Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 27 - Hänt inom tekniken - Undervisningen i vattenförsörjnings- och avloppsteknik vid KTH - Den högre tekniska utbildningen i Norge 200 år - SHI-kurser - Europeisk pappers- och cellulosateknisk samarbetskommitté - Nordisk forskningssamverkan inom papperstekniken - Styresmännen i STF:s delsammanslutningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
professurer inrättas, en i vattenförsörjnings- och
avloppsteknik samt en i kemisk-biologisk
vattenteknologi.
Den högre tekniska utbildningen i Norge
200 år. Den 19 september 1757 grundlade konung
Fredrik V Bergseminaret på Kongsberg, vars
ändamål var att utbilda "bergofficerer", då
bergverksdriften i Norge vid denna tid led svårt av bristen på
kunniga ledare. Undervisningen omfattade teori,
övningar och praktik såväl i de egentliga
bergsvetenskaperna som i åkerbruk, skogsbruk, byggnadskonst
och det mekaniska facket. Vid denna tid var
nämligen bergverksdriften grunden för all industriell
verksamhet i Norge och bergverkens ledare måste därför
äga insikter på alla tekniska områden.
Bergseminaret gav för sin tids förhållanden en minst lika
vittomfattande utbildning som Norges Tekniske
Hög-skole ger i dag, och den norska högre tekniska
utbildningen kan därför anses grundlagd i och med
Bergseminarets inrättande för två hundra år sedan.
För jämförelse kan nämnas att de berömda
bergsakademierna i Freiberg (Sachsen) och Clausthal
(Harz) grundlades 1765 och 1775 och École de
Mines i Paris 1778. Mer omfattande tekniska
högskolor tillkom först i slutet av 1700-talet.
Bergseminarets undervisning har sedan hösten 1757
bedrivits kontinuerligt, om än under skiftande
förhållanden. Ett drygt halvsekel var den förlagd till
Kongsberg, men 1815 flyttades verksamheten till det
nyinrättade universitetet i Christiania (Oslo),
dälden blev i nära hundra år. Ar 1910 flyttades
undervisningen igen, denna gång till Norges Tekniske
Högskole i Trondheim, vars bergsavdelning nu för
den tvåhundraåriga traditionen vidare.
Till jubileet ger Polyteknisk Förening, Den Norske
Ingeniörforening och Norges Tekniske Högskole
gemensamt ut en historik om den högre tekniska
undervisningen i Norge 1757—1910, dvs. tiden på
Kongsberg och Christiania. Norges Tekniske
Högskole firar jubileet söndagen den 15 september med
en festakt i högskolans aula och en festbankett.
SHI-kurser. Statens Hantverksinstitut anordnar i
samarbete med Sveriges Verkstadsförening och
Sveriges Hantverks- och Småindustriorganisation hösten
1957 följande kurser:
Kurs i arbetsförenkling anordnas som dagskurs
1-1—18 oktober och som kvällskurs måndagar och
torsdagar 21 oktober—21 november.
Kurs i arbetsorganisation hålles som kvällskurs
måndagar och torsdagar 30 september—24 oktober.
Bland ämnena kan nämnas: praktisk
arbetsledning, arbetsförenkling, olika betalningsformer och
ackordssättningsproblem, kalkvlering och
kostnadskontroll, ledarskapets psykologi.
Grundkurs i perspektivritning anordnas som
dagskurs 30 september—2 oktober och som kvällskurs
måndagar och torsdagar 7—28 oktober. Kursen
omfattar bl.a. uppskurna detaljer, sektioner,
röntgenteckningar, röntgenlavering, exploderade bilder,
tre-punktsperspektiv i praktiken, schematiska och
halvschematiska bilder.
