Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 33 - Material för flygplans- och robotprov, av Arne Sundstrand och Ansgar Kleivan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Glasfiberlaminat
Den utveckling som skett och alltjämt sker på
plastområdet gör att glasfiberlaminat även får
betraktas som tänkbara material för bärande
struktur. De glasfiberlaminat som tillverkas av
fenolharts visar mycket god
värmebeständighet. Paneler av glasfiberlaminat tillverkade
med fenolhartset Bakelite V 17085, har
exempelvis inte visat någon försämring av
hållfasthetsegenskaperna vid 200°C. Fenolhartser kan,
av radartekniska skäl, ej användas i
radarkåpor och liknande, där i stället de mindre
värmebeständiga polyesterhartserna
förekommer.
Glasfiberväv av flera olika typer användes,
men ur hållfasthetssynpunkt är i allmänhet 181
satinväv att föredra. Den är jämnstark i två
mot varandra vinkelräta riktningar, och
glastrådarna är raka utefter största delen av sin
längd. Denna väv är även lätt att drapera.
Den stora spridning i hållfasthet som
erhållits vid prov med glasfiberlaminat har föranlett
att ännu inget säkert normvärde för
flygkvalitet kunnat fastställas. Spridningen torde
härröra från vissa faser i tillverkningsprocessen.
En noggrann processkontroll samt ett något
ändrat förfarande (med direkt appretur enligt
Asea) kan förmodligen förbättra resultaten.
Den låga elasticitetsmodulen hos
glasfiber-laminaten gör dem olämpliga i vissa
sammanhang. De goda värmeisolerande egenskaperna
gör det lämpligt som strukturmaterial där god
värmeisolering kräves. Glasfiberlaminat är
känsligt för regnerosion och får skyddas på
lämpligt sätt, t.ex. med Neoprene-beläggning.
Som tidigare nämnts är glasfiberlaminat till
följd av hög inre dämpning mindre känsligt
för akustisk utmattning.
Transparenta material
Vissa delar av flygplanets struktur är
uppbyggda av transparenta material. Vanligast i
huvar till förarkabiner är i dag ett akrylatglas
med beteckningen M222. Hållfastheten hos
M222, som är en termoplast, sjunker mycket
snabbt när dess temperatur överstiger
70—-80°C.
I temperaturområdet upp till 150° C uppvisar
några helt nya plaster med beteckningarna
Avialite och Metralite synnerligen goda såväl
hållfasthets- som mekaniska egenskaper. Vid
ännu högre temperaturer synes silikatglas, i
dagens läge, vara det enda möjliga materialet.
MeritsifVror vid materialval
Meritsiffrans uppgift är att, för en given typ av
konstruktionselement eller konstruktionsenhet,
visa vilket material som bäst fyller uppställda
önskemål.
När ett konstruktionselement (eller en
konstruktionsenhet) överför en last en given
sträcka inom en konstruktion kan elementet
(enheten) sägas utföra en "prestation".
Prestationen får ställas i relation till givna
önskemål. Dessa kan exempelvis vara att
erhålla lättast möjliga konstruktion, styvast
möjliga eller billigast möjliga. Meritsiffrorna för
dessa fall bildas genom att dividera
prestationen med konstruktionsenhetens vikt, vekhet
eller pris.
Dragning
Ett konstruktionselement av längden L som
överför en dragkraft F utför prestationen FL.
Dess vikt blir lika med volymen gånger
tätheten. Betecknar A elementets tvärsnittsarea
och q materialets täthet, erhålles elementets
meritsiffra med hänsyn till vikt:
Me =
FL
AL o
Oß.
Q’
Denna meritsiffra kan t.ex. ges som funktion
av temperaturen, fig. 4. Betecknar p
materialets pris per viktsenhet i färdigbearbetat skick,
erhålles elementets meritsiffra med hänsyn till
pris:
Me =
QP
(2)
Knackning
Om samma konstruktionselement i stället
överför en tryckkraft F, blir elementets stabilitet
°C
Temperatur
i
Fig. 6.
Bärförmåga hos
tryck-panel som
funktion av
temperaturen; E och
as i kp/mm*, q
i g/cm".
(1)
Fig. 7. Specifik
böjhållfasthet
som funktion av
temperaturen;
oB i kp/mme,
q i g/cm’.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 7 09
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
