Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 34 - Hänt inom tekniken - AB Marabous chokladfabrik - Problemhörnan, av A Lg - Debatt: Vattenkraftsutbyggnaden, av Sven Sundius och Tore Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AB Marabous chokladfabrik i Sundbyberg har
under 1957 uppfört en ny byggnad i sex våningar med
ca 10 000 m2 golvyta (fig. 1). Man har särskilt lagt an
på att göra den hygieniskt så tillfredsställande som
möjligt. Alla väggar är kakelklädda för
underlättande av rengöringen. Genom ett undertak av
aluminiumplåt blåses sammanlagt 150 000 m3/h kall luft
in i lokalerna för att temperaturen i dem skall
förbli konstant.
Den nya fabriken har möjliggjort en teknisk
utveckling och rationalisering av driften, som
beräknas ge så stor vinst vid oförändrad produktion att
den täcker kostnaden för nybygget.
Fabriken är nu den största i Norden och
sysselsätter över 1 000 personer. Utan utvidgning av
fabriksutrymmet, endast genom rationalisering av
driften, har under perioden 1938—1956 produktionen
per anställd stigit från 4 850 till 12 400 kg/år.
Chokladkonsumtionen per invånare har avtagit i
Sverige, troligen på grund av beskattningen (65 °/o
av grosshandelspriset). Den är nu mindre än
hälften så stor som i Storbritannien och avsevärt mindre
än i andra jämförbara länder, såsom Schweiz,
Belgien och Holland.
Marabous andel i produktionen har emellertid
vuxit, och en utvidgning av fabriken blev därför
nödvändig.
problemhörnan
Problem S/S7: En kropp, som befinner sig på ell
avstånd från solen lika med jordbanans medelradie,
får med utgångshastigheten noll falla in mot solen
(som anses punktformig). Beräkna falltiden.
Problemhörnan motser gärna nya förslag till
räkneuppgifter. A Lg
debatt
Vattenkraftsutbyggnaden
1 anslutning till Töre Nilssons uppsats Statens vat
tenkraftsplaner (Tekn. T. 1957 s. 689) är det av
intresse att sammanställa yttranden, som under de
senaste åren fällts på ledande håll inom
Vattenfallsstyrelsen:
1953: "Atomindustrien är ännu långt ifrån
självförsörjande med elkraft, och det ser ut, som om
atomåldern nu är mera avlägsen än den syntes vara
för några få år sedan. 50 år kan vi ställa in vår
väntan på."
1955: "Det dröjer åtminstone 20 år, innan
atomkraften kan komma att spela någon avgörande roll
för vår energiförsörjning."
1955: ’ Det torde dröja i runt tal 10 år, innan vi
kan ha ett första atomkraftverk av någon
betydande storlek i drift här i Sverige."
1957: "Atomkraftverket Eva bör vara färdigt 1963.
helst ännu tidigare." Töre Nilsson i Tekn. T. 1957
s. 690: "Den ytterligare ökning av belastningen
utöver 1 125 MkWh/år, som man har att emotse under
1960-talets senare del, tillgodoses med atomkraft."
Atomkraftstekniken utvecklas snabbt, och det är
möjligt, att Vattenfallsstyrelsen måste ändra åsikt
flera gånger för att hinna fatt tiden.
Det är intet tvivel om, att Vattenfallsstyrelsen
synnerligen effektivt arbetar för att tillvarata våra
vattenkraftstillgångar och på så sätt bidrar till att
höja den heliga materiella levnadsstandarden. Men
alltför lätt kommer både naturen och människan
bort bland räknestickorna och de jättelika siffrorna.
Töre Nilsson säger: "Luleälven bör utgöra stommen
i utbyggnadsprogrammet — även allmänna
synpunkter, t.ex. att med hänsyn till minsta möjliga
skadeverkningar färdigställa ett helt vattendrag
inom en relativt kort tidsperiod, talar härför."
Är detta sant? Natur- och hembygdsvården kräver
med allt starkare röst, att just Lilla Lule Älv skall
helt undantas från utbyggnad. Den är vårt vackraste
ännu orörda vattendrag och som sådant av
oskattbart värde för hela vårt folk.
Har Vattenfallsstyrelsen inte räknat med samerna?
Nästan hela Lilla Lule Älv befinner sig ovan
odlingsgränsen, och där har samerna av staten erkänd rätt
att utnyttja markerna. Dë ägde landet däruppe,
innan vi svenskar kom dit. De omfattande
regleringarna i Lule älvar skulle förstöra de bästa
renbetena, framtvinga omskolning av renskötare och
äventyra samernas nationella existens i Lule
Lappmark. Det går rykten, att samerna ämnar vända sig
till FN och klaga över folkrättsstridigt tvång i
samband med vattenkraftsexploateringen. Skall vi
utsätta oss för den nesan?
En hårt reglerad sjö, fig. 1, är anskrämlig att
skåda på våren och sommaren: Tiotal
kvadratkilometer av gyttja och död skog. Kraftverken invigs
med pomp och ståt, men de reglerade sjöarna visar
man ej; det är inte opportunt.
Det är självklart, att vi ännu en tid måste
fortsätta vattenkraftsutbyggnaden. Men den, som inte är
förblindad av siffror eller dyrkar tekniken för dess
TEKN ISK TI DSKRI FT 1957 795
Fig. 1. Den nya [-Maraboufabriken.-]
{+Marabou-
fabriken.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