Fortsättningskurs i perspektivritning anordnas som
dagskurs 28—30 oktober och som kvällskurs
måndagar och torsdagar 11 november—2 december,
varvid deltagarna under personlig ledning av erfaren
lärare får utföra perspektivritning praktiskt. Kursen
behandlar modern maskinkroki, dvs. teckning i
olika maner av maskiner, mekanismer o.d.; skurna
och exploderade bilder samt röntgenteckningar
kommer att ägnas särskild omsorg. Lärare vid
perspek-tivritningskurserna är Olle Norelius.
Kursprogram och upplysningar erhålles från
Statens Hantverksinstitut (kursverksamheten),
Stockholm 4, tel. 44 06 80.
Europeisk pappers- och cellulosateknisk
sam-arbetskommitté. På initiativ av ordföranden i
den tyska Verein der Zellstoff- und Papier-Chemiker
und -Ingenieure (Zellcheming) och i samarbete med
den franska Association Technique de Tlndustrie
Papetière (Atip) har startats en samarbetskommitté
för Europa, Coniité Européen de Liaison pour la
Cellulose et le Papier (Eucepa). Sekretariatet är
tillsvidare i Paris och sköts av P Turel, sekreterare i Atip.
I Eucepa är ordförandena i de nationella
föreningarna självskrivna medlemmar, och cheferna för
forskningsinstituten på cellulosa- och
pappersområ-det är invalsberättigade. Medlemmarna skall
sammanträda en gång om året för att diskutera
samordnandet av de nationella föreningarnas och
forskningsinstitutens verksamhet. Kommittén skall även
ta initiativ till konferenser om olika specialämnen.
Inom ramen för Eucepa-samarbetet anordnas
sålunda ett diskussionsmöte om analysmetoder för
cellulosa i april 1958 i Darmstadt. En annan
konferens om jämförande metoder för pappersprovning
planeras.
De nordiska cellulosa- och
pappersingenjörsför-eningarna har beslutat att ansluta sig till Eucepa.
Nordisk forskningssamverkan inom
papperstekniken har diskuterats av representanter för
pappersindustrins forskningsinstitut i Finland, Norge
och Sverige vid ett sammanträde i Stockholm.
Man var enig om vikten av att de centrala
forskningsinstitutens resurser utnyttjas så effektivt som
möjligt och att man särskilt bör undvika
dubbelarbete i dyrbar halvteknisk skala. För att nå detta
mål bör man utbygga samarbetet mellan
vederbörande instanser inom forskningen. Härigenom skulle
möjligheter skapas till gemensam planering av den
tillämpade forskningen och ett fullständigare
utnyttjande av resurserna. Det samarbete som
förekommit, särskilt inom grundforskningen, liar givit goda
resultat och talar för en utvidgning.
Ehuru diskussionerna denna gång endast gällde
teknisk pappersforskning uttalades en förhoppning
om att samarbetet även skulle intensifieras på
närliggande områden.
Styresmännen i STF:s delsammanslutningar.
Till ordförande, vice ordförande och sekreterare i
STF:s olika delsammanslutningar 1 september 1957
—31 augusti 1958 har valts följande personer:
Ordförande Vice ordförande Sekreterare
At Carl Hammarskjöld Harald Sten I»cr Ahlén
SER Erik E sping Bertil Håård Carl Hagson
Jolin Molin Bengt Josephson
Per-Erik Lindahl
A Mats Erik Molander Lennart Uhlin Anna Borelius
SVR Erie Byström* Frans Persson*
Stig Samuelsson*
K Rolf Stéenhoff Sigge Ilähnel Martin Ilellsten
B Gudmar Kihlstedt Olof R Drakenberg Gösta N Svensson
T Ralf Thorburn Lennart Rönnmark Olof Andersson
I-SF Bo Lundberg Ivar Oldenburg Bertil Koch
Gösta Kaudern Lars Erik Nordström
Jan Zeilon
I Bo Westerberg Gunnar von Feilitzen N Arne Högberg
Fredrik Engdahl
G Nils Edholm Ake Eldh Sven Gideon
F (har ännu ej förrättat val)
L Arne Bjerhammar Nils Sjölin
* Mandattiden utgår den 31 december 1957.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 5 77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
