Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 25 - Kulugn för värmebehandling av kornformigt material, av Torsten Widell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning. Kulor av olika material provades, ocli
bästa resultat erhölls med aluminiumoxid.
Pyrolysgaserna från ugnen leddes till ett
kon-densationssystem. Detta bestod av en cyklon,
en vattenkyld kondensor, fylld med stålkulor
för att man skulle få en stor värmeyta, en
behållare för utkondenserad olja och en
gaspump för de icke kondenserbara gaserna.
Laboratorieproven visade att processen med
motströmsvärmning gick att genomföra utan
svårighet. Pyrolysmaterialet utgjordes av
Colo-rado-skiffer, som krossats till mindre än 6,35
mm kornstorlek. Med 25 mm
aluminiumoxid-kulor erhölls därvid ett värmeövergångstal
räknat på kulornas yta av ca 115 W/m2°C.
Vid en uppehållstid på 6 min för
pyrolys-godset och rotationshastigheten 16 r/m kunde
man vid en skikthöjd på ca 40 mm mata
igenom 90 kg/h. Oljeutbytet var beroende av
uppehållstiden; utbyten så höga som 90—100 %
av Fischer-provet har erhållits.
Nedmalningen av skiffern i ugnen var
beroende av pyrolysgraden; vid förhållande 3 : 1
mellan de inmatade mängderna kulor och
py-rolysgods fick man dock icke någon
besvärande storleksminskning i laboratorieugnen.
Kvaliteten på skifferoljan var beroende av
uppehållstiden och temperaturen i ugnen, och
man kunde få oljekvaliteter som avsevärt
skilde sig från den olja som med andra metoder
erhölls ur Colorado-skiffern.
Anläggning i halvstor skala
Efter de gynnsamma resultaten med
laboratorieugnen har man, likaledes i Denver, byggt
en anläggning i halvstor skala med en
roterande ugn, avsedd för 1 t/h genomsättning och
utrustad med apparatur för kondensation av
pyrolysgaserna, fig. 3.
Kulorna värms i denna försöksanläggning
med rökgaser från gaseldning i en låg
schakt-ugn med trappstegsformad botten, som går
fram och tillbaka, så att man får en jämn
matning av kulorna.
Anläggningen har provats och befunnits
fungera fullt tillfredsställande. Vid prov med 225
kg/h inmatad skiffer och pyrolystemperaturen
455°C erhölls olja som hade tätheten 0,889
g/cm3 och lägsta flyttemperaturen —11 °C.
Man hade vid detta prov viktkvoten för kulor
till skiffer 5 : 1 för att få en lätt olja. Genom
att variera detta viktförhållande och
pyrolystemperaturen kan man ändra oljekvaliteten
och utbytet. Enligt de hittills vunna
erfarenheterna lämpar sig metoden mycket väl för
pyrolys av Colorado-skiffer.
Tillämpning för svensk skiffer
Eftersom man i USA fått så lovande resultat
från prov med pyrolys av skiffer enligt
kul-ugnsmetoden, förefaller det sannolikt att
metoden även skulle kunna användas i Sverige. I
första hand borde man därvid behandla den
skifferstybb, som inte kan utnyttjas i de nu
använda ugnstyperna. Det förefaller dock ej
uteslutet att det även skulle vara ekonomiskt
att använda annan skiffer.
En anläggning för pyrolys av svensk skiffer
skulle då kunna tänkas bestå av en kulugn för
pyrolys och en eller eventuellt två ugnar för
värmning av kulorna. Den såsom rest vid
pyro-lysen erhållna skifferkoksen, som
representerar en avsevärd del av skifferns
energiinnehåll, kan tänkas förgasad med syre och
vattenånga i en gasgenerator. Genom att tillämpa
detta schema skulle man återfinna över 80 %
av skifferns energiinnehåll i produkterna.
Härvid bör man dock observera att det till
för-gasningen beräknas åtgå 90 1 syre och 40 g
vattenånga per kilogram tillförd skiffer.
En förutsättning för att systemet skall kunna
tillämpas på angivet sätt är dock att man även
lyckas lösa förgasningsfrågan på ett
tillfredsställande sätt. Torsten Widell
Fig. 2. Kulugn
för prov i
halvstor skala,
beräknad för 1 t/h;
innerdiameter
610 mm, längd
1 240 mm.
Fig. 3.
Försöksanläggning i
halvstor skala
för utprovning
av
kulugns-metoden.
570 TEKNISK TIOSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
