Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 38 - Nederländernas kamp mot havet, av G Lbg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 3. Tvärsektion genom utskoven vid Haringvliet.
Fig. i.
Förfarande vid
igenslut-ning av
dammar; upptill
utsättning av
genomströmning s-kassun, i mitten
stängning av
klafflucka,
nedtill kassun i
färdig damm.
Deltaplanen
Efter 1953 års översvämning bildades
"Deltakommittén", som har 23 års vetenskapliga
undersökningar att bygga på. Floder sådana som
1953 års beräknades ha en frekvens av en gång
på 500—800 år, men denna kom tidigare än
väntat.
Reparationerna har gått till så att man först
byggde ringfångdammar på endera sidan av
genombrottsställena och därefter återställde
den ursprungliga dammen. Vid
avstängning-arna kom "Phoenix-kassunerna" från
invasionen 1944 till användning. Dimensionerna var
62 x 18,9 X 18,9 m. För anslutningarna
användes mindre standardkassuner med planmåtten
11 X 7,5 m och höjden 2,12—6,0 m och som
kunde bultas tillsammans till större enheter.
Under de två första åren igensattes 67 större
och hundratals mindre öppningar med
sammanlagt 1 080 km längd. Ca 500 kassuner
sänktes, 1,2 milj m3 lera och 17 milj. m3 sand utpla-
cerades och 300 000 t asfaltprodukter
förbrukades.
För bestämmande av de permanenta
dammarnas krönhöjd har man utgått från att
vattenståndet vid Hoek van Holland kan bli 1,0 m
högre än det var vid katastroftillfället 1953.
Som första åtgärd i Deltaplanen, fig. 2, har
man avstängt holländska Ijssel med två 80 m
breda dammar på 100 m inbördes avstånd. Här
blir det en sluss med klaffbro.
Nästa stora arbete blir Haringvlietdammen,
som väntas ta 11—12 år beroende på att den i
flera avseenden ligger illa till. I arbetet med
Haringvlietdammen ingår bl.a. gjutning av
350 000 m3 betong och nedslagning av 15 000
pålar.
Som förberedelse har dammbyggena utförts
vid Veregat och Zandkreek. Den förstnämnda
utgör ett prov för de större företagen vid
Haringvliet och Brauwershavensche Gat. Dessa
båda dammar kan icke utföras samtidigt. För
att byggande av endast den ena dammen icke
skall medföra alltför stora vattenhastigheter i
Zijpe, utföres först en damm med slussar vid
Grevelingen. Slutligen bygges en tredje
sekundärdamm med slussar vid Volkerak.
Av huvuddammarna påbörjas dammen vid
Haringvliet först. I denna fordras dels en
kammarsluss för fartyg, dels stora utskov för
ut-ledning av drivis vid varje tidvatten. Det blir
16 öppningar, vardera 60 m bred, som skall
stängas med två av varandra oberoende,
die-selmotordrivna luckor, fig. 3. Flera dammlägen
har prövats i modell med hänsyn till antalet
möjliga arbetsdagar per år, sanddriften,
grundförhållanden, strömstråkens riktningar,
vågornas förlopp m.m. Innanför dammen blir det ej
mer än 0,1 m/s vattenhastighet av tillflödet
från "Waal. Då emellertid en farled måste
hållas öppen genom isbrytning och isen bör
bortföras, fordras härför en öppen sluss.
Samtidigt bygges Grevelingendammen. Innan
en damm över Oosterschelde tas i bruk, kan
utskoven i Haringvliet icke hållas ständigt
stängda, enär det skulle medföra alltför starka
strömningar i Volkerak. Först då även
Vol-kerakdammen är färdig, kan man behärska
vattenströmningarna inom det instängda
området och få bort saltvattnet.
Westerschelde flodmynning kommer
tillsvidare icke att invallas; man vill först se
resultaten av de övriga företagen. Det är möjligt,
att sanddriften längs kusten kan komma att
försvåra inseglingen till Antwerpen. Arbetet
börjar med utläggning av erosionsskydd i
dammläget samt höjning av angränsande
in-vallningar. Dammarnas tillslutning erbjuder
sedan svåra problem, då ju vattenhastigheten i
resterande öppning blir större ju längre
dammbygget fortskrider. Bottnen måste skyddas mot
erosion och den sista igensättningen ske
snabbt. För den skull utföres ett
genomströmningsparti (slussar) av betongkassuner, vilka
sätts ut under gynnsammaste väder- och
strömningsförhållanden. Kassunerna skall utbildas
som fyrkantiga pråmar med sandballast. Övre
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 #77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
