Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 26 - Nybyggen - Automatiserad tunnelugn för tegelbränning, av SHl - Koleldad gasturbin, av I Cedell - Märkliga sjösättningar i Göteborg, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nybyggen
i
Automatiserad tunnelugn för tegelbränning
I Röbo Tegelbruk invid Uppsala har man sedan
februari 1957 bränt gult fasadtegel i en halvstor
tunnelugn som är den längst automatiserade i
Sverige och kanske i världen. Ugnen, som konstruerats
av Erik W Drakengren vid AB Mälardalens
Tegelbruk, ger 3 000 tegel per dygn; bränntiden är 29 h
mot omkring 180 h i ringugn som är den vanligaste
ugnstypen för tegelbränning. Det har visat sig att
man får tegel av mycket jämn kvalitet varigenom
praktiskt taget inget behöver sorteras bort. I
ringugn blir utbytet av prima tegel bara ca 60 °/o.
Råteglet förs in automatiskt, lastat på vagnar, i
ugnens ena ända (fig. 1), för varje vagn som körs
in tas en med färdigbränt och kylt tegel ut i ugnens
andra ända. Vagnarna sätts in på tider som bestäms
av regleringssystemet. I ugnens första del förvärms
råteglet med rökgaser från brännzonen enligt ett
bestämt program; detta uppnås genom recirkulation
av rökgaserna på vissa ställen.
I brännzonen sprutas flytande olja in mellan
tegeltravarnas ändar. Brännarna (fig. 2) är vattenkylda,
för att oljan inte skall förgasas för tidigt, och rörs
automatiskt enligt ett bestämt program så att
oljestrålen sprutas i ett visst mönster i ett plan
vinkelrätt mot ugnens längdriktning. Styrningen av
brännarna kan ställas in för vilket mönster som helst
varigenom man kan välja ett som ger jämn
upphettning av teglet.
Sedan teglet passerat genom brännzonen går det
genom en kylzon där det möter den luft som behövs
för oljans förbränning. Luft och rökgaser rör sig
alltså i en riktning motsatt teglets vandringsriktning.
Teglet kyls enligt ett bestämt program genom
recirkulation av luften i vissa delar av kylzonen.
Normalt tillverkas 19-hålstegel men efter
överenskommelse kan även 78-hålstegel erhållas av vissa
sorter. Gult fasadtegel är chamotterat, sandat,
valsat eller rafflat; på beställning kan det också
erhållas borstat eller på annat sätt behandlat. Särskilt
hårdbränt fasadtegel med i regel något mindre mått
men med större hållfasthet än för vanligt fasadtegel
kan erhållas i begränsad mängd (enl. AB
Mälardalens Tegelbruk). SHl
Koleldad gasturbin
Den första koleldade gasturbinen i Tyskland har
installerats. Kretsloppet är slutet med luft av högst
660°C som arbetsmedium. Luftvärmarna eldas med
kolpulver eller olja. En roterande
Ljungström-för-värmare överför rökgasvärme till förbränningsluften.
Värmeväxlare, för- och mellankylare användes. Ur
kylarna uttas för byggnadsuppvärmning upp till
1 000 kcal per producerad kWh. Generatoreffekten
är 2 000 kW. En anledning till att en gasturbin
valts i stället för en ångturbin anges vara bättre
verkningsgrad vid dellast (Electric Light & Power
25 mars 1957 s. 98). I Cedell
Märkliga sjösättningar i Göteborg
Det första bygget i en serie om sex av Rederi-AB
Nordstjernan beställda dubbelpropellrade 19 knops
linjemotorfartyg, M/S "Rio de Janeiro", fig. 1, löpte
av stapeln den 28 februari 1957 vid Lindholmens
Varv. Fartygen utförs som slutna shelterdäckare
och avses för Johnson-linjens trafik på Brasilien,
Uruguay och Argentina.
"Rio de Janeiro" har 450’ (137,2 m) längd mellan
perpendiklar, 63’ (19,20 m) mallad bredd och 39’—
6" (12,04 m) mallat djup till övre däck.
Lastdrygheten blir ca 9 000 tdw. Av den totala
lastrumsrymden är ca 100 000 kbf (2 830 m3) frysrum. Fartyget
är indelat i tio lastrum, varav åtta för om
maskinrummet ocli två akter om det. Placeringen av
kyl-rummen är av speciellt intresse, emedan fyra
kyl-rum kan nås direkt genom luckor från väderdäck.
Fartyget får därigenom tre luckor i bredd på två
ställen. Man lastar och lossar kylrumslast genom
sidluckorna och annan last genom centerluckorna. I
två underrum anordnas eltraverser, varigenom
hanterandet av godset kan gå snabbt, samtidigt som
Fig. 1. Råtegel på väg in i tunnelugnen.
602 TEKNISK TIDSKRIFT 1957
Fig. 2. Tunnelugnens oljeeldningsaggregat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
