Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 35 - Släktskap mellan vågrörelser, av Erik Ingelstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Släktskap
mellan vågrörelser
Professor Erik Ingelstam, Stockholm
530.145 : 535.1
530.145 : 621.37
Minst hälften av dagens fysik handlar om
vågrörelser av olika slag. Det är därför mycket
ofta som vi frågar efter släktskapen mellan
dem i deras egenskaper, en släktskap ur
fysikalisk synpunkt men även ur matematisk. Ur
denna släktskap kan forskaren i många fall
spåra gemensamma drag, som kan föra honom
vidare i hans studium av nya vågrörelsers
egenskaper.
Säkerligen har vattenvågorna, som är så
påtagliga och lätta att följa därför att de förlöper
långsamt, varit ursprunget till många
analogier, och detta trots att de inte är de enklaste
ur mekanisk synpunkt. De elementära
storheterna i en vågrörelse, våglängd, amplitud och
fas, kan emellertid lätt åskådliggöras med
vattenvågor, liksom övriga fenomen som brytning,
reflexion och interferens. De har därför varit
lämpliga att använda i undervisningen. Även
akustikerna har haft nytta av dem när ur
vågutbredningssynpunkt riktiga konsertsalar
började byggas.
Vattenvågorna stod faktiskt modell för pater
Grimaldi när han för ungefär 300 år sedan på
grundval av sina försök med solstrålarna
formulerade de första och senare bortglömda
idéerna om att ljuset kunde ha vågnatur, en
teori som bekräftades först under 1800-talet.
Ljus- och radiovågor
Av elektromagnetiska vågor känner vi nu ett
mycket stort spektrum. Två områden som liär
ömsesidigt har befruktat varandra och där
utvecklingen just som bäst pågår är det
synliga ljuset — den enda lilla oktav av spektrum
dit människan har omedelbar tillgång tack
vare sitt sinnesorgan ögat — och de korta
radiovågorna, mikrovågorna.
Att denna växelverkan är fruktbar beror på
att mikrovågorna nu är så lätt tillgängliga. I
våglängdsområdet 3—15 cm har man enkla
och effektiva sändare, ofta de speciella
elektronrören magnetroner ocli klystroner, och
mottagarelementen är också mycket enkla. Fem
Sammandrag av installationsföreläsning vid KTH den 17
november 1956.
centimeter är 100 000 gånger ljusets våglängd,
och man kan därmed upprepa de optiska
fenomenen i en förstoring av 100 000 gånger.
Linser och prismor kan man göra av paraffin som
har ett brytningsindex av 1,47 och därför stäm-
Fig. 1. "LO-analys’’ av ett pollenkorns vägg (G
Erdtman, Sv. Bot. Tidskr. 50, 1956 h. 1). Upptagningarna,
i 2 000 gångers förstoring, är gjorda vid en "hög"
och en något lägre inställning av mikroskoptuben.
De vita fläckarna (L) i den övre bilden anger
utstående tappar, i den nedre bilden har dessa
försvunnit eller blivit mörka (O) i mitten. De mörka
kratrarna i övre bilden (O) är diffraktionen vid
övre delen av ett kanalformat hål i väggen, i undre
bilden är flera av dessa ljusa (L).
TEKN ISK TI DSKRI FT 1957 797
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
