Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 21 - Böcker - Hur får jag mest ut av min Opel, av EBr - SKR:s matrikel - Hänt inom tekniken - STF:s rikspremier 1957 i matematik och fysik - Ahlsellstipendiet 1957 - Internatkurs »Bergsprängningsteknik» - Bränsleförsörjningen i atomåldern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
menande råden och anvisningarna om bilars
körning och handhavande i allmänhet, som brukar
förekomma i denna typ av småböcker. Några av
anvisningarna är felaktiga, några av råden litet komiska,
men i stort sett är innehållet i dessa 100 sidor varken
nyttigt eller skadligt — bara obehövligt. EBr
SKR:s matrikel, "Sveriges högskoleutbildade
kemiingenjörer examensåren 1930—1956" (64 s.
inklusive annonssidor) är en medlemsmatrikel för
Svenska Kemiingenjörers Riksförbund och utgör
även en förteckning över de från KTH och CTH
sedan 1930 utexaminerade kemiingenjörerna.
Matrikeln kostar 10 kr. och kan rekvireras från
SKR:s kansli, Brunkebergstorg 20, Stockholm C.
hänt inom tekniken
STFts rikspremier 1957 i matematik och fysik.
För att stimulera den studerande ungdomen till ökat
intresse för matematik och fysik har Svenska
Teknologföreningen sedan 1954 utdelat rikspremier för
bästa prestationer vid studentskrivningarna i
matematik och fysik på reallinjen (Tekn. T. 1954 s. 231,
470; 1955 s. 556; 1956 s. 506), dokumenterade vid
lösningen av de tre mest krävande problemen, två
i matematik och ett i fysik. Våren 1957 gällde det
uppgifterna nr 7 och 8 i matematik och nr 7 i fysik.
I tävlingen deltog 21 abiturienter. Man får en
föreställning om kvaliteten hos den elit som här visat
vad den kan, då man finner att förutom de två
belönade, som naturligtvis hade A på sina skrivningar,
av samtliga sökande sexton hade A, fem a i
matematik och nitton hade A, två a i fysik. För 1957
belönades med 500 kr. Enar Martinsson, Högre
Allmänna Läroverket i Östersund, och med 200 kr. Jan
Essunger, Högre Allmänna Läroverket i Halmstad.
Juryn har bestått av lektor Ernst Knave,
läroverksadjunkterna Karl von Proschwitz och Einar
Wetter-wik.
Ahlsellstipendiet 1957 på 1800 kr. har av Svenska
Teknologföreningens styrelse på förslag av SVR
tilldelats Arne T Bergqvist för studier under 1958 av
de ekonomiska, juridiska och stadsplanetekniska
förutsättningarna för sanering i tyska och
schweiziska städer samt metodiken för saneringens
genomförande.
Internatkurs "Bergsprängningsteknik"
anordnas den 3—5 juni 1957 i Stenungsund av Svenska
Teknologföreningen och Svenska Väg- och
Vattenbyggares Riksförbund.
Den kurs, som våren 1956 anordnades av STF och
SVR, var avsedd att ge en sammanfattning av
senaste årens snabba utveckling på
bergssprängnings-området (Tekn. T. 1956 s. 138). Kursen samlade ett
stort antal deltagare. Underhand uppkom tanken att
som påbyggnad på denna grundläggande kurs ge en
internatkurs utan föreläsningar, där man i
grupparbetets form skulle ägna sig åt lösandet av
konkreta problem i anslutning till något aktuellt
sprängningsobjekt. En undersökning bland tidigare
kursdeltagare visade ett stort intresse för en sådan kurs.
Genom välvilligt tillmötesgående från Statens
Vattenfallsverk har det nu blivit möjligt att realisera
dessa planer i anslutning till pågående
sprängningsarbeten för ångkraftverket i Stenungsund. Avsikten
är att deltagarna, efter att ha fått en allmän
introduktion om objektet, skall föreläggas ett tiotal
preciserade uppgifter, som skall lösas under
angivna förutsättningar. Lösningarna utföres i smärre
grupper — ca 8 personer per grupp — varefter
genomgång sker gemensamt. Deltagarna får alltså
tillfälle att utbyta erfarenheter sinsemellan och
jämföra dessa med de erfarenheter och synpunkter, som
kommit fram på den aktuella arbetsplatsen.
Bränsleförsörjningen i atomåldern. Svenska
Teknologföreningen har yttrat sig om det
betänkande "Bränsleförsörjningen i atomåldern" (SOU
1956 nr 46 och 58) som avgivits av
Bränsleutredningen 1951 med regeringsrådet Henning Fransén
som ordförande (Tekn. T. 1956 s. 1097; 1957 s. 302).
Yttrandet har utarbetats av en kommitté bestående
av Oskar Åkerman, ordförande, Bengt Brändström,
Sven Fornander, Olle Gimstedt, Hans Hazelius,
Gunnar Lindström, Bengt Löf, Lennart Simonsson,
Olof Thunström och Torsten Widell.
STF understryker inledningsvis i sitt utlåtande
nödvändigheten av en aktivare energipolitik i landet och
ansluter sig helt till de av Bränsleutredningen
uppdragna principiella riktlinjerna för en sådan politik.
Utredningen har endast summariskt berört
besparingsåtgärder och ekonomisering i
bränsleanvändningen; betänkandet har härigenom begränsats,
vilket bidragit till att göra det klart och överskådligt.
Det bör emellertid med all kraft understrykas att
vid bedömningen av åtgärder av det ena eller andra
slaget besparingsåtgärderna ingalunda får
undanskymmas. Det framgår att den minskning i
energibehovet som utredningen anser sig våga räkna med
som en följd av en från nu räknad över tjugoårig
aktiv energipolitik icke skall ge mer än 3 °/o
besparing. Detta synes STF vara ett väl blygsamt mål.
Utredningen har berört vattenkraftens roll väl
kortfattat och på ett sätt som kan leda till
underskattning av dess betydelse; man talar om att
atomkraften kan minska utbyggnadstakten för
vattenkraften. Något sådant torde inte inträffa förrän
om något eller några tiotal år, då atomkraften först
kan väntas bli konkurrenskraftig. Intill dess är det
den svenska vattenkraften som man i huvudsak har
att lita till. En forcerad utbyggnad av vattenkraften
är ett synnerligen verksamt led i en aktiv
energiförsörjningspolitik, vilket enligt STF:s mening hade
bort framhållas starkare i sammanfattningen av
betänkandet.
Utredningens val av omräkningsfaktor mellan
elenergi och bränsleenergi ger en vilseledande bild
av elektricitetens och därmed vattenkraftens
betydelse för den totala energiförsörjningen. I själva
verket torde elenergin svara för ungefär Va av det
totala energibehovet om man tar hänsyn till
elenergins värde ur användningssynpunkt (Tekn. T.
1957 s. 405).
Sveriges allt mer stegrade beroende av importerade
bränslen är anmärkningsvärt. Även om man icke
räknar med krig eller avspärrning, framstår det
klart att politiska och andra faktorer av obedömbart
slag och ofta opåverkbara av Sverige kan radikalt
ändra tillgång och pris på vårt importbränsle.
Näringslivet och framför allt industrin ställs
därför i sin långtidsplanering inför problemet att inte
minst i nationalekonomiskt syfte välja
utvecklingslinjer med hänsyn till landets och den egna
verksamhetens sårbarhet inför kraftiga prisförändringar
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 4 95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
