Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 39 - Klassificering av mjukstålsskrot, av Lennart Hedström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klassificering
av mjukstålsskrot
Kapten Lennart Hedström, Stockholm
Det skrot, som kommer från den yttre
järn-cirkulationen, har på grund av beståndsdelar
och egenskaper olika stort värde ur
stålfram-ställningssynpunkt (s. 921). Detta bestämmes
sammanfattningsvis av skrotets kemiska
sammansättning, dess tjocklek, största dimensioner
och grad av förrostning. Med utgångspunkt
härifrån har klassificeringsbestämmelser
utarbetats för köpskrotet genom vilka varje skrotsort
kan inordnas på sin plats i en prislista.
Skrotets kemiska sammansättning
I skrotets kemiska sammansättning inbegriper
man såväl järnets beståndsdelar som halten av
de föroreningar som är rent mekaniskt
inblandade i ett skrotparti.
Yid skrotets klassificering skiljer man främst
på legerat och olegerat material. Som legerat
räknar man skrot med mer än 0,5 % fosfor
eller svavel, 0,5 koppar eller 10 %
mangan samt dessutom annat skrot som utom
kol i väsentlig mängd innehåller andra
legeringsämnen än de nämnda. Skrot som
innehåller mindre än 0,5 % krom eller mindre än
0,5 % nickel räknas ej som legerat, om andra
legeringsämnen icke förekommer.
En mellanställning mellan legerat och olegerat
skrot intar kisellegerat skrot och automatskrot.
Dessa båda skrotsorter skall enligt
klassificeringsbestämmelserna hållas isär och får ej
levereras utan särskild överenskommelse med
förbrukaren. Såsom kisellegerat räknas skrot
med mer än 2 % kisel inklusive kisellegerad
plåt (generator- och transformatorplåt), och
med automatskrot förstås skrot som innehåller
över 0,10 % fosfor eller över 0,10 % svavel,
sammanlagt dock högst 0,5 %.
Legerat skrot
Beroende på huvudlegeringsämnet hänföres
legerat skrot till någon av klassificeringslistans
huvudgrupper exempelvis manganstålskrot,
kromstålskrot eller krommolybdenstålskrot.
Huvudgrupperna har i analyshänseende
specificerade gränshalter som måste innehållas.
Levereras ett skrotparti enligt analysfordringarna
för en av dessa huvudgrupper kan förbrukaren
669.11.002.68
utnyttja huvudgruppens legeringsämne och
kan därför betala ett högre pris än för
olegerat skrot.
Varje huvudgrupp av legerat skrot är i sin
tur uppdelad i undergrupper med noggrant
fixerade halter av skilda legeringsämnen. Kan
ett legerat skrotparti garanteras innehålla
enbart skrot hållande analysfordringarna för en
sådan undergrupp, kan förbrukaren smälta om
partiet med effektivaste utnyttjande av
samtliga i utgångsmaterialet ingående
legeringsämnen. Priset på sålunda garanterat skrot blir
givetvis förmånligt för säljaren.
Det legerade stålet är ju föremål för ständigt
pågående forskning med därav följande
förändringar i materialsammansättning och mer
vittgående specialisering i materialvalet för
skilda användningsområden. Som följd härav
undergår också det legerade skrotet
fortlöpande förändringar. Detta har medfört, att det
hittills icke visat sig praktiskt möjligt att
publicera en sorteringslista för legerat skrot.
Producenter av sådant skrot bör därför i aktuella
sorteringsfrågor ta kontakt med antingen något
av de större skrothandelsföretagen eller med
utgångsmaterialets tillverkare.
Olegerat skrot
För det olegerade skrotet har fixerade normer
för sortering och leverans funnits sedan
gammalt och även om de då och då moderniseras
ändras de relativt sällan. De finns i
"Skrotboken", en av järnverkens och skrothandelns
organisationer utgiven liten bok, som kan
erhållas från Skrotnämnden i Stockholm.
Det olegerade skrotet går normalt genom
skrothandelns förmedling till förbrukaren.
Detta skrot måste i princip levereras fritt från
inblandning av legerat material för att
skrotförbrukaren skall kunna ge det nya stålet avsedd
sammansättning. Givet är, att skrothandlaren
härvidlag ej kan analysera de skilda
skrotstyckena.
Gammalt skrot, dvs. skrot från uttjänta
bruksföremål, kan den erfarne skrothandlaren
sortera, då han med ur praktisk synpunkt
tillfredsställande noggrannhet av de olika
skrotbitarnas form och tidigare användningsområde
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 #77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
