Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 23 - Försörjningsläget för elenergi, av Folke Petri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skall eftersträva utbyggnadsgraden 110 % för
att under en tidsperiod med normal fördelning
av torrår, våtår och normalår erhålla bästa
ekonomin. Målet för vattenkraftens utbyggnad
bör vara, att så många vattenkraftstationer
ut-bygges, att de under normalåret kan
producera en energimängd, som motsvarar 110 %
av belastningen, varvid det överskott, som
tidvis uppstår, får avsättas till mera sekundära
ändamål som elektriska ångpannor, export o.d.
Sedan en lång följd av år tillbaka har målet
för våra vattenkraftutbyggnader varit att så
så snart som möjligt få till stånd ett
kraftsystem med utbyggnadsgraden 110 %. Av
många olika skäl men kanske främst därför att
belastningen under senare år ökat i raskare
takt än man kunnat förutse, står vi i dag
ganska långt från detta mål.
Utbyggnadsgraden under de senaste åren har t.o.m. sjunkit
något och är för närvarande endast 97 %,
fig. 1. För att nå upp till den riktiga
utbyggnadsgraden 110 % skulle det fordras
ytterligare 3 500—4 000 MkWh vattenkraft, vilka kan
erhållas i t.ex. två kraftverk av Harsprångets
storlek. Dagsläget präglas sålunda av att våra
vattenkraftutbyggnader kommit avsevärt på
efterkälken.
Bestämmande för värmekraftutbyggnaderna
är kraftbalansen under de torraste åren, fig. 2.
Så många värmekraftverk måste byggas, att de
tillsammans med vattenkraften under de torra
åren ger tillräcklig energi för att klara
belastningen. Antalet värmekraftstationer i
systemet blir sålunda beroende av vattenkraftens
utbyggnadsgrad. Lyckas man hålla denna vid
110 fordras ett visst antal värmekraftverk
och systemet blir totalekonomiskt rätt
dimensionerat. Kan den önskvärda
utbyggnadsgraden för vattenkraften icke erhållas, fordras för
att systemet skall bli torrårssäkert flera
värmekraftverk men det hela får då totalt sett sämre
ekonomi. I kombination med ett riktigt
dimensionerat vattenkraftsystem är
värmekraftresurserna väl tillräckliga men i kombination med
vårt underutbyggda vattenkraftsystem belt
otillräckliga.
Två slutsatser kan dras. Vi har för
närvarande en värmekrafttillgång, som tillsammans
med ett riktigt dimensionerat
vattenkraft-system är relativt riklig. Eftersträvar man
bästa ekonomi, bör därför de närmaste årens
investeringar för ökning av
produktionsapparaten helt göras i vattenkraft. Den andra
slutsatsen är den, att vi med det vattenkraftsystem
vi i verkligheten har icke med tillgänglig
värmekraft kan klara torråren. Detta är
bakgrunden till de ständigt återkommande
bekymren för elkraftförsörjningen.
Verkningar av en för låg utbyggnad
Ett gott exempel på hur det går vid
nuvarande låga utbyggnadsgrad för vattenkraften om
vattnet tryter, har vi fått under de senaste två
driftåren, fig. 3. Att dessa givit ganska dålig
utdelning i fråga om drivkraft för våra vat-
tenkraftanläggningar framgår tydligt. En
normal tillrinning till våra älvar representeras i
diagrammet av den horisontella linjen genom
0-punkten. Från den 1 juli 1955 och till den
1 mars 1957 — dvs. under en period som
innefattar två vintersäsonger — har vi på grund
av dålig nederbörd förlorat ca 5 000 MkWh
jämfört med normala förhållanden.
Som följd av de dåliga vattenförhållandena
har under perioden avsevärda mängder
värmekraft fått tillsättas, fig. 4. Totalt utgör
denna energimängd ca 5 200 MkWh. Den större
delen härav beror på att vattenkraften är för
lågt utbyggd. Hade utbyggnadsgraden varit
den riktiga, dvs. 110 %, hade
värmekraft-mängden endast uppgått till ca 1 500 MkWh.
Man kan alltså säga, att eftersläpningen i
vattenkraftutbyggnaderna under de gångna två
Fig. 2.
Erforderlig värme-krafttillsats vid
torrår.
Fig. 3.
Ackumulerad avvikelse
från normal
tillrinning 1 juli
1955—1 mars
1957.
526 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
