Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 44 - Framställning av element 102, av Lennart W Holm - Norrländska vattenkraftfrågor, av Lr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
direkt användas för alfapulsanalys, vilken
därigenom kunde startas redan tre minuter efter
bestrålningens slut.
För kemisk identifiering måste produkterna
bortlösas från platinablecket oeli underkastas
jonbytesseparation, vilket krävde en tid av
10—15 min. Bestrålningar utfördes med joner
av såväl den i naturligt kol vanligaste isotopen
^C som med 13C. De använda jonströmmarna
var mellan 0,03 oeli 0,1 uA av joner med
energier över 70 MeV.
Vid försöken med 13C-joner erhölls bl.a. en
produkt, som utsände alfapartiklar med
energin 8,5 ± 0,1 MeV och liade en halveringstid
av ca 10 min. Denna produkt uppvisade i
kemiskt avseende de egenskaper, som man med
kännedom 0111 aktinidelement med lägre
atomnummer hade rätt att vänta sig för element
102. Masstalet hos den producerade
102-iso-topen kan ej definitivt fastställas. På basis av
alfasystematik kan ett jämnt masstal uteslutas,
då 8,5 MeV för en dylik 102-isotop motsvarar
en halveringstid av storleksordningen 10 s,
vilket omöjliggjort observation. De mest
sannolika masstalen är 253 och 251 uppkomna
genom reaktionerna
2JJCm(13C,4n)253102 resp. 2"Cm(13C,6n)251102
Vilken av dessa reaktioner, som inträffat,
kunde ej avgöras. Det ringa antalet 102-atomer
— 1—5 — som observerades i ett enskilt
experiment medförde nämligen så stora
statistiska fel, att utbytets energiberoende ej kunde
bestämmas med för detta ändamål erforderlig
noggrannhet.
Det nya elementet har erhållit namnet
nobe-lium, symbol No, efter Alfred Nobel och efter
det institut, där grundämnet framställdes.
Litteratur
1. Ghiorso, A, Thompson, S G, Higgins, G H, Seaborg,
G T, Studier, M H, Fields, P R, Fried, S M, Diamond, H,
Mech, J F, Pyle, G L, Huizenga, J R, Hirsch, A,
Man-ning, W M, Browne, C I, Smith, II L & Spence, W R: New
elements einsteinium and fermium, atomic numbers 99 and
100. Phys. Rev. 99 (1955) s. 1048.
2. Holm, L W: Framställning av element 99. Tekn. T. 84
(1954) s. 452.
3. Holm, L W: Framställning av element 100. Tekn. T. 84
(1954) s. 606.
4. Harvey, B G, Chetiiam-Strode, Jr., A, Ghiorso, A,
Choppin, G R & Thompson, S G: Xeiv isotopes of
einsteinium. Phys. Rev. 104 (1956) s. 1315.
5. Amiel, S, Chetiiam-Strode, Jr., A, Choppin, G R,
Ghiorso, A, Harvey, B G, Holm, L W & Thompson, S G:
Production and some properlies of the nuclides
fermium-250, 251, and 252. Phys. Rev. 106 (1957) s. 553.
6. Chetham-Strode, A & Holm, L \Y: New isotope
ein-steinium-2i8. Phys. Rev. 104 (1956) s. 1314.
7. Ghiorso, A, Harvey, B G, Choppin, G R, Thompson,
S G & Seaborg, G T: New element mendelevium, atomic
number 101. Phys. Rev. 98 (1955) s. 1518.
8. Atterling, H: The acceleration of heavy ions in the
Stockholm 225-cm cyklotron. Arkiv Fysik (under tryckning).
9. Ghiorso, A, Holm, L W & Thompson, S G: Nuclear
reactions induced by heavy ions in heavy elements. Phys.
Rev. (under tryckning).
10. Thompson, S G: Some aspects of the research ön
trans-curium elements at Berkeley. Svensk kern. T. 69 (1957) s. 357.
11. Fields, P R, Friedman, A M, Milsted, J, Atterling, II,
Forsling, W, Holm, L W & åström, B: Production of the
new element 102. Phys. Rev. 107 (1957) s. 1460.
Norrländska
vattenkraftfrågor
621.22(488)
621.311.21(488)
En av de för närvarande mest aktuella
näringspolitiska frågorna i vårt land är utbyggnaden
av de norrländska vattenkrafttillgångarna.
Denna utbyggnadsverksamhet har varit föremål
för många diskussioner såväl i
tidningspressen som i riksdagen och liar dessutom nyligen
behandlats av två statliga utredningar,
Norrlandskommittén, som i första delen av sitt
stora principbetänkande (SOU 1949:1)
framlade vissa förslag rörande vattenkraft och
elektrifiering i Norrland, samt
Elkraftutredningen, som ingående behandlat detta ämne i
sitt huvudbetänkande angående
elkraftförsörjningen (SOU 1954:12).
Trots detta begärde riksdagen i slutet av 1953
en förnyad utredning rörande vissa med
exploateringen av de norrländska
vattenkrafttillgångarna sammanhängande frågor.
Departementschefen konstaterade i direktiven till den
i början av 1955 tillsatta utredningen, att den
var motiverad redan av riksdagsutskottets
konstaterande, att en stor del av den norrländska
befolkningen lever i den föreställningen att
Norrland exploateras av syd- och
mellansvenska intressen, samt att det dessutom var
värdefullt att genom utredningen klarlägga det
aktuella läget och dess förutsättningar samt
skapa en fast och överskådlig grundval för
uppläggningen av den framtida kraftpolitiken
såvitt angår Norrland.
Utredningen har letts av generaldirektören
Nils Malmfors och där har vidare ingått
norrländska riksdagsmän samt experter på
näringspolitiska oeli vattenkrafttekniska problem.
Det enhälliga betänkandet under titeln
"Norrländska vattenkraftfrågor" har framlagts
hösten 1957.
Utredningens viktigaste slutsats får anses vara
att nuvarande förhållanden i stort sett är
tillfredsställande och att några större ändringar
därför ej behöver vidtas. Av speciellt stor
betydelse är utredningens konstaterande att det
från allmän synpunkt framstår såsom
synnerligen angeläget, att landets vattenkraft tills
vidare —- i avvaktan på bättre möjligheter att
på annat sätt tillgodose det stigande behovet
av elkraft — utbygges i den takt, som
tillgängliga resurser medger, och att staten i
fortsättningen liksom hittills vidtar åtgärder, som är
ägnade att underlätta en sådan utveckling.
Enligt utredningens åsikt bör man av olika
skäl så långt görligt är undvika den stegring
av bränsleimporten, som ökad utbyggnad av
ångkraftverk i stället för vattenkraft skulle
medföra. Beträffande atomkraften anföres att
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf(?57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
