Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 33 - Nya metoder - Rostning av kopparmalm i fluidiserad bädd, av SHl - Andras erfarenheter - Injektering vid förspända betongkonstruktioner, av G Lbg - Ökning av kromskikts nötningshållfasthet, av SHl - Stora behållare av glasfiberarmerad esterplast, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1. Reaktionskärlets botten.
För att undvika detta ersatte man munstyckena
med ett antal djupa, koniska hål med basen mot
reaktionskärlet (fig. 1). Denna botten tillverkades av
eldfast betong. De partiklar och klumpar, som
tidigare sintrade, bröts då sönder och fördes med
luftströmmen in i reaktionszonen. Malm, rostad i denna
apparat, kan lätt lösas (Chemical & Engineering News
27 maj 1957 s. 75). SHl
andras erfarenheter
Injektering vid förspända
betongkonstruktioner
En kommitté i Dansk Ingeniørforening har på
grundval av litteraturstudier föreslagit preliminära
bestämmelser för injektering med cementbruk i
ur-sparingar för förspänningsstål. Sedan man
konstaterat, att injekteringens uppgift är att skydda stålet
mot rostbildning och att åstadkomma en direkt
sammanbindning mellan betongen och stålet utefter
hela dess längd, fastslår man att bruket dels skall
fullständigt utfylla ursparingarna, dels vara
frost-beständigt och dels ha god inre styrka och god
adhesion till stålet och omgivande betong.
Ursparingskanalerna bör placeras så att de icke
får förbindelse med varandra. De bör också ha
luft-utsläppningsrör. Injekteringen, som helst sker med
ett jämförelsevis torrt bruk, utföres med högt tryck,
3—20 kp/cm2. Betongkonstruktionen måste kunna
tåla detta tryck. Omedelbart före injekteringen skall
kanalerna spolas rena och omgivande betong mättas
med vatten. Särskilt vid trånga kanaler är det
lämpligt att sedan blåsa ut överflödigt vatten med
tryckluft.
Cementbrukets duglighet beror på dess konsistens,
separation, krympning eller svällning,
hållfasthets-och adhesionsegenskaper samt på dess frostsäker-
het. Det anses att vattencementtalet skall hållas så
lågt som är möjligt med hänsyn till pumpbarheten.
Vid stora kanaler kan vara lämpligt att tillsätta
kvartsmjöl eller trass för att minska krympningen.
Till bruket rekommenderas en blandning av 1
viktdel vanligt portlandcement, 0,35—0,40 delar vatten
och 0,01 del "intension aid". Även snabbcement kan
användas.
Till själva injekteringen användes helst
betongpump; man avråder från tryckluft. Arbetet bör helst
utföras, då det icke är fara för frost. Man har vid
några tillfällen med gott resultat prövat att ersätta
20 % av vattnet med metylalkohol, varigenom man
fått en tillräcklig fryspunktnedsättning (Jannik
Ipsen: "Foreløbige retningslinier for injektion av
kabelgange i kabelbeton", Köpenhamn 1957). G Lbg
Ökning av kromskikts nötningshållfasthet
Enligt en rysk undersökning kan man öka
nötningshållfastheten hos kromskikt på stål avsevärt genom
upphettning av arbetsstycket till 950—1 050°C under
3—8 h i en blandning av bensenånga och väte.
Orsaken härtill är att kromkarbider uppstår.
Efter behandlingen kunde man nämligen ytterst
iaktta ett mycket tunt, grått skikt av rombisk
krom-karbid Cr3C2. Under detta fanns ett tjockt
mellanskikt med ett nätverk av ådror från det yttersta
skiktet. Det antas att mellanskiktet huvudsakligen
är hexagonal kromkarbid Cr7C2. Närmast under det
låg ett tunt, svåretsat skikt, troligen bestående av
kubisk kromkarbid Cr23C6. Under de tre
karbidskikten fann man krom som delvis hade diffunderat in
i stålet.
Ådrorna i det andra karbidskiktet tycks ha bildats
i de sprickor som vanligen finns i ett kromskikt.
Detta tätas härigenom fullständigt, och
kromskiktets korrosionsresistens ökas. Vidare växer dess
mekaniska styvhet vilket är av betydelse för dess
nötningshållfasthet (Metal Industry 22 mars 1957
s. 228). SHl
Stora behållare av glasfiberarmerad esterplast
I Storbritannien tillverkas kvadratiska plattor av
glasfiberarmerad esterplast, vilka kan sättas ihop
till rektangulära behållare av nästan godtycklig
storlek (fig. 1). Plattorna som har ca 1 m sida har
vinkelböjda kanter och kan därför sättas samman
med bultar varvid fogarna tätas med packningar.
Behållarnas sidor stöttas invändigt med fastbultade
Fig. 1.
Behållare av
glasfiberarmerad
esterplast.
766 TEKN ISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
