Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 43 - Problemhörnan, av A Lg - Debatt: »Trollkarlen Automation», av Oskar Åkerman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Metod 1. Beteckna jordbanans niedelradie med R,
kalla accelerationen i utgångspunkten a och låt x
vara den tillryggalagda fallsträckan. Om t är
tids-koordinaten, erhålles för accelerationen sambandet
d*x (R-xY
dt2 T?2
Genom integration en gång får man
dx
~dt
00
där integrationskonstanteu blir noll, enär dx/dt =
0 för x = 0.
Ännu en integration ger
«(f-arc ,g|/Ip+SME3)„v5;Ä.( (3)
Om man i (3) sätter x = R erhålles
Rn ,-
— = j/2 a R ■ t
Metod 1 har utom av problemförf. (sign. Sek.)
använts av C G Brodén, B Collén, N F Enninger och
J Prawitz, H Hägglund, U Olsson samt sign. Bello.
Metod 2 har tillämpats av sign. ög och (med någon
variation) av H Hellström.
Problem 7/57 Sök en så beskaffad kurva i
vertikalplanet, att en partikel, som med
utgångshastigheten noll faller längs kurvan mellan en fixerad
och en variabel punkt, får samma falltid som om
den fölle längs en körda mellan punkterna! A L<j
debatt
t
2 ]/ 2 a R
(4)
Men
Vo’
U = ’R
där v0 är jordens banhastighet.
ttR
V2
(5)
Om T är jordens omloppstid kring solen (365,3
medelsoldygn), blir
2 TCR
12
t = —- • T år = ca 64,5 dygn.
o
Metod 2. Låt M vara solens och m kroppens
massa. Beteckna gravitationskonstanten med k och
låt kroppens avstånd från solen vara r efter tiden t.
Kroppens hastighet vid denna tid må vara v.
Emedan gravitationskraftens potential kan skrivas
— kM/r får man enligt energiprincipen
•n v2 k k
— —• m M = — m M
varav
För jorden (massa banhastighet u0) gäller
Mo vo2 _ k M Mo
R ^ R2
som i kombination med (7) ger
v = Vo-]/ 2 ’ J/
i
>.,yiEp
vo]/2 J V r
Den sökta falltiden sålunda
R
dr
Integrationen ger
Men
t =
R V 2 jr
Vo 4
2 n R
(B)
(7)
(8)
0»)
(10)
00
T
8
som förut.
"Trollkarlen Automation"
I en uppsats i en seriös, välkänd tidskrift nyligen
utbrister författaren: "Utan att det behövts någon
nämnvärd ökning av den mänskliga arbetsinsatsen
har här en industrigren åstadkommit en
femdubb-ling av produktionsresultatet"! Och författaren
fortsätter: "Denna strålande produktivitetsökning har
möjliggjorts genom en ständig inpumpning av nytt
kapital, som investerats i allt bättre och bättre
maskiner och fabriksanläggningar."
Det torde vara skäl påpeka att denna populära
skildring av automatiseringen frukter avsevärt
skiljer sig från verkligheten. Vad är det som har hänt?
Kapitalet spelar i detta sammanhang i huvudsak
rollen av förmedlare av utförda arbetsprestationer. De
nyare och bättre maskinerna har kostat ett
ansenligt antal arbetskraftstimmar. Dessa har genom
kapitalets förmedling "magasinerats" i maskinerna.
Dessa arbetskraftstimmar ställs nu i fabriken
successivt till förfogande allteftersom maskinerna
deltar i produktionen. Den mänskliga arbetsinsatsen i
produktionsprocessen i den nyssnämnda fabriken
har minskats därför att kapitalet ställt
"magasinerade" arbetskraftstimmar till förfogande där.
Det är nog viktigt att komma ihåg detta, ty först
då kan kapitalets insats rätt bedömas. Och
automationen köps alltför ofta för dyrt. Ett exempel: En
maskininvestering minskar en fabriks
arbetskraftskostnad med 100 000 kr/år. Vad får då maskinen
högst kosta i nuvarande kapitalmarknadssituation
för att vara försvarlig? 300 000 kr.!
Kapitalet måste anskaffas genom ökning av
aktiekapitalet eller tas från vinstmedel. Andra
möjligheter är praktiskt taget stängda. I båda fallen borde
dagens ränteläge motivera 8 % förräntning. Men
eftersom denna förräntning skall tas ut som vinst
och beskattas fordras en avkastning i
produktionen av ca 17 %>. Maskinen skall dessutom amorteras,
drar kraft m.m. utöver den manuella arbetskraften
den ersätter. Säg härför ytterligare 13 °/o. Eller
inalles omkring 30 °/o. En om också aldrig så liten
vinst- och riskmarginal därtill, och de 300 000 kr.
blir ett högstvärde för maskinkostnaden.
I dagens läge är ibland arbetskraften oanskaffbar
och föranleder ogynnsammare investeringar. Men
kapitalet är ju i samma situation! Det är säkerligen
klokt ge trollkarlen Automation rätta proportioner.
Oskar Åkerman
1060 TEKNISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
