Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 40 - Fjärrkontroll av kraft- och transformatorstationer, av Gottschalk von Geijer, Bengt Nordström och Anders Bergman - USA:s järnmalmsreserver, av Bd - Tekniken — urkällan, av GAH - Produktivitetsjämförelser mellan franska företag, av Arne Hedström - Rostfritt ståls korrosionsmotstånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skog—Näverede en radiolänk används vid 4
km överföringsavstånd på grund av hög
störspänning och att i Visby—Västervik en
radiolänk för 95 km överföringsavstånd har byggts
utan relästation (mot normalt ca 50 km)
beroende på att överföringen sker över vatten.
Vid Harsprånget—Ligga och Odensvi—Älberg
är överföringsavstånden i båda fallen 10 km
dvs. de ligger i gränsområdet mellan
överföring med radiolänk och kabel vad ekonomin
beträffar. Att kabel valts i det senare fallet
beror på att en kabel redan fanns mellan Odensvi
och Tälle, en sträcka på 7 km.
Vinster
Som motalternativ till fjärrkontrollen, oavsett
vilken typ som väljes, står bemanning av
stationerna. Det är sålunda jämförelsen mellan
stationer med bemanning och motsvarande
stationer på förmånligaste sätt fjärrkontrollerade
som är utslagsgivande för om fjärrkontroll är
berättigad eller ej. Fjärrkontrollens fördelar
kan sammanfattas så:
Årskostnaderna sjunker med ca 50 % (se
tabell 1).
Driftövervakningen av systemet blir
effektivare och överskådligare.
Systemuppbyggnaden vid störningen går
snabbare och oundgängliga avbrott avkortas.
Personalen kan vid kraftstationer minskas
med 3—4 man per station (vid 1 man/skift).
Motsvarande gäller vid sekundärstationer om
bemanningen helt kan dras in.
Personalkostnaderna utgör en mindre andel
av de totala årskostnaderna vid ett
fjärrkon-trollerat system än vid bemannat system. Vid
en höjning av lönerna ökar således
fjärrkontrollalternativets årskostnader långsammast.
Ett mindre personalbehov, vilket lättar de
sedan långt tillbaka besvärande
rekryteringsproblemen.
Arbetet i huvudstationen blir intressantare
och av mer kvalificerad art och möjliggör att
högre lön kan erbjudas.
Personalen kan i större utsträckning
förläggas till befintliga samhällen.
Fjärrkontroll har dock inte enbart fördelar.
En hel del tekniska problem måste lösas på ett
tillfredsställande sätt, systemet kräver mer
tillsyn och service, ganska högt utbildad
servicepersonal fordras i större omfattning och sist
men inte minst blir investeringarna större än
vid bemannade stationer.
USA:s järnmalmsreserver. Enligt en av US
Geological Survey nyligen gjord uppskattning är
landets järnmalmstillgångar ca 75 000 Mt. Den senast
gjorda, tidigare uppskattningen av 1955 gav ca
50 000 Mt. Den stora ökningen beror dels på
fortsatta undersökningar av kända malmfyndigheter,
dels och till större delen på att även fattiga
anrikningsmalmer, såsom taconiter i Lake Superior, tagits
med bland malmtillgångarna (Skillings’ Mining
Re-view sept. 1957). Bd
Tekniken — urkällan. Alla de materiella
tillgångarna, såväl de naturliga som de av människan
skapade är frukter av tekniken. Tekniken kan de facto
betraktas som den ursprungliga tillgången; utan
den skulle alla andra tillgångar vara ekonomiskt
icke-existerande. Detta är självfallet för industriella
och kommersiella nyttigheter och för förbättrat land
för jordbruk. Det gäller likväl också för kol och
olja, järnmalm och alla de råmaterial som utvinnes
ur jorden, havet och växtligheten. Dessa är
potentiella tillgångar; de blir verkliga tillgångar endast
genom att tekniken gör det möjligt att utvinna dem
och förvandla dem till brukbara produkter (J F
Dewhurst i "America’s needs and resources".
Twentieth Century Fund, New York 1955 s. 834).
GAH
Produktivitetsjämförelser mellan franska
företag. United States Bureau of Labor Statistics har
tidigare genom European Productivity Agency
delgivit de europeiska länderna
produktivitetsjämförelser mellan olika amerikanska företag. Att direkt dra
nytta av dessa uppgifter inom de enskilda företagen
mötte dock svårigheter. Därför har de senaste åren
särskilda undersökningar gjorts även i England och
Tyskland.
En fransk undersökning, nyligen utförd av Centre
d’Etudes et de Mesures de Productivité (CEMP),
omfattar produktivitetsjämförelser mellan olika franska
företag. Undersökningen har lagts upp så att
resultaten skall kunna jämföras med de amerikanska
siffrorna.
Arbetet syftade främst till att inom varje
undersökt företag:
fastställa det tekniska och ekonomiska läget i
förhållande till andra företag i branschen och att peka
på svagheter och söka uppskatta dessas betydelse,
fastställa realistiska kortsiktiga mål,
upprätta handlingsprogram,
söka få de anställda att bättre förstå företagets
problem,
jämna vägen för ackordssystem,
underlätta sådana åtgärder för branschen och
industrin som helhet som siktar mot
standardisering, enhetliga redovisningssystem,
informationsutbyte etc.
Bland de faktorer som jämfördes mellan företagen
märks arbetarnas produktivitet, kostnadsläget,
finansiella och andra ekonomiska faktorer,
maskinkostnader samt marknadsdata (kundspridning etc.).
Man hade många svårigheter att bemästra, även
utöver de metodologiska. Bland dessa märks
problemen att få företagen att medverka i
undersökningarna. I allmänhet sökte man först göra
branschorganisationerna positiva, för att dessa sedan i sin
tur skulle bearbeta de olika föetagen. Ju färre
företagen i branschen var, desto större var
svårigheter-nat att komma in i företagen och utföra analyserna.
Undersökningarna gav många gånger oväntade
resultat. Många företag fann att deras ställning i
jämförelse med konkurrenternas i branschen inte
alls var så god som man trott. Men sedan
överraskningsmomentet var övervunnet sökte man dra
praktisk nytta av undersökningsresultaten, vilket i vissa
fall ledde till stora strukturella förändringar och till
produktivitetsökningar på 50—100 °/o (Productivity
Measurement Review, specialhäfte april 1957).
Arne Hedström
Rostfritt ståls korrosionsmotstånd beror enligt
en vid MIT uppställd teori på att dess yta täcks av
ett adsorberat skikt av syre och alltså inte av ett
oxidskikt som man hittills ansett.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 9 67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
