Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 42 - STF i oktober - Hänt inom tekniken - STF:s styrelse - Avd. Teknisk Utbildning öppen för alla inom STF - Akademiingeniør — en ny dansk ingenjörstitel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I Föreningen för Kemiteknik talade den 2 oktober
W Hanschild från Luwa AG i Zürich om
tunnskikts-indunstare inför ca 40 åhörare. Utvecklingen går
mot allt lägre indunstningstemperaturer och allt
snabbare takt. Fallfilmsindunstare var en
föregångare men har olägenheten att vätskan fördelas ojämnt.
Nästa steg i utvecklingen var tunnskiktsindunstare.
Man har nu nått enhetliga standardmodeller, dels
med fasta blad i omröraren, dels med rörliga blad.
Värmeytorna växlar mellan 0,13 och 12 m\ Större
än så lönar det sig ej att bygga indunstare utan då
kopplas de hellre parallellt. Upphettningen sker
med ånga under tryck. Man kan använda mycket
låga temperaturer och vakuum.
Diskussionen var livlig. Man frågade om trätjära
kunde indunstas. För torrmjölk är dock
valstorkarna bättre. För andra livsmedel, fruktsafter och
far-maceutiska preparat lämpar sig däremot
tunnskikts-indunstarna bra.
Assar Gabrielsson betraktade rörelse- och
metodstudier den 10 oktober tillsammans med hundratalet
medlemmar i Sifeo. En övergång från 48 till 45
timmars arbetsvecka minskar det disponibla antalet
arbetstimmar med 3,3—6,25 %> beroende på hur man
vill se på frågan sade han. Vad skall
företagsledaren sätta i stället när han i dagens läge i stort sett
är förhindrad att öka produktiviteten genom
investeringar i arbetsbesparande maskiner?
Rationalisering är då en möjlighet.
Man bör se till att arbetaren verkligen arbetar så
mycket som han bör göra. Denna tillsyn utövar
arbetsledaren då han går ute i verkstaden.
Tidsstudier är ingen populär metod. Rörelse- och
metodstudier går ut på att lära arbetaren att arbeta bättre
så att han med oförändrad arbetsinsats producerar
mer. Man söker också få fram ett objektivt mått på
det utförda arbetet.
Rörelse- och metodstudier ökar trivseln på
arbetsplatsen eftersom arbetarna känner att de är mätta
med samma mått. Man undviker också resonemang
om pengar och talar i stället om tid.
Normalproduktionen sätts så att 90 °/o av arbetarna kan uppnå
den och skickliga arbetare når 110—-115 °/o därav.
En god följd är att arbetarna kräver bättre
planering, så att de t.ex. får material i tid.
Vid Pentaverken i Skövde hade man med en från
690 till 250 man reducerad arbetsstyrka kunnat höja
produktionen från 27 000 till 57 000 enheter per år.
Ca 40 °/o av detta resultat kunde tillskrivas
rationalisering genom rörelse- och metodstudier vilka
krävt endast 8 °/o av det för produktionsökningen
erforderliga kapitaltillskottet.
Vid Mekaniks sammanträde den 8 oktober förekom
inga föreningsangelägenheter, och huvudföreläsaren,
Folke Haldén, Arbetsgivareföreningen, uteblev. Den
av föreningens produktionskommitté utlysta
diskussionen av huruvida arbetsledarutbildningen
motsvarar dagens krav kunde därför omedelbart
igångsättas. Inledare var Carl Gustaf Mogren,
Arbetsledareinstitutet, och Lars Ryner, Arenco AB.
En arbetsledare skall förutom tekniska och
ekonomiska kunskaper också ha ledaregenskaper. Han
skall av arbetarna anses som en auktoritet, som
man med förtroende kan vända sig till. Det är
därför inte alls säkert att den skickligaste arbetaren
blir den bästa arbetsledaren.
Aspiranter till arbetsledarbefattningar tas ofta ut
med hjälp av testningar. Dessa ger emellertid inga
upplysningar om förmåga att instruera,
arbetsförmåga eller psykisk motståndskraft.
Kompletterande information om en arbetsledaraspirants lämplig-
het kan erhållas genom arbetskamrater och genom
kortare tids placering som instruktör.
En grundlig utbildning är av väsentlig betydelse
och den bör börja tidigt (jfr Tekn. T. 1956 s. 329).
En arbetsledare behöver inte vara över 35 år. Den
väsentliga delen av arbetsledarnas utbildning och
fortbildning bör åvila företagen själva. Ett
samarbete mellan dem som inom företagen planlägger
kursverksamheten och Arbetsledareförbundet är
önskvärd. Ett samarbetsråd för samordning av
utbildningsverksamheten på skilda håll och utbyte av
erfarenheter föreslogs.
Lämpliga ingredienser i arbetsledarutbildningen
ansågs vara bearbetningsmetoder, arbetsförenkling,
arbetsvärdering, prestationsbedömning, rörelse- och
metodstudier, planering, förrådsorganisation,
materialredovisning, avtalskännedom, arbetarskydd,
semesterlagstiftning, arbetsledning, psykologi samt
allmänbildande ämnen som svenska och matematik.
Fortbildningen kan ske dels genom
påbyggnadskurser och dels genom informations- och
diskussionssammanträden. Gemensamma kurser för alla
kategorier från verkstadsledning till lärlingar i t.ex.
ämnena ekonomi, arbetarskydd och arbetsstudier
borde kunna bidra till bättre förståelse vid
diskussion av ekonomiska frågor, då alla kommer att tala
samma språk.
hänt inom tekniken
STF:s styrelse utsåg vid sammanträde den 7
november 1957 till föreningens representanter i
Svenska Ingenjörsföreningars Nämnd STF:s ordförande
Jan Færden (ordinarie) och den viceordförande i
STF som representerar de utanför Stockholm
boende, Helmer Nathorst (suppleant).
Till ordförande i Kursnämnden utsågs Gösta
Luth-man.
Avd. Teknisk Utbildning öppen för alla inom
STF. I syfte att bredda underlaget för sin
verksamhet och inom Svenska Teknologföreningens ram
skapa ett naturligt forum för diskussion av de allt
viktigare utbildningsfrågorna har den tidigare
avdelningen Teknisk Undervisning ombildat sig (Tekn.
T. 1957 s. 326) och i samband därmed tagit namnet
Teknisk Utbildning. Genom ombildningen står
avdelningen nu öppen för alla medlemmar av till STF
anslutna avdelningar, specialföreningar och
special-förbund utan extra kostnad. Primäranslutning till
STF kan ej vinnas genom avdelningen Teknisk
Utbildning.
Anmälan om medlemskap i Teknisk Utbildning
göres till STF:s kansli.
Akademiingeniør—en ny dansk ingenjörstitel.
Sedan hösten 1957 är en ingenjörsutbildning av ny
typ i gång i Danmark. Utbildningen försiggår vid
en nyinrättad läroanstalt, Ingeniørakademiet, som
verkar i anslutning till Danmarks tekniske Højskole.
Den är 1—2 år kortare än utbildningen till
civilingenjör och bygger på klassundervisning i grupper
1030 TEKNISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
