Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 28 - Andras erfarenheter - Dämpande legering för ångturbinskovlar, av SHl - Böcker - Företagsvinster — ett samhällsintresse? av Bo Sartorius - Sjöhistorisk årsbok 1955—1956, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 2. Damp
ningsförmågan
Iios
koboltlegeringar med
o 35 °/o Ni,
□ 28 °/o Fe och
7 °/o Ni, A 20 »/o
Fe; - omag-
netiserade,–-
magnetiserade.
Yt töjning
rörelse i materialet, varigenom materialet följer
Hookes lag först när alla elementarmagneterna ställt
in sig med hänsyn till spänningens riktning. När
spänningen avlägsnas kvarstår en viss töjning som
står i relation till materialets magnetostriktion. Den
mekaniska energi, som omvandlas till värme i
materialet under en spännings-töjningscykel, är
proportionell mot den kritiska spänningen och den
irreve-ribla töjningen. Den är givetvis ett mått på
materialets förmåga att dämpa vibrationer.
Ett materials magnetomekaniska
dämpningsförmåga kan man bestämma t.ex. genom att mäta en
tråds förmåga att dämpa torsionssvängningar i
mag-netiserat (genom placering i ett magnetiskt fält) och
omagnetiserat tillstånd. I förra fallet är nämligen
elementarmagneterna orienterade, och materialets
dämpningsförmåga beror uteslutande på andra
effekter än den magnetomekaniska.
Vid undersökning av ett antal legeringar visade tre
koboltlegeringar god magnetomekanisk
dämpningsförmåga (fig. 2). Dämpningsförmågan 8 har angivits
enligt relationen
ö =
2 di — an
n öi + ön
där n är antalet svängningar mellan två
svängningar med amplituderna at och an\ à avviker i
allmänhet inte mer än 1 %> från det logaritmiska
dekrementet.
En binär kobolt-nickellegering med 35 %> Ni synes
särskilt lämplig som grund för legeringar med hög
hållfasthet och dämpningsförmåga. En sådan
legering behövs för den första skovelraden i
ångturbiner som skall arbeta med 650°C ånga. Det i dag
använda 12 %> kromstålet AISI403 har lämpliga
egenskaper bara till ca 540°C.
Kobolt-nickellegeringar är till skillnad från de
flesta kobolt-järnlegeringar duktila vid
rumstemperatur. Dessutom har de relativt hög
Curie-tem-peratur och kan därför ge magnetomekanisk
dämpning vid 650°C. De har ytcentrerat kubiskt
kristall-gitter vid förhöjd temperatur och har större
hållfasthet än AISI 403 vars gitter är rymdcentrerat
kubiskt. Vidare kan kobolt-nickellegeringar göras
utskiljningshärdande genom obetydlig ändring av
deras sammansättning (A W Cochardt i Journal
of Metals okt. 1956 s. 1295—1297). SHl
böcker
Företagsvinster — ett samhällsintresse! av Gö
rån Albinsson. SNS 3. Stockholm 1956. 56 s.
4 kr.
Förf. ger sitt svar på den intresseväckande titeln
redan i första kapitlet. Han formulerar det så, att
företagsvinsterna i vårt samhälle "någorlunda"
fyller de viktiga funktioner, som den liberala
ekonomiska teorin tillagt dem. I fortsättningen betraktas
vinsterna övervägande ur företagsekonomisk
synpunkt. Med hjälp av ett bokföringsexempel beskriver
förf. bl.a. vilken roll vinsten spelar för det enskilda
företaget under en penningvärdeförsämring.
Bokens väsentliga värde ligger emellertid i det
delvis nya statistiska material till bedömning av
företagsvinsternas betydelse i samhällsekonomin, som
den innehåller. Bl.a. är företagens totalinkomster
satta i relation till nationalinkomsten en följd av
år samt uppdelade på olika användningsområden.
Vidare beskrives enskilda personers aktieinkomster
på grundval av material från 1950 års folkräkning.
Slutligen sker en jämförelse mellan den effektiva
avkastningen 1946—1955 på respektive börsnoterade
aktier, industrilån och statsobligationer.
Framställningen störs tyvärr av förf:s pratsamma
skrivsätt. Bedan rubriker som "Något om
företagande och företag" och "Vi analyserar ett företag"
inger farhågor. Dessa besannas då förf. inleder det
statistiska avsnittet med ett — för all del hurtfriskt:
"Här skall nu presenteras litet statistik i anknytning
till den tidigare framställningen." Denna livas för
övrigt av festliga stilblommor som t.ex.: "Om
vi riktar blicken framåt mot den kommande
A-åldern, dvs. automationens och atomkraftens
tidevarv, så kanske ’kupongklipparnas’ villkor stiger i
samhällsekonomisk betydelse." Så lätt går det
inte. Bo Sartorius
Sjöhistorisk årsbok f 955—1956. Föreningen
Sveriges Sjöfartsmuseum, Stockholm 1957. 253 s.,
ill. 18 kr.
I en första uppsats beskriver Gerhard Albe en från
Karlskrona till Statens Sjöhistoriska Museum flyttad
och 1954 sakkunnigt restaurerad målning av det på
Skeppsholmen i Stockholm 1694 byggda skeppet
"Kung Carl", som med 180 fots längd och 47 fots
bredd i storlek liksom även i styrka kunde mäta
sig med samtidens största örlogsskepp.
I nästa uppsats redogör samma förf. för hur
Sjöhistoriska Museets nya varvsavdelning börjar ta
form. Den inrymmes i källarvåningen och blir
gemensam för örlogs- och
handelsfartygsavdelningarna. Till den nya varvsavdelningen förfogar museet
över ett rikhaltigt och värdefullt material,
omfattande bl.a. skrovdelar från äldre sjunkna fartyg och
fartygsritningar samt skepps- och varvsmodeller
från många sekel.
Gustaf Zethelius lämnar en ingående skildring av
stockholms-varven under 1700-talet, vari man bl.a.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 5 77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
