Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 21 - Atomkraftens framtid. Reaktorfysikaliska synpunkter, av Gunnar Holte - Atomkraftens framtid. Konkurrensmöjligheter, av Herman Holm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sidan kan givetvis praktiska svårigheter, som
i dag är omöjliga att förutse, något ändra
bilden. Att ur den synpunkten de gaskylda
grafit-reaktorerna, efter det omfattande arbete som
utförts i Storbritannien, är den
kraftreaktor-typ, där sannolikheten för obehagliga
överraskningar är minst, torde vara odiskutabelt.
[-Konkurrensmöjligheter-]
{+Konkurrens-
möjligheter+}
Civilekonom Herman Holm, Stockholm
621.039 : 338.5
621.311.22 : 338.5
Hintons föredrag utmynnade i en prognos om
utvecklingen av kostnadsrelationerna mellan
atomkraft och konventionell ångkraft som,
trots vad man visste om de atomtekniska
framstegen i Storbritannien, ändå för många kanske
tedde sig överraskande gynnsam för
atomkraftens del (tabell 2).
Beräkningen av kostnaderna enligt tabell 2
bygger på följande antaganden.
Utnyttjningstiden är för konventionell
ångkraft satt till 75 %, för atomkraften till 75, 70,
65 och 60 % för åren 1960, 1970, 1980 och
1990. Den fallande utnyttjningstiden
sammanhänger med att när atomkraftens andel av den
totala effekten blir större, kan den inte enbart
användas för bottenkraft.
Räntan är antagen vara 5 % och
avskrivningstiden 20 år.
För bränsleråvaran har antagits följande
priser:
Uran 20 000 £/t; fallande priser förutses.
Stenkol 4,5 £/t 1956 och 5 £/t 1960;
kolpriserna väntas fortsätta stiga.
Som synes skulle redan de första under 1960
färdigställda atomstationerna kunna producera
kraft till nära nog samma kostnad som de
konventionella ångkraftverken. Under 1962—1963
Tabell 2. Kostnader i öre/kWh för atomkraft och
konventionell ångkraft enligt Hintons beräkning; 1 penny = 6 öre, 1 £
= 14/tO kr.; a atomkraft, k konventionell ångkraft
1960 1970 1980 1990
a k a k ak ak
Ränta och av-
skrivning .... 2,22 0,72 1,80 0,66 1,56 0,54 1,32 0,48
Ränta på bränsle
i omlopp .... 0,36 0,24 0,18 0,12
Bränsle ...... 1,44 2,64 0,78 3,12 0,48 3,60 0,36 4,32
Driftkostnader 0,36 0,24 0.30 0,24 0.24 0,24 0,18 0,24
Summa 4,38 3,60 3,12 4,02 2,46 4,38 1,98 5,04
Avdrag för
plutonium .. . 0,42 0.30 0,18 0,06
Netto 3,96 3,60 2,82 4,02 2,28 4,38 1,92 5,04
skulle "break-even"-punkten uppnås och 1970
skulle atomkraften kosta ca 70 % av den
konventionella ångkraften. Om de brittiska
siffrorna skulle gälla i Sverige skulle atomkraften
1970 belöpa sig till ungefär lika mycket som
vår vattenkraft överförd till södra Sverige då
beräknas kosta.
De brittiska siffrorna ger onekligen anledning
till följande fråga: Hur har de beräknats och
vilka är de viktigaste ekonomiska faktorer,
som bestämmer atomkraftens
konkurrensmöjligheter? Den följande framställningen avser
att ta upp några aspekter på dessa frågor.
Kapitalåtgång
Kapitalkostnaderna för atomkraft i Hintons
kalkyl har av allt att döma baserats på en
kapitalåtgång av 125 £ (ca 1 800 kr.) per
installerad kW för själva kraftstationen. Detta belopp
förutsätter anläggningar med en elektrisk
effekt på minst 100 MW, då kapitalåtgången
per k-W för anläggningar i mindre skala stiger
relativt snabbt. Bäntan på bränsle i omlopp
synes beräknad på ett belopp av 35 £/kW.
Härtill kommer emellertid investeringar i
anläggningar för framställning och behandling av
bränsle alltifrån brytningen av uranmalmen
till separering och återvinning av bränsle ur
använda element. Kapitalåtgången för dessa
anläggningar torde vara av storleksordningen
15—20 £/kW under förutsättning att de
utnyttjas av ett flertal stora kraftstationer.
De totala direkta investeringarna för
atomkraft på nuvarande utvecklingsstadium och
med den typ av reaktorer som britterna satsat
på synes därför vara av storleksordningen
175 £ (2 500 kr.) per installerad kW. Härvid
är att märka att investeringar i forskning och
utveckling sannolikt ej inkluderats.
För den konventionella ångkraften har
Hin-ton räknat med en kapitalåtgång på ungefär
40 £/kW för kraftstationen. Härutöver synes
man i Storbritannien i fortsättningen även
behöva kalkylera med investeringar i gruvor etc.
på ca 50 £/kW. Härtill kommer anläggningar
och utrustning för transport och lagring. De
totala investeringsbehoven för konventionell
ångkraft i Storbritannien i dag torde därför
röra sig om 100—120 £/kW. Medan den
marginella kapitalåtgången för konventionell
ångkraft befinner sig i stigande, tenderar
kapitalåtgången för atomkraft att falla enligt Hinton.
Kapitalkostnader
Kapitalkostnaderna består huvudsakligen av
finansieringskostnad och avskrivningskostnad.
I Hintons kalkyler utgör dessa kostnader 65 %
av den totala enhetskostnaden för atomkraft,
medan deras andel av den konventionella
ångkraftkostnaden uppgår till endast 25 %. I
absoluta tal är kapitalkostnaderna för
kraftstationen i atomkalkylen drygt tre gånger så höga.
Härav följer att metoden för beräkning av
dessa kostnader är av stort intresse för en be-
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 4 95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
