Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 23 - Försörjningsläget för elenergi, av Folke Petri - Industrins energibehov och besparingsmöjligheter, av Folke Petrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
haft tillfälle följa de svårigheter
kraftindustrin kämpar med, är nog benägen hysa en
viss pessimism. Man torde komma sanningen
ganska nära med den enkla slutsatsen, att de
nuvarande förhållandena på kraftförsörjnings"
området tillsvidare kommer att fortsätta.
Risken för en kontinuerlig brist på elkraft
har föranlett Centrala Driftledningen tänka
igenom, hur ett mera permanent
ransoneringssystem skall se ut. Hur detta skall utformas är
ännu inte klart, men de ansvariga inom
kraftindustrin anser för sin del, att en
kraftransonering icke enbart får drabba
produktionssidan, dvs. industrin, med den motiveringen
att den administrativt sett är lättast att
ransonera. En allmän kraftransonering, som ju
kan planeras någorlunda väl, då det är ganska
lång tid till nästa högbelastningssäsong, måste
också drabba konsumtionen, dvs. de enskilda
hemmen och hushållen. Man kan räkna med
att detta blir riktlinjen vid valet av ransone-
ringssystem. Det blir sedan statsmakternas
sak att besluta om förslaget skall följas eller
icke.
Då man på hösten står inför hotet att
elkraftresurserna inte räcker, liar man två möjliga
utvägar då det gäller ransonering av
industrin. Man kan antingen starta en ransonering
mycket tidigt och med höga tilldelningskvoter
eller också vänta mycket länge och, när
ransoneringen kommer, skära ned förbrukningen
mycket kraftigt, kanske rent av helt stoppa en
del företag. I det förra fallet blir ingreppen
milda och långvariga men kan, om
förhållandena utvecklar sig gynnsamt på vattensidan,
visa sig ha varit onödiga. I det senare fallet
blir ingreppen hårda men kortvariga och
koncentrerade till veckorna alldeles före
vårfloden. Chansen att helt slippa ingreppen är
betydande. Man kan fråga sig vilket av de
angivna ransoneringssystemen är att föredra ur
industrikonsumentens synpunkt.
Industrins energibehov
och besparingsmöjligheter
Disponent Folke Petrén, Västerås
620.9(485)
Industrin svarar för drygt 40 % av landets
energiförbrukning. Energikostnaden, som i
runt tal är 1 250 Mkr., utgör ca 3,5 % av
produktionsvärdet. Energin är fördelad på bränsle
och elkraft, fig. 1, där såsom måttenhet
använts Mcal (1 kWh = 0,86 Mcal). Ett sådant
jämförelsetal är inte i alla avseenden
rättvisande för elenergin (Tekn. T. 1957 s. 405), då det
åtgår bränsle med tre gånger så stort
energiinnehåll om elenergin skulle alstras med
ångkraft. Det är emellertid det jämförelsetal
mellan kraft och bränsle som använts av
Bränsleutredningen (Tekn. T. 1956 s. 1097).
I dagsläget består industrins
energiförbrukning till 80 % av bränsle och till 20 % av
elenergi. Förbrukningen av elenergi stiger
emellertid snabbare än bränsleförbrukningen,
vilket inte är att förvåna sig över med den för
elenergin relativt sett gynnsamma
prisutvecklingen.
Av bränslena utgörs nära 50 % av olja och
tendensen går mot stigande oljeförbrukning,
fig. 2. Härtill kan nämnas att även
gasförbrukningen ökar. Den är emellertid ännu så
relativt obetydlig, att den inte inlagts i
diagrammet. Bl.a. har i Sverige under senaste
decenniet startats en produktion av ca 30 000 t/år
gasol som huvudsakligen går till industriella
ändamål. Tendensen är genomgående övergång
till energi i mer förädlad form.
Studerar man hur energiförbrukningen är
uppdelad på olika industribranscher finner
man att tre grupper, nämligen metall- och
verkstadsindustri, jord- och stenindustri,
mas-sa- och pappersindustri tillsammans svarar för
70 % av förbrukningen, tabell 1. Inom dessa
tre grupper svarar järn- och stål-, massa-, pap-
Fig. 1. Prognos
för industrins
behov av
elenergi.
528 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
