Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 44 - Saharas olja, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det enda oljefältet i norra Algeriet, som
hittills kunnat utnyttjas ekonomiskt, är Ouid
Gueterini nära Hodna-bäckenet inte långt från
Sidi Aissa. Produktionen nådde en höjdpunkt
1953 med 260 t/dygn men hade 1956 sjunkit
till 100 t/dygn. Råoljan är högvärdig och har
mycket liten svavelhalt. Totalt hade fältet 1956
givit ca 300 000 m3 olja.
Vid Hassi R’Mel tätt intill Tilrnempt och 100
km söder om Laghouat har CFPA funnit
jordgas med kondensat. Fyndigheten beräknas
täcka Algiers och Orans behov. Reserverna
uppskattas till 150—300 miljarder m3 med en
bensinhalt av 170—180 g/m3. Vid Talemzane
80 km öster om Hassi R’Mel och 130 km
sydöst om Laghouat har man upptäckt ännu ett
fält som man håller på att undersöka.
Den hittills mest betydande upptäckten har
emellertid gjorts av S.N. Repal vid
Hassi-Massouad 75 km sydost om Ouargla och 300 km
sydsydöst om Hassi R’Mel. Med det första
borrhålet 1 MD påträffades på 2 165 m djup ett
torrt, poröst kalkstensskikt, men när man
fortsatte att borra nådde man på 3 046 m djup ett
starkt oljeimpregnerat kvartsitskikt
tillhörande triasformationen. Produktionsförsök har
givit 11 m3/h olja. Trots att oljeuttaget strypts
på grund av brist på lagerutrymmen ger 1 MD
nu 150 m3/dygn olja.
Ett annat borrhål 2 MD öster om 1 MD ger
300 m3/dygn olja av bättre kvalitet med
mycket liten svavelhalt. Efter filtrering används
råoljan direkt för borrmotorerna. I ett tredje
borrhål, 1 OM, 8 km norr om 1 MD i CFPA:s
koncessionsområde träffade man samma
oljeförande skikt på 3 062 m djup. Vid ett
produktionsförsök erhölls ca 400 m3/dygn.
Det oljeförande skiktets mäktighet uppskattas
till 155 m, dess längd till 65 km och dess
bredd till minst 8 km. Teoretiskt har man
beräknat oljeförrådet till 7 Mt/knr och kommer
då till en total oljereserv på miljarder ton
varigenom oljefältet blir en av de största
upptäckterna i världen. Även om uppskattningen
av fältets storlek är riktig, kan emellertid stora
delar av det oljeförande skiktet ha förstörts
genom förkastningar. Vid N.S. Repal
uppskattas reserven till ca 100 Mt vilket dock kanske
är för litet; i rapporter från fältet uppges tre
gånger så mycket.
Man skall nu borra på ytterligare sex
punkter, men det torde dröja minst två år innan
resultaten av borrningarna bearbetats och en
produktionsplan uppgjorts. Till dess skall ca
100 t/dygn med tankbilar transporteras till
närmaste järnvägsstation som är Touggourt
och därifrån över hamnen i Philippeville till
Shells raffinaderi Etang de Berre i Marseille.
Senast 1958 skall en provisorisk 6" oljeledning
Hassi-Massouad—Touggourt vara färdig, och
produktionen kan då ökas till ca 600 t/dygn.
Vid Edjelé ca 100 km sydväst om
tre-landshörnet Algeriet—Libyen—Tunisien fann
CREPS 1955 jordgas med kondensat. Ett
borrhål till 435 m djup har vid prov givit 3 m3/h
lätt olja med låg svavelhalt. Senare har man
funnit olja på ca 500 m djup i porös
kalksten vid Tinguentourine ca 70 km väster om
Edjelé.
Man har nu sammanlagt 16 källor klara för
produktion vid Tinguentourine och Edjelé,
vilka kan ge 75—80 m3/dygn vardera. Om de
står på samma lager, bör detta enligt en
uppskattning 1959 kunna ge 4 Mt/år. Denna
förhoppning kan emellertid vara förhastad, då
den oljeförande formationens struktur ännu är
okänd, och det skulle fordras ca 300 källor
för vilka maskinutrustning saknas. Man vet för
övrigt ännu inte om reserverna i detta område
är så stora (minst 50 Mt utvinnbar olja) att en
exploatering blir lönande på det stora
avståndet från kusten.
Gas
Vid Djebel Bergha ca 80 km sydväst om In
Salah har man i CREPS :s koncession funnit ett
gasförande poröst skikt av kalksten
tillhörande devon. Vid prov liar ett borrhål givit 660 000
m3/dygn gas. Senare har man upptäckt
kon-densathaltig gas vid En Bazzene, I Thara och
Djebel Djoua. För närvarande kan dessa
tillgångar inte utnyttjas på grund av deras
avlägsna läge, men man planerar att bygga en
1 100 kin lång rörledning från Alinet- och
Tidi-kelt-bäckenen.
Man uppskattar de kondensathaltiga
jordgas-reserverna i Ahnet-bäckenet till 200 miljarder
m3. De bör kunna täcka Nordafrikas behov
under 50 år, bl.a. för drift av de stålverk som
man tänker bygga vid Colomb-Réchar i öknen
nära gränsen mot Marocko, där rik järnmalm
och koksande kol finns. Inom CREPS har man
därför nu lagt huvudvikten vid utforskningen
av Ahnet-bäckenet. Några borrningar på icke
meddelade platser lär ha givit rikligt med olja,
och man kan vänta stora nyheter från detta
område inom en inte alltför avlägsen framtid.
CPA har nedlagt mycket arbete i sina
koncessioner. Man har byggt vägar och flygfält,
har flygfotograferat hela området, undersökt
det seismiskt och gjort 27 provborrningar.
Hittills har man dock funnit bara spår av gas
och ingen olja.
Utveckling och reserver
Utforskningen och utvecklingen av det
enorma område som Sahara utgör är naturligtvis
ett svårt och dyrbart arbete, men de
oljereserver på minst 400 Mt, som man tror sig redan
ha funnit, är uppmuntrande. Efter andra
världskriget har franska staten, franska
företag och Shell satsat 675 Mkr. på oljeletningen.
Det gäller emellertid inte bara att hitta olja,
utan nian måste också kunna få fram oljan
till förbrukningsområdena. Enligt Frankrikes
Sahara-minister fordras det under 1958—1960
investeringar på 2 200 Mkr. för oljeletning,
lageranläggningar, oljehamnar m.m. och 865
Mkr. till två oljeledningar. Man har nämligen
planerat en 600 km lång 60 cm ledning från
200 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
