Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 39 - Industrins skrothantering, av Lennart Hedström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tar med materialets skrotbeteckning. En sådan
skylt anbringas sedan på maskinen så länge
materialet bearbetas där, och en placeras i
varje fylld skrotbinge och följer denna ut till
skrotgården.
Vid vissa maskiner kan skrotet icke samlas
upp i bingar för varje maskin utan sopas
successivt upp i bingar som körs runt.
Förfaringssättet med skylten på maskinen angivande
materialslaget är även här användbart, men
förutsätter att den personal som arbetar med
avfallets uppsamling förses med ett antal bingar,
som motsvarar använda materialslag och i
vare binge lägger endast en typ av material.
Skrotsorteringen får givetvis ej bli
självändamål, dess syfte skall vara att i ren form få fram
de typer av skrot som faller i större
kvantiteter eller som har högt värde. Vid maskiner
som arbetar med långa serier av ensartat
material skall således skrotrutinen alltid fungera
och där sopas maskin och skrotbinge rena vid
materialbyten. Vid maskiner som arbetar med
korta serier av olika material eller med
reparationsarbeten, vid vilka materialsorterna
ständigt varierar, kan ett effektivt särskiljande av
olika skrottyper stundom bli för betungande.
I sistnämnda fall får emellertid det blandade
skrotet från dessa maskiner aldrig tillåtas
komma in i det rena skrotet. Det körs i stället till
ett särskilt fack på skrotgården om skrotets
natur är sådan, att det senare kan rensas, eljest
direkt i sopbingen och därifrån till soptippen.
Annars kan mycket små kvantiteter blandat
skrot förstöra ett eljest noggrant genomfört
skrotprogram.
Koppar, mässing och tenn (lagermetaller) är
ståltillverkarens fiende nummer ett. Svarvspån
som förorenats med metallspån av här nämnt
slag kan aldrig rensas. Genom upprätthållande
av en benhård skrothygien måste man se till att
det förorenade spånet aldrig kommer i
närheten av det rena. Skulle något misstag ske,
bör skrotgårdsbasen obönhörligt avvisa även
lätt förorenade partier från skrotgården.
För uppsamling av det i tillverkningen
fallande skrotet användes lättransportabla
skrot-bingar. Bingarna bör placeras så, att arbetaren
bekvämt blir av med sitt skrot men också så
att en riktig sortering underlättas. Vid
arbetsmoment, där olika typer av skrot faller, bör
det finnas en tydligt märkt binge för varje
skrottyp, och dessa skall placeras så, att
arbetaren lika bekvämt kan nå varje
materialslags binge.
Bingarna bör vara konstruerade för transport
med företagets interna transportmedel och vid
deras bortforsling är som regel utbytessystem
ändamålsenligt. När en full binge köres ut
placeras således en tom binge i dess ställe, då
annars lätt sammanblandning kan ske under
tömningstiden.
Skrotgårdsbasen bör övervaka bingarnas
tömning i rätta fack på skrotgården och därvid
kontrollera att skrotet är rent och
överensstämmer med märkningen. Biandskrot sorteras
eller om så ej kan ske kasseras det och köres
till soptippen. Bingarna rensopas före
åter-användningen.
Monteringsavdelningarnas skrot är ofta
hopsatt av sinsemellan olika material. Skrotet
måste därför i detalj genomgås och rensas före
leverans till förbrukare. Denna procedur bör
åvila skrothandlaren, ej skrotproducenten.
Skrotet från monteringsavdelningarna lägges
därför i särskilda fack i skrotgården utan
sortering eller med en grovsortering alltefter
skrotets natur. För att underlätta skrothandlarens
arbete bör denne orienteras om ingående
beståndsdelar i monteringsavdelningarnas skrot.
Skrotets försäljning
Skrothandeln i Sverige är uppdelad i tre
handelsled: grossister, partihandlare och
uppköpare. Som regel bör industrin sälja sitt skrot till
någon av de två förstnämnda kategorierna,
vilka båda karakteriseras av att de har fasta
skrotgårdar och ordnad affärsrörelse.
Uppköparna å sin sida bearbetar normalt endast de
mindre skrotproducenterna i form av
småindustri, hantverk, lantbruk och hushåll.
Skrotet försäljes som regel efter anbud.
Konkurrensen inom skrotbranschen är så hård, att
säljaren kan räkna med att få rätt pris för sin
vara genom att infordra anbud från endast ett
fåtal fasta handlare.
Anbud infordras för varje skrotkvalitet efter
utvägd vikt, då därigenom både säljare och
köpare får säkrare underlag för sina
bedömanden. Förr såldes vanligen skrotet i slump
varvid olika köpare fick bjuda sitt pris på
befintliga skrothögar utan vägning, en metod som
givetvis var vansklig för båda parter.
Försäljning utan vägning tillämpas därför numera
endast vid skrotning av hela anläggningar, vid
försäljning av maskiner eller då vägning av
särskild anledning ej kan utföras.
Vid försäljning efter utvägd vikt bör om
möjligt ordnas så, att vägningen sker i närvaro av
representanter för både säljare och köpare.
Lastar skrotköparen mjukstålsskrot på
järnväg vid säljarens spår för direkt leverans till
järnverk kan vikten fastställas vid järnverket
och säljaren genom köparens försorg erhålla
kopia av järnverkets viktuppgift.
Beroende på de interna förhållandena
infordras anbuden på fallande skrot av skilda
kvaliteter för viss tidsperiod eller på redan
befintliga skrotpartier. Ju bättre säljarens
sortering är, desto säkrare underlag har köparen
för sina anbud och desto bättre blir priset.
Oegentligheter i samband med skrot har i
många fall kunnat konstateras. För att
begränsa dessa är var och en, som yrkesmässigt
handlar med skrot, skyldig att ha tillstånd därtill
av polismyndigheten på orten, och detta
tillstånd bör kontrolleras av säljaren. I det egna
företagets och skrotbranschens intresse bör
företagsledningen dessutom ägna skrotet
erforderlig intern kontroll och även tillse, att
pålitlig och kompetent personal anförtros
uppgiften att försälja och utlasta fallande skrot.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 #77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
