Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 43 - Golvbeläggningar, av Christer Bring och Nils Sundén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 4. Vinylplastmattor som krympt, troligen på
grund av att man använt olämpligt klister, som
påverkat mjukningsmedlet i plastmaterialet.
ningshållfastheten när det gäller t.ex. bostäder
och kontor ofta av sekundär betydelse. Några
olika material har provats vid rätlinjig slitning
i en tunnelbanespärr i Stockholm. Sedan ca
två miljoner personer passerat var
avnötning-en i ytskiktet på ett laminerat
vinylplastmaterial ca 0,1 mm. För några olika gummifabrikat
var avnötningen 0,2—0,4 mm, för vinylplast
där materialet var likformigt helt igenom
0,4—-1,0 mm samt för hartsplattor 1,0—2,0 mm.
Större betydelse än avnötningshållfastheten
har i allmänhet intryckshållfastheten, främst
förmågan att motstå kvarstående intryck av
koncentrerade belastningar. Denna förmåga är
starkt beroende av undergolvets egenskaper och
eventuella mellanliggande isoleringar och
pappskikt. Man bör inte utsätta en golvbeläggning
för större belastning än 10—20 kp/cnr. Har
man stolar på rullar, stolar på lutande ben som
stöder mot golvet med en kant, bokhyllor på
smala ben o.d. kan man inte begära att en
vanlig golvbeläggning utan speciella åtgärder skall
undgå skador, fig. 5. Storleksordningen av de
kvarstående intrycken i enbart
golvbeläggningen vid korttidsbelastning, har utrönts genom
försök, tabell 2, där en belastning på 50 kp på
en stålkula med 2 cm diameter fick kvarligga
5 min varefter intrycket mättes efter
ytterligare 5 min. I praktiken minskar intryckets
djup med tiden, dock i olika hög grad för olika
material. Speciellt för korkplattor, vissa
fabrikat av gummi och andra material med hög
elasticitet är återgången efter
korttidsbelastningar god.
Det är också önskvärt att en golvbeläggning
skall tåla måttliga påfrestningar av stötar och
slag. Härvid har — liksom beträffande
intryckshållfastheten — undergolvets
beskaffenhet stor betydelse.
Kemisk åverkan på golvbeläggningen sker
främst genom olämpliga rengöringsmedel, fig.
6. De typer av rengöringsmedel som vanligen
förekommer är alkaliska ämnen i
vattenlösning, organiska lösningsmedel eller
kombinationer av dessa båda typer. pH-värdet ger en
grov uppfattning om de alkaliska
rengöringslösningarnas aggressivitet. Från golvsynpunkt
är det önskvärt att värdet ligger nära över 7,
vilket är fallet beträffande de flesta flytande
diskmedel och några få av de
pulverformiga syntetiska rengöringsmedlen. Gummi och
hartsplattor tål inte organiska lösningsmedel.
Beständighet mot kemikalier har viss
betydelse i matrum, serveringsrum, kök och andra
utrymmen, där golven utsätts för svaga
kemiska angrepp genom spill av fruktsafter,
mjölk, fetter o.d. Dessa angrepp blir emellertid
av ringa betydelse, om spillet torkas upp inom
rimlig tid. Man bör kräva att fläckar efter
sådana angrepp och efter t.ex. bläck, skokräm
och sprit lätt skall kunna avlägsnas.
I vissa utrymmen, t.ex. entréer och tamburer,
där man drar in vatten vid fuktig väderlek och
där man ofta tvättar golven med vatten bör
golvbeläggningen tåla varaktig inverkan av
vatten och våt slitning.
De flesta golvbeläggningsmaterial förändras
med tiden, ofta i ogynnsam riktning. Sådan
åldring får ej ske alltför snabbt. Hastigheten beror i
Fig. 5. Intryck i genomgjuten linoleum av bokhylla
på rullar.
Tabell 2. Kvarstående intryck efter
korttidsprovning med 50 kp belastning på en stålkula
med 2 cm diameter. Belastningen vilade 5 min
och intrycket mättes efter ytterligare 5 min.
Beläggningsmaterial Tjocklek Intryck
vid punkt-
belastning
mm mm
Genomgjuten linoleum ...... . 2,0—3,2 0,27—0,34
Korklinoleum .............. . 3,2—4,5 0,63—0,84
Tryckt linoleum ............ 1,8 0,30
Tryckt pappmatta .......... 1,2 0,46
PVC, laminerad ............. . 2,0—2,7 0,32—0,39
PVC, ett skikt, likformigt helt
igenom ................... 2,5 0,17—0,26
PVA ....................... . 3,0—4,0 0,25—0,71
Hartsplattor ................ . 3,0—3,2 0,15—0,20
Gummi .................... 4,0 0,28—0,42
Korkplattor ................ 8,0 0,48—0,51
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf(?57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
