Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 35 - Släktskap mellan vågrörelser, av Erik Ingelstam - tillgången på ingenjörer i USA, av SHl - Lägre brandskyddskrav för skolpaviljonger, av Hn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 13. "Rektangulär" modell av potentialen i en
"endimensionell fast kropp".
logi om röntgenstrålningens växelverkan. Det
var först Brillouin, en ung fransk fysiker,
numera vid en av de stora elektroniska
räknemaskinfabrikerna i USA, som kom på den rätta
förståelsen av fenomenet.
För de yttersta av elektronerna är
växelverkan mellan elektronvågen och de laddade
atomresterna i gitterpunkterna sådan, att vi
får precis samma typ av vågutbredning som
man hade känt till från andra fenomen. Att just
Brillouin lyckades lösa problemet på ett genialt
enkelt sätt hade sin bakgrund i att han hade
studerat motsvarande utbredningsproblem för
mekaniska vågor i gittret. De s.k. Brillouinska
zonerna som sammanhänger med
kristallbyggnaden är också helt identiska för de mekaniska
gittersvängningarna, för röntgenstrålarna och
för dessa elektronvågor.
Problemet kan pedagogiskt förenklas till att
vara endimensionellt10, fig. 13. För
elektroner av olika energier har vi antingen
passband, här kallade tillåtna zoner, eller
stoppband, förbjudna zoner, fig. 14. Endast i
de tillåtna går elektronvågen fram, där har
vi ledning. Det visade schemat kan sägas
gälla för en viss riktning i kristallen och för
ett bestämt antagande om potentialfunktionens
förlopp, men det kan generaliseras, och de
allmänna egenskaperna bibehålls. Problemet är
givetvis tredimensionellt, och lösningarna
beror på gittrets byggnad.
Störst praktiskt intresse har dessa
föreställningar påkallat i fråga om halvledarna, där
elektronenergierna normalt är just i en
förbjuden zon. 1956 års nobelpris har ju delats ut
för praktiska, relativt nya arbeten på
halvledarnas område, där transistorerna nu håller
på att skapa en ny teknik i fråga om förstär-
Fig. 14. Energier hos elektronerna som funktion av
deras inverterade de Broglie-våglångd X enligt
modellen i fig. 13.
kare och elektroniska räknemaskiner. Men det
skall inte glömmas, att den på vågteoretisk väg
vunna kunskapen om bandstrukturen hos det
fasta tillståndet har anvisat de vägar man har
haft att gå. Parallellt med de
experimentalfysi-kaliska arbetenas rön har man kunnat göra
skarpare beräkningar, så att nu kunskapen om
dessa strukturers detaljer blir allt rikare.
Litteratur
1. Brown, J: Microwave lenses. Methuen & Co., London
1953.
2. Andrews, C L: Diffraction pattern of a circular
aper-ture at short distances. Phys. Rev. 71 (1947) s. 777.
3. Ingelstam, E: Quantitative interpretation of the
micro-scope out-of-focus-effect ön small phase objects. J. Opt. Soc.
Amer. 46’ (1956) s. 372.
4. Arzelies, H: La reflexion vitreuse. Ann. Phys., Paris,
1 (1946) s. 5.
5. Schaeffner, M & Toraldo di Francia, G: Microonde
evanescenti generate per diffrazione. Nuovo Cimento 6 (1949)
h. 2 s. 1.
6. Brillouin, L: Wave propagation in periodic structures.
McGraw-Hill, New York 1946, Dover, New York 1953.
7. Brillouin, L & Parodi, M: Propagation des ondes dans
les milieux périodiques. Paris 1956 (utvidgning av referens 6).
8. Hutter, R G E: Traveling-wave tubes i Advances in
electronics and electron physics 6 (1954) s. 371.
9. Ingelstam, E: Possible interpretation of the
ultrastruc-ture of retinal receptors, including an electromagnetic theory
of the primarg mechanism of colour vision i "Problems in
contemporarg optics". Firenze 1956 s. 640.
10. Sproull, R L: Modern physics. Wiley & Sons, New
York 1956.
Tillgången på ingenjörer i USA. Trots den ivriga
rekryteringen till skolorna och det stora antalet
lediga platser i söndagstidningarna är det enligt två
nationalekonomer ingen verklig brist på ingenjörer
i USA. Betraktar man nämligen relationen mellan
tillgång och efterfrågan på ingenjörer som den
kommer till uttryck i deras löner, finner man att dessa
stigit mindre under de senaste 30 åren än
arbetarnas och t.ex. läkarnas och advokaternas.
Fastän ingenjörernas begynnelselöner har vuxit har
de inte stigit mera än andra yrkesmäns; lönerna för
erfarna ingenjörer har emellertid inte följt med,
varigenom skillnaden mellan begynnelse- och
slutlön krympt. Ar 1953 var ingenjörernas
genomsnittliga årslön 6 216 Ekonomerna sluter härav, att
ökningen av antalet utexaminerade ingenjörer från
11 000 per år under 1930-talets början till 29 000
per år på 1950-talet är mer än tillräcklig.
Påstår man att det råder brist på ingenjörer, har
detta ingen ekonomisk grund utan någon annan,
t.ex. att man bör ha 10 %> mera ingenjörer än ett
annat land tros ha (Scientific American sept. 1957
s. 106). SHl
Lägre brandskyddskrav för skolpaviljonger.
Den maximalt til.åtna planytan i enplans
skolpaviljonger utan källare får numera uppgå till 500 m2
mot tidigare 300 m2 utan sektionering med
brandmur, om de i princip utformas enligt Statens Nämnds
för Byggnadsforskning förslag till skolpaviljonger
(Tekn. T. 1957 s. 708). Dock måste i pannrum inom
byggnaden tak, väggar och golv bekläs med
obrännbart material. Kapprum och lärarrum (materielrum)
bör bekläs med ett på betryggande sätt fästat
flam-skyddande material. I kapprum kan dock väggarnas
nedre del förses med träpanel eller annan likvärdig
skyddsbeklädnad (Statens Brandinspektion,
Meddelanden 1957:3). Hn
227 TEKN ISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
