- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 87. 1957 /
835

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 36 - Höjdmätning i Sverige, av Lennart Pettersson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Höjdmätning i Sverige

Fil. lic. Lennart Pettersson, Stockholm

En genom sina återverkningar inom flera av
teknikens områden viktig uppgift för geodesin
är att skapa ett landsomfattande,
sammanhängande nät av höjdbestämda punkter. I Sverige
åligger denna uppgift i första hand den
geodetiska byrån vid Rikets Allmänna Kartverk,
vilken bl.a. handhar riksavvägningen och
överhuvudtaget den höjdbestämning av punkter i
terrängen, som fordras för framställningen av
rikskartor. Dessa höjdbestämda punkter tjänar
samtidigt åtskilliga andra praktiska och
vetenskapliga ändamål t.ex. som utgångspunkter för
lokala höjdmätningar och som medel att
jämföra det inbördes höjdläget hos från varandra
avlägsna punkter. Med för rikskartläggningen
vanligen använd flyghöjd och
bearbetningsmetodik fordras ungefär 10 höjdpunkter per
100 km2.

Precisionsavvägning

Våra nuvarande officiella höjder bygger på vår
första precisionsavvägning, som utfördes under
1886—19051, fig. 1. Avvägningslinjernas
sammanlagda längd uppgår till 6 350 km.
Noll-planet valdes så att det överensstämde med
medelvattenytan 1900, så som det kunde
bestämmas ur vattenståndsobservationer vid de med
avvägningen sammanbundna
mareografstatio-nerna vid svenska kusterna.
Normalhöjdpunkten på Riddarholmen i Stockholm ligger 11,800
m över denna yta.

Medelfelet i avvägningen, beräknat ur
poly-gonslutfelen, uppgår till ± 4,40 mm/km. Detta
är enligt modern standard ganska mycket.
Stora delar av landet har ej alls berörts av
denna avvägning. Vidare har uppskattats, att
en tredjedel av markeringarna numera har
förstörts. Genom landhöjningen har
höjdvär-dena ändrats. Grovt räknat kan man anta, att
landhöjningen tilltar med 1 mm/år per
breddgrad från södra Sverige till ett maximum i
trakten av Skellefteå2. Höjddifferensen mellan
två precisionsfixpunkter belägna 100 km från
varandra kan ha ändrats med 5 cm sedan
avvägningen utfördes.

Det är tydligt, att den gamla precisionsavväg-

526.941(485)

ningen ej längre är tillfyllest. År 1951
igångsattes därför en ny sådan. Den gamla
avvägningens linjer ingår i det nya nätet men
därtill kommer många nya linjer, fig. 1, så att
sammanlagda längden blir ca 10 000 km. Fram
t.o.m. 1956 har 2 700 km avvägts. Först
omkring 1970 torde arbetet vara avslutat.

Vid mätningarna användes
avvägningsinstrumentet Wild N III och avvägningsstänger med
invarband. Avståndet mellan instrument och
stång är vanligen 50 m och är alltid lika framåt
och bakåt. Fel i stängernas längd bestäms med
hjälp av en på kartverket byggd komparator
och mätningarna korrigeras för detta fel.
Vidare korrigeras för den nivellitiska
refraktionen enligt en av den finske geodeten
Kukka-mäki uppställd formel3

där q är nivellitisk refraktion i mm, y en
faktor, som är funktion av polhöjd, tid på året och
tid på dagen, s avstånd mellan instrument och
stång i m, D höjddifferens i cm samt #
skillnaden i temperatur på höjden 2,5 och 0,5 m
över marken vid instrumentet.

Ett normalt värde på refraktionen är 0,1
millimeter per meter höjdskillnad.

# bestäms genom mätning av
motståndsskillnaden mellan två termistorer, monterade på en
stång 0,5 resp. 2,5 m över instrumentets fot.
Denna stång uppbär också ett solskydd för
avvägningsinstrumentet.

Mätningarna korrigeras också för nivåytornas
bristande parallellitet. Nivåytorna är ytor med
konstant gravitationspotential. De är
vinkelräta mot tyngdkraftens riktning. Den ostörda
havsytan är en nivåyta. Denna och dess
fortsättning under kontinenterna kallas geoiden.
Vanligen räknas ju höjderna från denna yta.
Om W är gravitationspotential, g tyngdkraftens
acceleration och h höjd, så gäller

d W = —gdh

Härav framgår att för en nivåyta, där W är
konstant så gäller

g h = konstant

TEKN ISK TI DSKRI FT 1957 835

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:54:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1957/0859.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free