Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 30 - Nya material - Ferromagnetiskt kärnmaterial för ultrahögfrekvens, av E U - Nya metoder - Elektrolytisk kapning, av Emanuel Warsztacki - Konservering av sågvaror mot blånad under vintern, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som har både induktiv och kapacitiv effekt. När en
spänningsgradient åstadkommes mellan den ena
foliens begynnelse- och slutända, medan den andra
foliens ändar är fria, erhålles en HF-induktans,
eftersom folien har större yta än en jämförbar
trådledare. Om däremot en spänningsgradient
åstadkommes mellan foliernas begynnelseändar, erhålles en
kapacitans med en stor induktiv komponent.
När spänningsgradienten åstadkommes mellan den
ena foliens begynnelse- och slutända, samtidigt som
den andras ändar anslutes till en belastning,
erhålles en transformator med inducerad spänning i
mellan den senare foliens ändar och med en
omsättning av 1:1.
Böjlig Ferrotron är tillgänglig för experiment dels
i form av stavar med en diameter av 3—6 mm, dels
som band med en bredd av 12,5 mm och i olika
tjocklekar mellan 0,1 och 0,8 mm. De styva
varianterna finns i form av stavar och rör med en yttre
diameter av 6—50 mm och i längder om 50 mm.
Dessa råämnen kan bearbetas till kärnor med gängse
metallbearbetningsverktyg (W J Davis i Electrical
Manufacturing mars 1956). E U
nya metoder
Elektrolytisk kapning
Vid US Atomic Energy Commission har man
studerat möjligheterna att genom anodisk upplösning
kapa radioaktiva föremål av stål. Arbetsstyckets
yta täcktes med en elektriskt isolerande klibbremsa,
utom där kapningen skulle ske. Det placerades som
anod i ett elektrolytbad. Största svårigheten visade
sig vara att undvika underskärning. Man lyckades
härmed genom att använda en katod av rostfritt
stål, försedd med två hjälpanoder av platina, fig. 1,
inkopplad i en strömkrets, fig. 2.
Med denna anordning kunde man kapa en stång
av kolstål med 25 mm diameter utan nämnvärd
underskärning. Snittytans jämnhet blev densamma
som vid spånavskiljande kapning.
Bearbetningstiden blev 26 h; som elektrolyt användes 1 N
svavelsyra; strömmen mellan anod och katod var
0,15 A, strömmen mellan katod och hjälpanoder
Fig. 2. Kopplingsschema för
elektrolgtisk kapning.
9,1 A. Anoden, som var cirkulär, roterade med 5 r/m.
Metoden är endast av intresse i specialfall, t.ex. vid
kapning av radioaktiva föremål (US Atomic Energy
Commission Technical Information NYO—3 166,
1 nov. 1951). Emanuel Warsztacki
Fig. 1. Katod
med
hjälpanoder för
elektrolgtisk kapning.
Konservering av sågvaror mot blånad under
vintern
Livsbetingelserna för de svampar som orsakar
blånad hos sågat virke är bäst på hösten och sämst
under våren och försommaren. Under denna tid är
också risken för infektion genom kringflygande
sporer minsl. Det har dock visat sig att virke som
sågas under vintern och torkas på våren kan blåna.
Det enda säkra sättet att undvika detta är artificiell
torkning av virket eller dettas behandling med en
blånadsbekämpare.
En ofta använd sådan är natriumklorfenolat i
vattenlösning. Preparatet fryser strax under 0°C
varvid virket får en ishinna som visserligen inte
inverkar på konserveringens effektivitet men mycket
försvårar virkets hantering. Det är därför inte lätt att
vintertid behandla virke med blånadsbekämpare.
Frysningen på virket kan emellertid undvikas, om
impregneringslösningen försätts med ett
fryspunkts-nedsättande ämne. Denna utvägs möjligheter har
undersökts vid Svenska Träforskningsinstitutet.
Man har härvid provat tillsats av koksalt,
natrium-nitrat, metanol och etanol. Dessa ämnens
användbarhet beror på bekämparens natur. Vissa
preparat ger nämligen grumlingar och fällningar. Även i
gynnsammaste fall kan man inte sänka
fryspunkten längre än till ca — 7°G med salterna. Med
alkoholerna kan man emellertid åstadkomma en
betydligt lägre fryspunkt. Kostnaderna för en
fryspunkts-nedsättning till —5°C har beräknats till
NaCl NaN03 Metanol Etanol
11 öre/kg 52 öre/kg 90 öre/kg 65 öre/kg
[-Konserveringsvätska-]
{+Konserverings-
vätska+} ...... öre/1 0,85 6,75 6,7 7,1
Virke vid 40 1/std
vätska ..... kr/std 0,34 2,70 2,68 2,84
Vid laboratorieförsök har man funnit att
natrium-nitrat fördröjer isbildningen effektivare än koksalt
vid samma fryspunktsnedsättning. Det senare är i
sin tur effektivare än de båda alkoholerna. Försök
med natriumnitrat i driftskala har visat att man på
detta sätt kan hindra besvärande isbildning på
virket åtminstone vid inte alltför låg temperatur (A
WiSSiNG i Svenska Träforskningsinstitutet,
Träteknik, Medd. 81 B, Stockholm 1956). SHl
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 5 77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
