- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 87. 1957 /
897

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 38 - Vilket skydd ger bergrum vid reaktorkatastrofer? av Hans von Ubisch

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Villkoret är i detta fall att

Q = nr-D 10-e/t ■ 3 600
där t är tiden i timmar. Härav följer

xr2D- 108/3 600 t = 2,84 r4 • 760/D

och

D/r = 1,58 • ioyr

För £ = 0,5 och D = 20 000 blir r 0,018 mm,
dvs. öppna kapillärers radie och sprickors
vidd skall ej överstiga detta mått. På grund av
det ringa utrymmet i poren eller sprickan kan
man räkna med att aerosoler faller ut på
väggarna.

Markytan

Matjorden och vegetationen på markytan
tjänar som ett filter och ej som tryckbarriär. Går
berget i dagen, kan naturligtvis sprickor även
här injiceras med betong. På grund av
aerosolernas vattenlöslighet bör fuktigheten i ytan
ej bli för låg, och detta är en av grunderna
varför en plantering med gran föreslogs. En
annan är att träden som sådana uppträder som
filter och kan underlätta mätningar av
eventuellt utläckt aktivitet.

Slussar

I en infart eller en passage skall en dörr
ständigt hållas stängd, dvs. man får ett minimum
av två dörrar för att möjliggöra trafik när
reaktorn är i drift. Av dörrarna fordras vid
sidan av trycksäkerheten att de är mycket täta
och den svaga punkten är naturligtvis
packningar som kan bli defekta under
användningen. Vidare kan eventuella sprickor runt
dörrkarmarna uppstå vid explosionen.

Dessa läckor kommer ej att ha en
filtrerande verkan, och vid sidan av ädelgaserna
kommer även de farligare aerosolerna av t.ex.
strontium att lämna rummet. Om man antar att
slussens båda dörrar var stängda vid
explosionen, men dock något otäta, och att man har en
stor luftvolym mellan dörrarna,bidrar luften till
utspädning, i tryckavseende verkar den som
buffert, och den ger en tidsfördröjning.
Slussen kommer därför rimligtvis att vara ganska
säker.

Om den ena dörren står öppen vid
explosionen och är blockerad av en transport,
ifråga-sättes inte genast säkerheten i ett
bostadsområde 1 km eller så från reaktorn men väl
för personal vid anläggningen, och risk
finnes för kontaminering av maskinhallar m.m.,
som annars kunde ha undvikits. Med tre
dörrar i slussen kommer man att känna sig
säkrare, och täthetskravet på varje dörr kan
minskas, dvs. små felaktigheter i packningarna till
dörrarna må förekomma.

Även ur inspektionssynpunkt är tre dörrar att
föredra. Rimligtvis är dörrarna tätade med
gummilister och regelbunden visuell
inspektion kommer i många fall att avslöja felen. I

och med att man mellan tre dörrar har
inneslutna luftvolymer, som kan ges övertryck eller
undertryck i förhållande till ytterluften och
bergrummet, kan genom tryckmätningar
felaktiga dörrar lokaliseras. En sådan mätning
kan utföras t.ex. under loppet av några
kvällstimmar.

Avståndet mellan dörrarna kan vara 10 m,
och enligt en uppskattning kan en läckning på
upp till 1 000 1/h luft per m2 av tunnelns
tvärsnitt tillåtas vid 1 at tryckdifferens. I detta
fall är det dock önskvärt att suga av och
filtrera luften utanför den yttersta dörren för att
hindra en stor lokal kontaminering. Ifall
slussen har endast två dörrar, är det besvärligare
att lokalisera ett fel, och täthetskravet per dörr
måste göras strängare.

Uppenbarligen är det möjligt att hålla även
tunnelöppningar fria från svår
ytkontamine-ring. Man måste dock beakta direkt y-strålning
genom dörrarna från utsläppt aktivitet inuti
bergrummet.

Ventilationstrummor m. m.

På grund av sin normala uppgift måste
trummorna under driften hållas öppna och
tilltäpp-ningen kan rimligtvis ske först på signal och
med tyngd- och övertrycksmanövrerade
mekanismer, en i varje ända av en trumma. Här är
uppenbarligen hela anläggningens akilleshäl.
Man bör därför överväga att i stället för
permanent arbetande ventilationsanordningar av
konventionell typ använda t.ex. spolning av
bergrummet med tryckluft.

Rör- och kabeltrummor, kulvertar och avlopp
bör ha flerfaldiga tätningar med
buffertvolymer emellan. Avlopp får ej permanent stå
öppna utan skall ledas genom en sluss.

Grundvattenförorening

Ädelgaser, som under sin diffusion och
vandring genom berget omvandlas, ger upphov till
aktiviteter, som till slut kommer i
grundvattnet. Naturligtvis är detta ej önskvärt, men det
kan knappast helt förhindras. Emellertid är
dessa aktiviteter mycket små, och transporten
i grundvattnet tar väl i allmänhet tid.
Utspädningen blir därför stor. Den allvarliga
kon-tamineringen av grundvattnet kommer från
högkoncentrerade radioaktiva lösningar,
härrörande från själva explosionen och de
därefter igångsatta uppröjningsarbetena. De kan
nämligen passera genom sprickor i golvet.

Läcksökning

Samma pneumatiska metod som kan användas
på rummet mellan två dörrar för provning av
dessas täthet kan naturligtvis tillämpas även på
andra volymer i schakt och kulvertar och
eventuellt på bergrummet s(pm helhet om man
har en kraftig kompressor till förfogande. Man
måste dock först utreda om denna metod inom
rimlig tid och med rimliga ansträngningar kan

TEKNISK TIDSKRIFT 1957 #77

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:54:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1957/0921.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free