Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 44 - Sjöregleringar och klimat, av Bertil Rodhe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 2. Månadsmedelvärden för lufttemperaturen
1938—1939 och 19H—19U i, - Klämmingen,
–-Landsort,–-Stockholm.
och bidrar till dess uppvärmning. När
utstrålningen dominerar går värmetransporten i
marken eller vattnet uppåt och orsakar alltså en
värmeförlust under markytan eller vattenytan.
I den mån, som jordytan "representeras" av
ett rinnande vattendrag, förs en del värme
bort i utflödet liksom vid vatten bundet värme
rinner till genom tillflödena.
Värmehushållning över vatten
Den kvantitativa fördelningen på de olika
posterna i värmehushållningen växlar med
markunderlagets beskaffenhet. Två
undersökningar belyser kvantitativt
värmehushållningen dels över Östersjön dels över en sörmländsk
insjö1,2. Egentliga Östersjön — söder om
Ålandshav räknat och Finska viken
undantagen — omfattar 287 000 knr, den i fråga
varande sörmländska sjön — Klämmingen —
11,2 km2. Östersjön och Klämmingen skiljer
sig sålunda väsentligt från varandra i storlek.
Östersjön har tack vare sitt omfång ett särskilt
stort inflytande på klimatet i kustområdena.
Klämmingens inflytande är ej lika påtagligt
och utbrett. Klämmingen ligger i NV 50 km få-
gelvägen från Landsort och lika långt
fågelvägen i riktning SV från Stockholm. Dessa tre
orter bildar alltså hörnen i en likbent triangel,
där basen mellan Stockholm och Landsort är
drygt 60 km.
Medelvärdena på värmekvantiteterna i de
definierade posterna i värmehushållningen under
de årstider, då värmeinnehållet stiger och
respektive sjunker har beräknats, tabell 1. För
Östersjöns del omfattar uppvärmningsperioden
15 mars till 15 september och
avkylningsperio-den 15 september till 15 mars. För
Klämmingens del har uppvärmningen under
undersökningsåren i medeltal börjat den 11 april och
sträckt sig till den 31 juli medan
avkylnings-tiden börjat den 1 augusti och i medeltal slutat
den 4 januari. Under den återstående delen av
året var sjön isbelagd och värmehushållningen
under denna tid är ej inkluderad i tabellen.
Klämmingen mottar under uppvärmningstiden
tack vare instrålningen 441 cal/cm2dygn, men
till följd av reflexion, instrålning och
avdunstning återstår endast 163 enheter för sjöns och
luftens uppvärmning. Av dessa fördelas 5
enheter på luftens, 154 på sjöns och 4 enheter på
utflödets uppvärmning. Uppvärmningen av sjön
går sålunda tack vare instrålningen så pass
snabbt, att dess yttemperatur i medeltal är
högre än temperaturen i det närmast
vattenytan liggande luftskiktet, varför sjön inte bara
på hösten utan till och med på våren verkar
uppvärmande och ej avkylande på luften.
Värmetransporten mellan sjön och luften är
dock mindre än vad den är mellan den fasta
marken och luften. Därför kan luften under
våren och försommaren omedelbart över sjön
kännas sval i förhållande till luften i
omgivningen trots att sjön absolut sett icke verkar
avkylande på luften.
Avkylande på luften i sin omedelbara närhet
under sin uppvärmningstid verkar däremot
Östersjön, och i medeltal överföres 19 cal/cma
dygn från luften till sjön genom konvektion.
Motsatsförhållandet blir uppenbart även vid
jämförelse av samtidiga
temperaturmedelvärden från Klämmingen och Landsort. I
diagramform, fig. 2, visar dessa tydligt, att
lufttemperaturen vid Klämmingen är högre än den
vid Landsort under april, maj, juni och juli,
dvs. under den tid, som både beträffande
Klämmingen och Östersjön är att räkna till
uppvärmningsperioden.
Tyvärr är undersökningarna av
värmehushållningen över Klämmingen och Östersjön ej
utförda samtidigt. De förra är gjorda under
1941—1944, de senare redan 1938—1939. Vi
kan dock jämställa dels samtidiga
temperaturmätningar från Klämmingen och Landsort
under 1941—1944, dels en med hjälp av
temperaturserien för Stockholm till åren 1938—1939
reducerad serie för Klämmingen och en
mät-serie för Landsort under samma år. Skillnaden
mellan Klämmingens och Stockholms
temperaturmedelvärden 1941—1944 är mycket liten,
varför nämnda reduktion bör ge representativa
värden för Klämmingen under 1938—1939.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf(?57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
