Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 40 - Lasele kraftstation, av Sten Elfman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väggarna på ytterligare ca 40 m samt ena
väggen på ytterligare ca 50 m. Teoretiska
tunnelarean i berg är 215 m2, fig. 15. Nedre delen av
väggarna hade från början bestämts bli
avrundade för att man ej skulle få höga vertikala
väggar och för att underlätta utformningen av
förstärkningarna. Betongförstärkningarna har
tilllåtits gå innanför den teoretiska konturen. På
en sträcka av 150 m strax uppströms
Holafor-sen, där man efter takortens utsprängning visste
att både tak och väggar måste betonginklädas,
beräknades den ekonomiska tunnelarean till 152
m2 och utfördes så genom höjning av bottnen.
Förstärkningarna har kostat ca 4,4 Mkr.,
motsvarande 46 % av tunnelkostnaden.
Omedelbart nedströms sugrören har utbildats
en svallbassäng med tvärarean 318 m2 genom
höjning av tunneltaket på en sträcka av 150 m,
fig. 15. Här har berget varit så bra att
förstärkningar i huvudsak kunnat undvikas.
Bassängens horisontella area bestämdes först av
Thomas stabilitetsvillkor. Därefter beräknades
denna area med en variant av Thomas formel,
som tar hänsyn till verkningsgradskurvans
form. Härvid erhölls en större area, om
stationen skulle köras med överbelastning utan
samköming med stabilare stationer. Då det
emellertid bestämts att stationen icke får köras
med högre tappning än 275 m3/s, om den icke
samkör med andra stabila stationer, kan den
ursprungligen beräknade bassängarean
bibehållas.
Bassängens taknivå bestämdes med hänsyn
till högsta svallvåg vid ökning av
vattenföring-en från 0 till 344 m3/s (25 % överbelastning)
under 4 s.
Nivån på golvet i sugrörens luckschakttunnel,
fig. 11, bestämdes så att den skulle ligga över
högsta vågtoppen i ett luckschakt vid ökning
av vattenföringen i ett sugrör från 0 till 172
m3/s (25 % överbelastning) under 4 s.
Avloppskanalen har vid normalt
driftvattenstånd våta tvärarean 200 m2, fig. 16.
Jordschaktning, ca 200 000 m3, och
bergsprängning, ca 330 000 m3. har utförts i torrhet
bakom jordfångdamm, där så fordrats. Sist
sprängdes med storskott den längst nedströms belägna
delen. Berget har varit sprickigt och ojämnt,
varför en del stora ojämnheter förekommer i
väggarna. Sektionens form har anpassats efter
uttagningsmetoden för tvärsektionens underdel
som utförts med höjdgrävmaskin och truckar.
Flottning och fiske
Som nämnts har ett av dammutskoven utformats
med hänsyn till flottning. Mellan detta utskov
och tubintaget ligger flottningsintaget med
höj-och sänkbar intagstratt. Flottningsrännan med
en längd av 1 700 m mynnar i avloppskanalen,
fig. 17, och har konstruerats för vattenföringen
10 m3/s och vattendjupet 0,6 m. Den har
utförts av stål med delcirkulär tvärsektion på
större delen av längden och med
trapetsfor-mad tvärsektion på de brantare sträckorna och
är dimensionerad för 20 000 stockar per timme.
Inga anordningar har utförts för fiskens gång
förbi anläggningen. Endast enstaka laxar torde
tidigare vandrat förbi Laseleforsen. Fisket
kommer icke att påverkas i nämnvärd grad i
de ursprungligen lugnflytande älvavsnitten
men däremot i de förutvarande
forssträckorna. Nedanför dammen kommer älven under
större delen av året att torrläggas på en sträcka
av ca 500 m, varför man här får räkna med att
Fig. 17.
Avloppskanalen
(sedd
med-ströms) och
schakt för
flottningsrännan.
Kanaltipparna
skall omformas
i
naturvårdande syfte.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 9 67
Fig. 16.
Tvärsektion genom
avloppskanalen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
