Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 29 - Andras erfarenheter - Skärpta SAE-krav på bromsoljor, av EBr - Lysfärgers varaktighet ökas, av SHl - Atomexplosion i laboratorium, av SHl - Små lager för låg temperatur, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rekommendationerna enligt SAE-normer för den
normala typen 70R2 (110°C) kommer därför att
utgå i 1957 års SAE-handbok. Vidare skall man inom
SAE omedelbart utarbeta specifikation för en ny
oljetyp med väsentligt högre kokpunkt än 149°C.
I själva verket har ett antal stater i USA redan
förbjudit försäljning av bromsolja som icke motsvarar
nämnda krav för 70R1 för alla slags bilar. Den nya
bromsoljan för hårdare driftförhållanden och tunga
bilar får benämningen 70R3 och får
minimikok-punkten 191°C. Man har även tänkt sig en olja med
kokpunkten lägst 205°C men denna typ står ännu på
experimentstadiet, under det att 70R3 redan finns i
handeln. Det kan nämnas, att såväl naturgummi som
syntetiskt gummi (packningar, kolvar) förstörs
snabbt vid temperaturer över 205°C (B Tiffany,
W Rodger & F Markey i SAE Journal april 1957
s. 69, 86). EBr
Lysfärgers varaktighet ökas
Fluorescerande färger, dvs. färger som blir
självlysande vid bestrålning, t.ex. med dagsljus (Tekn. T.
1951 s. 623), syns givetvis mycket bättre än vanliga
färger som bara reflekterar en del av det
påfallande ljuset. Därför är lysfärger av stort intresse för
flyget till igenkänningsmärken för flygplan och
flygfält. De har dock hittills haft alltför liten
hållbarhet utomhus för att vara fullt tillfredsställande.
Man har emellertid nu i USA fått fram färger som
i Floridas klimat håller i 6 månader mot tidigare
4—6 veckor.
Dagens mest lysande, i dagsljus fluorescerande
färger består av ett färglöst bindemedel och ett
pigment. Detta framställs genom dispergering av t.ex.
Rhodamin G eller 6 G i en termoplast eller en
härdplast, såsom karbamid-formaldehyd-, isocyanat- eller
melaminmodifierad karbamid-formaldehydplast. Det
erhållna, färgade hartset finmals sedan och används
som pigment. Enligt senaste undersökningar erhålls
bästa resultat med en alkyd, silikon-alkyd eller
sili-kon-fenolplast som bindemedel i färgen. Tidigare
användes en akrylesterplast.
Lysfärger bryts ned av ultraviolett ljus som ofta
starkt bidrar till deras fluorescens. Man har
emellertid nu framställt ett rödorange pigment som till
åtminstone 90 °/o aktiveras av synligt ljus med
våglängder över 4 000 Ä. Man har därför kunnat
tillsätta ett ultraviolettabsorberande ämne som skydd
(Tekn. T. 1954 s. 1032) utan att färgens lyskraft
minskas alltför mycket. Som absorbent används
substituerade bensofenoner, t.ex.
2-hydroxi-4-met-oxibensofenon.
Summan av denna färgs fluorescens och reflexion
är 250—300 °/o större än reflexionen från den
orangefärg som nu är internationell standard för
användning på flygplan. Utan
ultraviolettabsorberande ämne blir färgens fluorescens och reflexion
400 °/o större än standardfärgens reflexion,
ökningen av lysfärgens hållbarhet har alltså vunnits genom
någon uppoffring av lyskraften. Vidare har färger
med polymetakrylat som bindemedel bättre
torkningsegenskaper och klarare färgton än färger med
de nya bindemedlen (Chemical & Engineering News
22 april 1957 s. 81). SHI
Atomexplosion i laboratorium
I Los Alamos Scientific Laboratory har man sedan
1951 använt en kritisk mängd uran 235 utan
reflektor för att åstadkomma en stor mängd snabba
neutroner under en mycket kort tid. Apparaturen,
kallad Godiva, bestod av tre delar (fig. 1) som sam-
Fig. 1.
Godiva med
de tre
delarna skilda dt.
manförda bildade en sfär ca 170 mm i diameter.
Mängden uran 235 blev då prompt kritisk varvid
en snabbt växande kedjereaktion satte in under
stark neutronstrålning. Normalt stoppades
reaktionen efter kort tid genom uranklotets utvidgning,
och Godiva sände ut en kortvarig skur av
neutroner från i allmänhet ca 1016 klyvningar.
Apparaten avståndsmanövrerades givetvis. I
februari 1957 användes den för studium av snabba
neutroners verkan på uranhaltig grafit. Denna var
innesluten i ett hölje av polyeten. Vid ett tillfälle råkade
provstycket komma för nära uranklotet, sannolikt
på grund av fel hos fjärrmanövreringen. Klotets
utvidgning räckte då inte till för att stoppa
kedjereaktionen därför att för många neutroner
reflekterades från polyetenen. Antalet klyvningar blev
härigenom 1,2 X 10", dvs. ungefär sex gånger så
stort som det beräknade, innan reaktionen
stoppades genom en explosion.
Härvid torde energiutvecklingen ha motsvarat den
som erhålls av 0,5—0,9 kg högbrisant sprängämne.
Emellertid var den så långsam att effekten beräknas
ha motsvarat den som fås med bara några gram
sprängämne. Uranklotets delar slets itu, apparaten
förstördes, och Godivas saga var all. Man ämnar
nämligen inte återuppbygga henne, då man håller
på med konstruktion av en lämpligare apparat för
samma ändamål.
Inga personskador uppstod vid explosionen, och
avlägsnandet av de kringspridda radioaktiva
föroreningarna lär inte ha vållat större besvär. När
olyckshändelsen inträffade hade Godiva givit 1 060
prompt kritiska neutronskurar (Nucleonics april
1957 s. 104; Chemical & Engineering News 8 april
1957 s. 80). SHI
Små lager för låg temperatur
Vid temperaturer under 0°C växer oljors viskositet
så mycket att klockor inte fungerar. Man har
därför vid Bureau of Standards studerat möjligheterna
att använda självsmörjande lager i klockor för
flygplan och har härvid funnit att de mest lovande
lagermaterialen är polytrifluorkloretylen med 10—
60 % polytetrafluoretylen som fyllmedel. Denna
kombination har något av den förras
hårdhetsegenskaper och den senares friktionsegenskaper. Den
662 TEKNISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
