Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 35 - Nya material - Höghållfast zirkoniumlegering, av SHl - Lagerstål för hög temperatur, av SHl - Porfritt kol, av SHl - Magnesium-toriumlegering för hög temperatur, av SHl - Andras erfarenheter - Färgning av polyeten, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konium-tenn-molybdenlegeringen kan fås i vilken
som helst av de tre formerna genom lämplig
värmebehandling.
Man kan sålunda erhålla /^-zirkonium genom
upphettning av legeringen till jämvikt vid 800—900°C
varvid en a-fas med låg molybdenhalt och en ß-ias
med hög erhålls. När legeringen sedan vattenkyls
blir /S-fasen kvar. Martensit fås genom upphettning
till 1 000°C och vattenkylning; acikulärt a-zirkonium
bildas om man i stället kyler långsammare än ca
1 000°C per minut.
I sin mest duktila form har legeringen 6 300 kp/cm2
brottgräns; efter upphettning 1 h till 900° och
kylning i luft blir brottgränsen över 9 800 kp/cm2.
Härdningen är en typ av utskiljningshärdning liknande
den som kan iakttas vid /?-titans sönderfall.
Materialet kan varmvalsas vid 800°C och dess
egenskaper är härvid nästan idealiska. Efter lämplig
värmebehandling kan det kallvalsas med mer än 20 °/o
reduktion utan att spricka. Legeringen har relativt
god kryphållfasthet vid 500°C (W Chubb i Journal
of Metals april 1957 s. 461—468). SHl
Lagerstål för hög temperatur
Ett amerikanskt stål (Bower 315), avsett till lager i
gasturbiners heta ända, innehåller 0,10—0,15 % C,
0,20—0,35 ®/o Si, 0,40—0,60 »/o Mn, 1,35—1,75 °/o Cr,
2,60—3,0 »/o Ni, 4,80—5,20 % Mo samt < 0,025 °/o S
och P vardera. Vid avkylning lär det återfå full
hårdhet även efter upphettning till 540°C.
Stålet är lättbearbetat och ythärdas genom
uppkol-ning vid 900—980°C, kylning i luft eller en vätska samt
upprepad upphettning till 315—650°C och kylning
till rumstemperatur. Genom denna behandling bildas
martensit stegvis varigenom för stor hårdhet,
spänningar och formändringar undviks. En ythårdhet
på 58—60 Rockwell C uppnås. Lager har med gott
resultat provats vid 315°C (Materials & Methods
juni 1957 s. 163). SHl
Porfritt kol
Inom kemisk industri används syntetiskt kol och
elektrografit i växande utsträckning som
konstruktionsmaterial. Det har nämligen synnerligen god
resistens mot kemikalier. Ofta är emellertid dess
porositet, som uppgår till 10—25 %>, en allvarlig
olägenhet.
Den beror på att man utgår från ett finkornigt,
fast material; den uppstår också genom
sönderdelning av bindemedel vid bränningen. Vidare kan
luckor i kristallgittret inte undvikas, då det är
omöjligt att åstadkomma enkristallstruktur och därmed
absolut täthet mot t.ex. vätgas.
Vid en tysk tillverkningsprocess lär emellertid
kolets porositet minskas till 5 °/o vid en enkel
bränning och den minskas ytterligare genom
impregnering så att materialet blir praktiskt taget gastätt.
De återstående porerna fylls nämligen med en
härdplast genom ett vakuum-tryckförfarande av samma
typ som används vid impregnering av trä (F
Aldebert i Cliemiker Zeitung 1956 s. 20; ref.
Euro-pean Technical Digest 1957 h. 6 No. 1 539). SHl
Magnesium-toriumlegering för hög
temperatur
Under 1955 började man i USA kommersiell
tillverkning av en magnesium-toriumlegering,
betecknad HK31A, som har goda mekaniska egenskaper
vid mer än 300°C under kort tid och vid mindre
än 300°C under lång tid (Tekn. T. 1957 s. 422).
Utvecklingen har gått vidare och man tillverkar nu
i försöksskala en ny magnesium-toriumlegering,
kallad HM21XA-T8, som kan upphettas till 370°C under
100 h utan att dess egenskaper nämnvärt ändras.
Den nya legeringen innehåller 1,5—2,5 %> Th, 0,35
—0,8 % Mn, högst 0,1 °/o av någon förorening,
högst 0,3 »/o föroreningar totalt. Den är tillgänglig
som plåt vilken kan dragpressas vid 370—400°C.
Den är svetsbar och har ingen benägenhet att
spricka i svetsarna. Den uppges ha större kryphållfasthet
vid förhöjd temperatur än HK31A. De båda
magne-sium-toriumlegeringarna har följande egenskaper:
Legeringarna är framför allt avsedda som
konstruktionsmaterial för robotprojektiler och flygplan
för överljudsfart. HK31A har redan fått betydande
användning inom flygplansindustrin i USA (Metal
Treatment & Drop Forging maj 1957 s. 205—206).
SHl
andras erfarenheter
Färgning av polyeten
Ofta kan tillverkaren av polyetenartiklar uppnå
betydande fördelar genom att själv färga polyetenen
i stället för att köpa färgad vara från
plasttillverkaren. Härigenom kan han t.ex. minska sin
lagerhållning, reglera färgnyansen efter behag och i
några fall troligen göra en ekonomisk vinst.
Färgningen måste emellertid då göras på ett
tillfredsställande sätt.
Lämpliga pigment för polyeten är kadmiumrött av
olika nyanser, kadmiumgult, ftalocyaningrönt,
ftalo-cyaninblått, glödgade järnoxidpigment (gula, röda
och bruna), kimrök och titanvitt (rutil). Vissa
andra organiska och oorganiska pigment, t.ex. Bon
red och "red lake C", två grupper av röda
azo-pigment, molybdatorange, kromgult och titanvitt
(anatas) används i begränsad omfattning.
Vid tillverkning av polyeten för elisolering och
andra ändamål, för vilka stora fordringar på
produktens kvalitet ställs, måste pigmentet dispergeras
så fullständigt som möjligt i plasten. Härvid blandas
färg och plast vanligen först i en trumma. Den
ytligt färgade, korniga plasten smälts ned och
behandlas i en Banbury-blandare. Därefter formas
polyetenen till plattor i ett tvåvalsverk och granuleras.
I många fall är det emellertid tillräckligt att
strängspruta den ytligt färgade polyetenen och på nytt
granulera den; strängsprutningsmaskinens storlek,
Temperatur °C Brottgräns kp/cm2 0,2-gräns kp/cm2 Förlängning »/o
HM21XA-T8 .. 20 2 380 1 050 10
205 1 260 1 050 30
260 1 120 1 050 25
315 980 840 15
370 770 560 50
HK31A-H24 .. 20 2 590 1 750 8
205 1 680 1 540 21
260 1 400 1 400 19
315 910 700 70
7 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
