Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 41 - Nybyggen - Norsk jättelaxtrappa, av G Lbg - Ågestaverket, av SHl - En linjär accelerator för tunga joner, av SHl - Böcker - Den fulländade strategin, av GAH - Automationen, av GAH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sjon. När trappan blir fullt utnyttjad, räknar man
med att avkastningen av laxfisket i älven skall öka
från nuvarande 300—100 kg till ca 70 t (Svensk
Fiskeritidskrift 1957 h. 8—9). G Lbg
Ågestaverket
I november 1957 börjar man spränga ut
bergrummet för Ågestaverkets atomreaktor.
Sprängningsarbetena beräknas ta 12 månader; ca 50 000 m3
berg skall sprängas bort. Verket, som byggs av
AB Atomenergi och Stockholms Elverk, skall förse
ca 12 000 lägenheter i Farsta med värme och skall
samtidigt ge 15 MW eleffekt (enl. AB Atomenergi).
SHl
En linjär accelerator för tunga joner
Vid strålningslaboratoriet i Berkeley började man
i april 1957 att göra experiment i en ny maskin,
kallad HILAC (Heavy lon Linear Accelerator). Den
är särskilt avsedd för acceleration av mycket tunga
atomkärnor eller joner. Man har accelererat bl.a.
^Ne-kärnor till 200 MeV energi. En likadan maskin
är snart färdig vid Yale University i New Haven.
Berkeley-acceleratorn skall huvudsakligen användas
för framställning av grundämnen. Man bör sålunda
i den kunna erhålla element med högre
atomnummer än 101. Vidare öppnar den nya möjligheter att
studera kärnkrafterna samt element som polonium,
astat, radon, francium, radium, aktinium och
torium. Genom att bombardera bly och vismut med
tunga atomkärnor kan man erhålla isotoper av
elementen 86—90 (radon-torium) fria från tyngre
isotoper.
New Haven-acceleratorn skall utnyttjas framför
allt för fysikaliska undersökningar (Twenty-second
semiannual report of the Atomic Energy
Commis-sion. Washington 1957). SHl
_böcker
Den fulländade strategin, av J D Williams.
Norstedts, Stockholm 1957. 294 s., ill. 25 kr.
Boken, en översättning av den amerikanska "The
complete strategyst", är en populär introduktion till
spelteorin. Förf. anser sig ha åstadkommit en
handledning för självstudier som med en "smärtsam men
ingalunda dödlig" intellektuell ansträngning kan
lära den intresserade att formulera och lösa enklare
problem i enlighet med spelteorins regler. Efter en
genomläsning är man benägen att påstå att förf.
lyckats i sin föresats. De rikligt inströdda exemplen
och övningarna bekräftar också att var och en
(med slumpvis fördelade mellanrum) kan råka i
situationer där han har god hjälp av de lärdomar
som boken förmedlar.
En inledning talar om vad spelteori är, anger
begränsningar och förbehåll samt klarlägger
begreppen, spel, spelare, utdelning och strategi. Därefter
följer huvudkapitlen om spel med två, tre, fyra och
större antal strategier, alla med inledande teoretiska
utläggningar följda av exempel och övningar. I ett
kapitel om varjehanda behandlas kort frågor som
approximering, multipellösningar, kvalitativa
utdelningar, aldrig upprepade spel, linjär programmering
och icke-nollsummespel.
I slutet av boken ger översättaren, Björn V Tell,
råd om ytterligare litteratur på området och
kompletterar även förf:s korta litteraturförteckning med
böcker på skandinaviska språk. En tabell över
slumpvisa tal avslutar boken, övningsuppgifterna
har försetts med facit.
Boken är rolig, särskilt är de talrika
illustrationerna dråpliga, den är vederhäftig och kräver praktiskt
taget inga matematiska förkunskaper. För den med
matematiska redskap bortskämde är det dock ofta
påfrestande att följa med i de omskrivande
utläggningar som formelfriheten påtvingat förf. GAH
Automationen. Fakta och följder, av Gregory
Ljungberg. Industriens Upplysningstjänst,
Stockholm 1956. 88 s„ 10 fig. 3,50 kr.
Studier av automationsproblem i USA, av Arne
Henrikson & Sven H Äsbrink. IVA, FKO-Medd.
25, Stockholm 1957. 106 s. 20 kr.
Automatisering. Mekanförbundet, Stockholm 1957.
56 s„ ill. 4 kr.
Föreliggande tre skrifter torde vara det värdefullaste
av det som under senaste året publicerats på svenska
om automatisering inom industrin.
Ljungbergs bok är en introduktion för den
intresserade lekmannen och den mer allmänt arbetande
ingenjören. Den ger i en inledning något om de
discipliner som avancerad automatisering grundar
sig på t.ex. elektronik samt regleringsteknik varpå
följer två kapitel med exempel från industri och
kontor. I den senare hälften av skriften behandlas
kort utvecklingsmöjligheterna, hinder på vägen samt
automatiseringen sedd från företagsledningens,
arbetarnas och samhällets synpunkt.
Ljungberg behandlar ämnet nyktert och klart,
möjligen tar han för lätt på beskrivningen av
automati-seringens byggstenar och principer för att exemplen
skall kunna fogas in i ett sammanhang.
Henrikson och Åsbrink har på IVA:s uppdrag
studerat automatisering i USA, särskilt dess
utbredning, inlemmande i produktionsapparaten, inverkan
på människan, företaget och samhället samt de
problem i fråga om utbildning, anpassning och
ekonomi som uppstår. Underlaget för framställningen
har hämtats vid intervjuer med representanter för
företag och konsulter, fackföreningar, myndigheter,
universitet och institutioner samt
fackorganisationer och tidskrifter.
I en avslutning relateras de rekommendationer som
ett särskilt kongressutskott i november 1955 lade
fram beträffande de samhällsproblem som blir
aktuella i samband med automatisering. Författarna
framhåller fyra för svenska förhållanden
beaktans-värda frågor nämligen, vikten av att frågan följes
genom studier av verkliga svenska
automatiserings-projekt, angelägenheten av långsiktiga prognoser
för sysselsättningen, behovet av att hinder för
arbetskraftens rörlighet bryts ned samt
nödvändigheten av större resurser inom utbildningen.
Mekanförbundet har gjort en rundfråga om
auto-matiseringens omfattning i den svenska mekaniska
industrin 1957 och 1960—1965. I rapporten över
undersökningen definieras först begreppen och
redovisas undersökningsmetoder. Resultatet skärskådas
i detalj för verkstad och gjuteri, för kontor och
konstruktions- och beräkningsavdelningar.
Automa-tiseringens tekniska särdrag beskrivs kort och re-
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 9 67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
