Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 32 - Vattnets sönderdelning i atomreaktorer, av Gunnar Gabrielson - Stockholms elhushållning 1956, av WS - Brandskyddskrav för oljekaminer och fotogenelement, av Hn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vattnet, något som bidrar till att starkt minska
eller t.o.m. helt förhindra vattnets
sönderdelning. Den erforderliga vätekoncentrationen
beror på olika förhållanden, t.ex. neutron- och
y-strålningens intensitet, temperaturen och
vattnets renhet. Vid mycket rent vatten med
låg konduktivitet är det tillräckligt om vätets
partialtryck är ca 0,5 at. Om möjligt bör större
gasutrymmen ovanför vattnet undvikas, dit
vätgasen kan diffundera, varigenom dennas
koncentration i vattnet minskas.
Vattentemperaturen bestämmes vanligen av
t.ex. konstruktionsmaterialens korrosion. Inom
det ur dessa synpunkter tillåtna
temperatur-intervallet bör den dock vara den högsta
möjliga, för att vattnets radiolys skall bli liten.
Genom att minska det epitermiska
neutronflödet och öka y-strålflödet i vattnet minskar
man vattensönderdelningen. Dylika
förändringar av flödet torde dock vara praktiskt
ogörliga utom i experimentreaktorer, eftersom
flödena fastläggs av andra orsaker och hänsyn
till vattensönderdelningen ej spelar någon
avgörande roll i detta sammanhang.
Litteratur
1. Allen, A O: Radiation chemistry of aqueous solutions.
J. phys. & Colloid Chem. 52 (1948) s. 479. A survey of recent
American research in the radiation chemistry of aqueous
solutions i "Proc. int. Conf. Peaceful Uses of Atomic Energy
Geneva 1955" Bd 7 s. 513.
2. Dainton, F S: Ön the existence of free atoms and
radi-cals in water and aqueous solutions subjected to ionizing
radiation. J. phys. & Colloid Chem. 52 (1948) s. 490.
3. Burton, M: An introduction to radiation chemistry. J.
chem. Education 28 (1951) s. 404.
4. Allen, A O, Hochanadel, C J, Ghormley, J A & Davis,
T. W: Decomposition of water and aqueous solutions under
mixed fast neutron and gamma radiation. J. phys. & Colloid
Chem. 56 (1952) s. 575.
5. Robertson, BES: Experience with heavy water systems
in the NRX reactor i "Proc. int. Conf. Peaceful Uses of
Atomic Energy Geneva 1955" Bd 7 s. 556. The radiolytic
be-haviour of water in a nuclear reactor i "Progress in nuclear
energy, Ser. IV: Technology and engineering" Bd 1 s. 265,
London 1956.
6. Dolin, P I & Ershler, B V: Radiolysis of water in the
presence of Hi and Oi due to reactor radiation, fission
fragments and X-radiation i "Proc. int. Conf. Peaceful Uses of
Atomic Energy Geneva 1955" Bd 7 s. 564.
7. Monson, H O: Water decomposition i "Reactor handbook
engineering" s. 175, New York 1955.
Stockholms elhushållning 1956 (jfr Tekn. T. 1956
s. 818). Den av Stockholms elverk alstrade och
inköpta elenergin var 1956 sammanlagt 1 628 MkWh.
Förbrukningen av elenergi, mätt i Stockholm, var
1 426 MkWh mot 1 349 MkWh 1955, vilket innebär
en ökning under året med 5,7 °/o mot 6,6 %> under
1955. Att ökningen var mindre under 1956 än under
1955 tillskrivs dels elsparpropagandan, dels den
minskade ökningen i industrins energiförbrukning.
Högsta dygnsförbrukningen på nätet uppgick till
5,55 MkWh och inträffade fredagen den 30
november. Dennna dag uppmättes även högsta
timmedel-värdet på Stockholms nät till 0,34 MkWh kl. 16—
17. Den normala toppavläsningsdagen torsdagen den
20 december var motsvarande värden 5,20 och 0,31
MkWh. Den höga belastningen under november
vållades av att denna månad var särskilt kall, medan
december rubriceras som exceptionellt mild.
Kraftverket Edensforsen, som tillhör
Graningever-ken, började leverera kraft till Stockholm i
september 1956.
Elverket och AB Atomenergi slöt under året ett
avtal om att gemensamt bygga en
atomkraftvärme-anläggning vid Agesta i Huddinge. Anläggningen är
att betrakta som ett försöksverk, och reaktorn
utförs för en total effekt av 90 000 kW. Den skall
förse stadsdelen Farsta och närliggande områden med
värme. I den mån reaktorns effekt inte behöver tas
i anspråk för uppvärmning, kan ånga tas ut för
kraftproduktion, som beräknas komma att uppgå
till ca 100 MkWh/år.
Det under uppförande varande kraftvärmeverket i
Hässelby beräknas kunna tas i drift hösten 1958
(Stockholms Elektricitetsverks förvaltningsberättelse
1956). WS
Brandskyddskrav för oljekaminer och
fotogenelement. I anslutning till anvisningar från
Sprängämnesinspektionen (nr 55: 1/1957) för
rök-rörsanslutna oljekaminer och fristående
fotogenelement har Statens Brandinspektion utfärdat vissa
föreskrifter. Dessa uppvärmningsanordningar får
således med vissa inskränkningar användas i
bostäder, kontor, industri-, hantverks-, affärs- och
lagerlokaler, samlingslokaler m.fl. utrymmen. Som
generellt villkor gäller att i lag och förordning
meddelade föreskrifter samt av offentlig myndighet i
övrigt utfärdade bestämmelser skall iakttas.
I övrigt märks bland föreskrifterna att den fria
höjden, dvs. avståndet från kamin (element) till
brännbart tak, bör vara minst 1,0 m vid oskyddat
tak och minst 0,75 m vid tak som är brandhärdigt
beklätt. Motsvarande fria avstånd i horisontalled
från kamin (element) bör vara minst 0,30 m resp.
0,20 m och från förbindelserör från oljekamin minst
0,45 m resp. 0,23 m (Statens Brandinspektion,
Meddelanden 1957:2). Hn
Fig. 1.
Stockholms elverks
produktion och
förbrukning av
elenergi 1956 i
MkWh.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 7 09
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
