- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 87. 1957 /
545

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 24 - Elektronik i grafisk teknik, av Gösta E Carlsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elektronik i grafisk teknik

Civilingenjör Gösta E Carlsson, Stockholm

De maskiner ocli metoder i grafisk teknik,
vilka i främsta rummet utgör tillämpningar av
elektronik och som innebär radikala avsteg
från tidigare maskiner och
produktionsmetoder, kan i stort sägas ha framkommit under de
senaste tio åren. De rör olika faser av
tryckformens framställning, såsom sättning med
fotografiska sättmaskinen klichéframställning
med elektroniska graveringsmaskiner och
färgkorrigering för flerfärgstryck med elektroniska
apparater.

621.389 : 655

Fotografiska sättmaskiner

Konstruktionen av den första verkligt
brukbara sättmaskinen 1886 blev en milstolpe i
den grafiska teknikens utveckling. Den
möjliggjorde bl.a. den snabba framställning av satsen
som är ett livsvillkor för den moderna
tidningspressen. Vid de nyare tryckförfarandena
offset- och djuptryck, som synes få allt större
utbredning, överförs texten till tryckformen
på fotografisk väg, och här råder alltså belt
andra förhållanden än vid högtrycket, där
man trycker direkt från den i metall gjutna
satsen eller från en genom t.ex. stereotypering
framställd replik av denna. Vid offset- och
djuptryck är sålunda framställningen av satsen
genom gjutning i metall en onödig omväg i
framställningsproceduren, ocli man kom
därför tidigt in på tanken att framställa satsen på
fotografisk väg med överhoppande av
gjut-ningsproceduren.

Den första fotosättmaskinen av reell praktisk
betydelse var Intertype’s Fotosetter (Tekn. T.
1949 s. 28), fig. 1, som efter några års
försöksdrift utsläpptes på den amerikanska
marknaden 1948. Denna maskin bygger i sina
mekaniska principer fullständigt på den
konventionella radgjutningsmaskinen, men i stället
för att matriserna såsom i denna är utformade
som gjutformar för bokstavstyperna, har de
försetts med ett fönster, i vars centrum en bild
av bokstaven i fråga finnes.

På gjutmaskinens plats i sättmaskinen sitter
ett kameraaggregat, i vilket bokstäverna i
matriserna automatiskt fotograferas en efter en,
när matriserna efter radens färdigsättning
transporteras tillbaka till magasinet, fig. 2.
Genom ett optiskt system av åtta olika linser,
som snabbt växlas med en ratt kan man från
varje matris erhålla åtta olika grader
(storlekar) på den fotograferade typen. Om
maskinen är utrustad med fyra matrismagasin,
kan man sätta fvra olika typsnitt i åtta olika
grader, medan man vid en vanlig sättmaskin
ej har denna möjlighet till ändring av
typgraden.

Ehuru Fotosetter med hänsyn till sin
meka-TEKNISK TIDSKRIFT 1957 545

Fig. i.
Inter-tijpes Fotosetter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:54:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1957/0569.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free