Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 34 - Vad händer med grundvattnet? av Bengt Gustafsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Påståendet att dräneringen ökar
högvatten-föringen och minskar lågvattenföringen anser
han vara falskt. Som grund härför anföres, att
dräneringen om vårarna medför ett tidigare
upptorkande av åkerytorna och därjämte
förbättrar marklagren till 1 m djup, så att marken
bättre förmår uppta större del av nederbörden
i synnerhet vid häftiga regn. Därigenom
dämpas högvattenavrinningen och ökas
grundvattenbildningen, varigenom lågvattenföringen
snarare ökas än minskas.
Prenk kommer slutligen fram till att
vattenbrist och sjunkande vattenstånd beror på ökad
kommunal och industriell vattenförbrukning.
Grundvattenverken överansträngs med
sjunkande grundvattenstånd som följd. Denna
inverkan är dock lokal.
De 1947 och 1949 allmänt observerade låga
vattenstånden sammanhänger med normala
klimatiska variationer, lågpunkter som fylls ut
när klimatet på nytt blir mera gynnsamt för
grundvattenbildning.
Efter det något förvirrande resultat, som
hittills redovisats, är det med utomordentligt
intresse man motser resultaten från de
undersökningar som påbörjats i Sverige. Som
exempel må nämnas Gotlandsundersökningen, som
pågått sedan några år tillbaka, och den
undersökning av Kristianstadsslättens
vattenhushållning, som nyligen påbörjats. Helge Tullström
har 1954 framlagt preliminära resultat från
de första två årens Gotlandsundersökningar".
Tullström anför, att grundvattenståndet
sjunkit inom vissa områden, särskilt då inom de
leriga kalkslättsområdena, vilket gett sig
tillkänna därigenom att vattenytan i såväl
borrade som grävda brunnar sänkts med upp till
1 m under de senaste 30 åren. På andra håll,
där grunden utgöres av kalksten eller av sand,
har däremot någon nämnvärd sänkning av
grundvattenståndet ej kunnat iakttas.
Grundvattensänkningen sägs i hög grad bero på ökad
vattenförbrukning.
Vidare konstateras, att liydrotekniska
åtgärder i många fall torde ha varit till men för
vattenförsörjningen på Gotland. Sänkningen av
en myr anses ej vara farlig i och för sig,
beroende på att myrbottnen är så gott som helt
tät. Däremot kan sänkningskanalen mellan
myren och havet skära igenom vattenförande
lager och sänka grundvattenståndet.
Lokala grundvattensänkningar
i utlandet
Även om man sålunda svävar på målet i fråga
om orsakerna till det sjunkande
grundvattenståndet, så är det uppenbart att inom olika
områden olika faktorer samverkat till
sänkning av grundvattenståndet. Dessa verkningar
har varit av betydligt större omfattning
utomlands än i Sverige.
Amsterdam erhåller från dynerna längs
kusten väster om staden en grundvattenmängd av
ca 25 milj. m3 per år, vilket täcker något mer
än hälften av stadens vattenbehov10. En jäm-
Fig. 3.
Dynvat-tenförsörjning
för Amsterdam;
upptill 1850,
nedtill 1950,
varje pil änger
1 milj. m’/dr.
Fig. 4.
Nederbördens användning i USA;
siffrorna anger
milj. m’/dygn.
förelse mellan de hydrauliska förhållandena i
dynerna 1850 och 1950, fig. 3, visar hur
grundvattenytan i de övre lagren har sänkts.
Tillrin-ningsytan uppgår till ca 3 500 ha. Nederbörden
uppgår till 740 mm/år och avdunstningen till
ca 280 mm/år. En årlig vattenmängd av 17 milj.
m3 tillföres sålunda från tillrinningsområdet.
Av denna mängd avleds 10 milj. ms genom
ytliga kanaler och 7 milj. m3 infiltreras i djupare
776 TEKN ISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
