Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 38 - Limmade träbalkars böjhållfasthet, av Bengt Norén - Mekanförbundet om automatisering, av GAH - Solenergi för elstängsel - Fartygspropellrar av plast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och man torde även i fortsättningen vara
hänvisad till att utföra provningar för kontroll av
olika antaganden vid beräkning av de
sammansatta balkarnas böjhållfasthet. Tydligt är att
man därvid i första hand bör inrikta sig på
defekterna i de ytterst i den dragna zonen
liggande lamellerna och låta dessa bli avgörande
för kvalitetsbedömningen.
Litteratur
1. Freas, A D & Selbo, M L: Fabrication and design of
glued laminated wood structural members. U.S. Dep. of
Agri-culture Washington, D.C. Tech. Bull. No. 1 069, 1954.
2. Newlin, A J & Trayer, C W: Form factors of beams
subjectcd to transverse loading onlg. Nat. Advisory Committee
Aeronatics, Washington, D.C. Rep. 181, 1924.
3. Thunell, B: Böjhållfasthelen hos olika profiler av helrent
furuvirke. IVA 1940 h. 4 s. 152—160.
Mekanförbundet om automatisering. Inom
Sveriges Mekanförbnnd har på grundval av en
rundfråga till medlemsföretagen gjorts en översikt av
automatiseringen i den svenska verkstadsindustrin.
Undersökningen återspeglar uppfattningar inom en
grupp huvudsakligen större verkstadsföretag, vilka
utgör huvuddelen av de företag, som har
erfarenhet av automatisering i olika former. Slutsatserna
är följande:
Automatiseringen kommer långsamt. Med något
enstaka undantag går utvecklingen steg för steg,
dvs. från enkla arbetsmaskiner till automatiska
maskiner för ett fåtal arbetsoperationer i följd och
från detta steg till arbetsmaskiner för många
operationer i följd med automatisk transport mellan
stationerna. Tre företag utnyttjar nu arbetsmaskiner
av det sistnämnda slaget och fram till 1960—1965
beräknas sammanlagt icke mer än 12 företag
använda sådana högautomatiska maskiner.
Den grad, i vilken automatiska maskiner utnyttjas,
synes vara direkt beroende av företagets storlek. Ju
mindre företag, desto mindre automatisering. Detta
torde bl.a. sammanhänga med att de större
företagen har gynnsammare förutsättningar för
automatisering av enstaka arbetsoperationer än de
mindre företagen.
Automatiseringstakten för montering och
hopsättning är långsammare än för bearbetning. Detta
sammanhänger med att det för montering och
hopsättning kräves en mera genomgripande omläggning av
större avsnitt av tillverkningen.
Gjuterierna har redan infört eller planerar i högre
grad än övriga grupper automatisering
(mekanisering) av tillverkningen. Detta gäller särskilt
sandberedningen, där mer än hälften av de företag, som
nu har manuell sandberedning planerar övergång
till mekanisering. Även formframställning,
avgjut-ning och uppslagning kommer att mekaniseras i ett
relativt stort antal gjuterier fram till 1960—1965.
Den höga automatiseringsgrad, som representeras
av numeriskt styrda verktygsmaskiner, finns ännu
icke i Sverige. Endast något enda företag har planer
på att anskaffa sådana. Utvecklingen följs
emellertid med stort intresse och det synes icke osannolikt,
att verkligheten kommer alt överträffa prognosen.
Denna form av höggradig automatisering torde dock
komma att vara sällsynt även 1960—1965.
För automatisering olämpliga produkter och
otillräckliga avsättningsmöjligheter anges främst som
hinder för automatisering. Därnäst följer avsaknad
av lämpliga maskiner och brist på yrkesarbetare.
En effektivisering av produktionen genom
automatisering skulle främjas av produktomvandling
genom specialisering, standardisering, typutveckling
och en mer automatiseringsmedveten
konstruktörsfostran samt av en vidgad marknad exempelvis i
enlighet med de aktuella planerna på en gemensam
europeisk marknad.
Avsaknaden av lämpliga maskiner samt bristen på
tekniker och yrkesarbetare är sammanhängande
frågor. Maskinbristen kan lösas genom medverkan
från utländsk industri och teknikerbristen beror av
den nationella insatsen för högre utbildning, medan
däremot yrkesutbildningen i automatmaskinskötsel
i stor utsträckning torde bli en företagens egen
angelägenhet. Bland hindren för automatisering visar
härför olämpliga produkter, för liten marknad samt
kapitalbrist en stigande aktualitet med fallande
företagsstorlek, medan bristen på tekniker och
yrkesarbetare är mer utpräglad i de större företagen.
Införandet av automatisering torde komma att
medföra ett i och för sig betydande kapitalbehov.
Såvitt nu kan bedömas kommer emellertid
automatiseringen — i varje fall icke under de närmaste
åren — att medföra en mer utpräglad stegring av
kapitalbehovet. Kapitalbristen räknas ej bland de
mer väsentliga hindren för automatisering, troligen
beroende på att lönsamheten i planerad
automatisering är så stor att denna får förtur i
investeringsprogrammen.
Det synes sannolikt, att behovet av skiftarbete
kommer att växa med ökad automatisering. De
dyrbara maskinerna måste utnyttjas intensivt under en
— på grund av accelererad teknisk utveckling —
kortare livstid.
Friställning av arbetskraft till följd av
automatisering torde ej bli något stort problem. Däremot
synes omdisponeringar inom företagen av
arbetskraft bli aktuella i ett större antal fall med
åtföljande problem beträffande omskolning.
Inom kontorsområdet synes automatiseringen
komma att genomföras snabbare än på övriga områden.
Även här går de större företagen i spetsen.
Utrustningar för automatisk databehandling, som ännu
icke användes inom verkstadsindustrin, kommer att
till 1960-—1965 anskaffas av ca Va av de större
företagen. Alla väsentliga kontorsrutiner finns med i den
planerade automatiseringen, men urvalet varierar
från företag till företag.
Dominerande hinder för kontorsautomatiseringen
är främst för liten arbetsvolym och därnäst
avvaktan på bättre och billigare maskiner. Brist på
lämplig personal är mest markerad för de större
företagen. Kontorsautomatiseringen väntas medföra
minskat behov av okvalificerad personal men ökat
behov av specialutbildad personal. Utvecklingen
beräknas emellertid ej gå fortare än att den
erforderliga anpassningen av personalförhållandena blir
möjlig.
Stora automatiska räknemaskiner för
konstruktions- och beräkningsarbete kommer att finnas i
endast några få exemplar i verkstadsindustrin ännu
1960—-1965 ("Automatisering." Sveriges
Mekanför-bund, Stockholm 1957). G AH
Solenergi för elstängsel provas i USA. Ett
solbatteri med kiselceller matar impulsgeneratorn och
laddar även en ackumulator för mulna dagar.
Fartygspropellrar av plast utvecklade av en dansk
firma korroderar ej, erbjuder ingen groningsgrund
för vattenorganismer och ger mindre vibrationer på
grund av obalans.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 #77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
