnaderna för
ångkraftverk och atomkraftverk (fig. 1, s. 481) skär
varandra ungefär år 2010, vilket skulle betyda
att atomkraftverken skulle bli billigare än
ångkraftverken. Detta är dock knappast möjligt då
atomkraftverket ju i princip är ett
ångkraftverk, där ångpannorna utbytts mot en reaktor
och värmeväxlare. Några utsikter att denna
utrustning skulle kunna göras billigare än en
ångpanna torde icke finnas.
Härvid bör dock nämnas att kurvan för
ångkraftverk i fig. 1 avser små anläggningar på
ett fåtal kilowatt under det att
atomkraftverks-kurvan avser större anläggningar. Hinton
anger emellertid även en annan kurva för ång-
kraftverkens anläggningskostnad, fig. 3, ocli
denna ligger avsevärt lägre än kurvan i fig. 1.
Kurvan för ångkraftverk enligt fig. 3 kommer
emellertid även den att skära kurvan för
atomkraftverk enligt fig. 1, vilket såsom nämnts
måste vara orimligt.
I de reaktorfysikaliska synpunkter som i det
följande framläggs av G Holte (s. 485) uttalas
även farhågor för att Hinton dragit väl
optimistiska slutsatser om utvecklingen.
De i Hintons fig. 1 och 2 inlagda kurvorna
för atomkraftverk saknar enligt min mening
verklighetsunderlag och ger en alldeles för
optimistisk bild av den utveckling, som kan
väntas. Härav följer även att de beräknade
kostnaderna, angivna i H Holms följande
kommentar (s. 487), kan vara för gynnsamma för
atomkraftverken.
Fig. A. Specifik
värmeeffekt för
reaktorer i kW
per kg bränsle.
Kylmedier
och värmeeffekt
P H Margen, B.Sc.Eng., Stockholm
621.039.435
Såsom påpekas av Hinton är två faktorer
viktiga för förbättring av reaktorernas ekonomi.
Ökning av temperaturen ger högre
verkningsgrad och därmed lägre bränslekostnader samt
lägre kapitalkostnader för turbinen. Användning
av goda kylmedier tillåter ökning av bränslets
specifika värmeeffekt och minskar därmed
reaktorns kapitalkostnader per kW effekt. Det
brittiska atomprogrammet eftersträvar enligt
Hinton framför allt en ökning av temperaturen.
Det svenska atomprogrammet däremot har
genom att använda D20 som moderator och
kylmedium för Farsta-verket valt en annan väg,
nämligen att genom val av ett gott kylmedium
få en hög specifik värmeeffekt, 4,5 gånger så
hög som de nya stationer i Storbritannien som
skall tas i drift 1960—1961, fig. 4.
En kompromissväg som nu övervägs i båda
länderna för vissa projekt och som redan på
ett tidigt stadium föreslagits i Sverige av R
Liljeblad är val av D20 som moderator och gas
som kylmedium. Genom att man har D„0 som
moderator, kan man minska kärnans storlek
med en faktor av åtminstone 10 och därmed
kan gastrycken ökas och
värmetransportegenskaperna förbättras. Denna lösning kan
eventuellt i framtiden tillåta högre verkningsgrader
än reaktorer med D20 som kylmedium men
skulle dock ge mindre specifik värmeeffekt,
speciellt i stora reaktorer. De två kylmedias
relativa ekonomi beror i viss grad på takten i
det metallurgiska utvecklingsarbetet på de
olika materialområdena och är därför svår att
bedöma.
TEKN J S K TIDSKRIFT 1957 483
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
