Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 32 - Vattenekonomi i livsmedelsindustrin, av Sven O Månsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vill karakterisera t.ex. en livsmedelsindustris
avloppsvattenförorening. Man säger då, att
industrin motsvarar så och så många
person-ekvivalenter (tabell 2).
Varmt avloppsvatten erhålles vid vissa
fabrikationsprocesser inom livsmedelsindustrin i
större eller mindre mängd. Även om det ofta
inte är i högre grad förorenat, kan det ändå
medföra skador i recipienten genom sin
temperatur. Liksom för andra kemiska processer
växer de med övriga avloppsvatten tillförda
organiska ämnenas oxidationshastighet med
stigande temperatur. Syreminskningen i
vattendraget efter avloppsvattnets utsläppande går
därför snabbare och minimivärde! för halten
aktuellt syre blir lägre, ju högre temperaturen
är.
Man kan sålunda säga, att om större mängd
varmt avloppsvatten släppes ut i en recipient
förstärkes till en början skadeverkningarna av
övriga avloppsvatten, fig. 1.
Förbättring av vattnets hantering
Av det sagda har framgått, att
livsmedelsindustrin dels måste säkerställa sin
vattenförsörjning, dels undvika för stark förorening av
vattendragen genom sitt avloppsvatten. Därtill
kommer givetvis den högst väsentliga frågan
om färskvattnets kvalitet, dvs. dess lämplighet
för fabrikationen ur kemisk, bakteriologisk och
andra synpunkter. Denna fråga skall dock inte
diskuteras här.
De två första problemen hänger intimt ihop.
Om man nämligen genom olika åtgärder kan
minska sin fabriks vattenbehov, minskar man
i allmänhet också föroreningen av det
vattendrag, som är recipient för avloppsvattnet. De
möjligheter man har att lösa dessa problem är
i stort sett:
användning av samma vatten för flera
ändamål;
ändring av fabrikationsförloppet;
återanvändning av vatten;
utvinning av biprodukter ur avloppsvatten.
Eftersom sockerindustrin torde vara den
livsmedelsindustri som i Sverige nått längst i fråga
om minskningen av förorening genom
avloppsvatten, har de följande exemplen på åtgärder
enligt de nämnda punkterna huvudsakligen
hämtats därifrån. Från fabrikationsprocessen i
en sockerfabrik (fig. 2) får man följande
vattenfraktioner:
Smutsvatten utgör en blandning av det
vatten varmed betorna transporterats in i fabriken
och det vatten, varmed på betorna sittande
jord tvättats bort.
Diffusionsvatten fås efter urlakning av
betorna. Sockret lakas ur de finskurna betorna med
varmt vatten i ett batteri av 9—14
plåtbehål-lare, diffusörer, vilka är kopplade i serie, och
vilka töms efter hand som snitseln är
färdig-urlakad. Vid tömningen är diffusörerna fyllda
med en blandning av vatten och betmassa, dvs.
urlakad snitsel. Det vatten som silas ifrån
bet-massan kallas diffusionsvatten.
Tabell 2. Personekvivalenttal för några
livsmedelsindustrier
Person-ekvivalenttal
Bryggeri .................. per ton öl 50—100
Grönsakskonservfabrik
per ton råmaterial 100—500
Mejeri .................per ton mjölk 20—200
Potatisbränneri........per ton potatis ca 1 500
Slakteri st°rb°skap ca 200
per småboskap ca 100
Sockerfabrik............per ton betor 5—85
Stärkelsefabrik ........per ton potatis ca 500
Pressvatten fås vid urpressning av den våta
betmassan innan denna levereras till gårdarna
som kreatursfoder i fuktig eller torkad form.
Slamkalktransportvatten erhålles från
avsättningsdammar för kalkvatten. Den i
diffusionsbatteriet erhållna råsaften befrias från
föroreningar (protein- och pektinämnen) genom
att saften först försättes med bränd kalk och
därpå med kolsyra. På det bildade
kalciumkarbonatet adsorberas de utflockade
föroreningarna. De icke lösta ämnena i saften
från-filtreras i filterpressar eller roterande filter.
Den här avskilda slamkalken utröres med
vatten till en tunn välling, som pumpas till
avsättningsdammar, där slamkalken sedimenterar.
Fallvatten är rent varmvatten som fås vid
saftens indunstning. I avdunstningsstationens
senare led och i kokpannorna måste indunst-
Fig. 2. Schema
över
betsockertillverkning.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 7 09
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
