Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 45 - Aluminiums korrosion i atomreaktorer, av Gunnar Gabrielson - Vetemjöls näringsvärde ökas - Uran reagerar långsammare med vatten - Kolvringar av Teflon - Andras erfarenheter - Strålningsresistenta smörjfett, av SHl - Gaskromatografi, av HMe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lens yta. Förnicklingsmetoden torde dock ur
praktisk synpunkt vara klart underlägsen
legeringsmetoden, eftersom det är svårt att belägga
aluminium med täta, täckande och väl
vidhäftande nickelskikt.
Inhibitorer i den korroderande
lösningen
Vissa syrerika ämnen, som sätts till vattnet,
kan avsevärt minska aluminiums korrosion.
Sådana ämnen är t.ex. väteperoxid och
dikro-mat. Amerikanska resultat3 visar att
aluminiums korrosion väsentligt minskar redan i
10"s-normal väteperoxidlösning; en
koncentration av 2 mg/1 K2Cr„07 vid Ph 5,0 är tillräcklig
för minskning av aluminiums korrosion i vatten
av 70°C till icke mätbara värden. Däremot
minskas korrosionen ej genom att vattnet
mättas med syre.
Vid atomforskningsinstitutet i Kjeller i Norge
har man gjort en stor försöksserie6 för att
utröna, om aluminiums korrosion i vatten och
vattenlösningar kan hindras genom tillsats av
kemiska föreningar, både organiska och
oorganiska. Av försöken framgår att en liten tillsats
till vattnet av lika delar natriumbikromat och
natriumsilikat ger bäst resultat; den totala
utlösningen var mycket liten, och porbildning
och punktangrepp kunde ej iakttas på
provstyckena.
För användning i atomreaktorer är dock
metoden med tillsatser till det
korroderande-vattnet av tvivelaktigt värde. Dels renas kyl- och
moderatorvattnet kontinuerligt med jonbytare,
varvid även de korrösionshämmande
tillsatserna avlägsnas, dels finns risk för inducerad
radioaktivitet hos de tillsatta ämnena, vilket är
en stor nackdel.
Litteratur
1. Huddle, RAU: Fundamental aspecls of the corrosion
of aluminium and their application to nuclear reactors i
"Proc. Internat. Conf. Peaceful Uses of Atomic Energy,
Geneva 1955" bd 9 s. 403.
2. Draley, J E: Corrosion of aluminium i "Progress in
nuclear energy. Technology and engineering" bd 1 s. 333.
3. Draley, J E & Ruther, \V E: Aqueous corrosion of
aluminium. Corrosion 12 (1956) sept. s. 31, okt. s. 20.
4. Draxey, J E & Ruther, W E: Aqueous corrosion of
aluminium alloys at elevated temperatures i "Proc. Internat.
Conf. Peaceful Uses of Atomic Energy, Geneva 1955" bd 9
s. 391.
5. Carlsen, K: Corrosion of aluminium and aluminium
alloys in aqueous solutions at high temperatures i "Proc.
Internat. Conf. Peaceful Uses of Atomic Energy, Geneva
1955", bd 9 s. 397.
6. Reactor handbook engineering. New York 1955.
Vetemjöls näringsvärde ökas avsevärt, om det
försätts med 3 °/o avfettat fiskmjöl. Förbättringen
uppges bli större än vid tillsats av avfettat
mjölkpulver eller sojamjöl, jäst eller jordnötsmjöl.
Uran reagerar långsammare med vatten, om
det är legerat med aluminium.
Kolvringar av Teflon, armerad med glasfibrer,
kan utan smörjning användas i gaskompressorer.
andras erfarenheter
Strålningsresistenta smörjfett
1 en atomreaktor utsätts åtskilliga delar som måste
smörjas, t.ex. ventiler och lager, för intensiv
radioaktiv strålning. Smörjfett, gelatinerade med de
vanliga metalltvålarna, skadas allvarligt av y-strålning;
de blir först flytande och sedan fasta. Man har
därför sökt mera strålningsresistenta smörjmedel.
Sådana har man också funnit i syntetiska aromater.
Den känsligaste delen av ett konventionellt
smörjfett är gelatineringsmedlet. Man har funnit att ett
fett med natrium-N-oktadecyltereftalamat som
ge-latineringsmedel i början förlorar i geistyrka i
y-strålning från ""Co. Förändringen avstannar
emellertid efter en stråldos på 400—800 Mrep. Vanliga
stearatfett förlorar däremot gelstyrkan snabbt och
blir flytande redan vid 200 Mrep.
I stället för paraffinolja har man vidare använt
alkylaromatiska oljor. Två sådana är
oktadecyl-ct-metylnaftalen och pentapropylen-^-metylnaf talen;
den förra är mera »viskös och mindre flyktig än den
senare. Gelatinerad med 12 °/o
natrium-N-oktadecyl-tereftalamat hade den gelstyrkan 22 930 dyn/cm2
före bestrålning och 4 510 dyn/cm2 efter en dos av
2 640 Mrep. En paraffinolja, gelatinerad på samma
sätt, hade obestrålad gelstyrkan 29 600 dyn/cm2 och
var fast efter en dos på 2 320 Mrep. (Chemical &
Engineering News 29 april 1957 s. 28). SHl
Gaskromatografi
Vid gaskromatografi fördelas en blandning av olika
ämnen, lösta i en bärande gas, mellan denna och
en stationär fas (Tekn. T. 1955 s. 912; 1956 s. 431).
Allt efter den använda separationsmetoden skiljer
man mellan frontalkromatografi,
elutionskromato-grafi och förträngningskromatografi (Tekn. T. 1951
s. 253; 1953 s. 645). Vid de två förstnämnda utgörs
den stationära fasen av antingen ytaktiva fasta
ämnen eller vätskeskikt på fasta ämnen, medan vid den
sista bara en fast, stationär fas förekommer.
Typiskt för gaskromatografi är att blandningen,
som skall separeras, transporteras med en gas. Även
fasta och flytande ämnen kan lösas i den mobila
gasfasen; bl.a. kan nämnas hexan, tiofen, lutidin
(dimetylpyridin), jod, naftalen och fenol. En av de
tidigast använda bärargaserna är koldioxid, speciellt
för analys och separering av ädelgaser, kolvätegaser
och permanenta gaser. För separering av de
sistnämnda vid rumstemperatur duger endast starkt
ytaktiva sorter av aktivt kol.
Efter adsorptionsenergin kan man dela in gaserna
i tre grupper. Till den första hör väte, helium och
neon, till den andra syre, kväve, argon, koloxid och
kväveoxid samt till den tredje metan. Koloxid och
kväve, syre och kväve m.fl. kan separeras
synnerligen effektivt genom användning av konstgjorda
eller naturliga zeoliter. Dessa har en polär yta, och
porerna är av homogena dimensioner i
molekylstorlek. Bärargas är väte, och temperaturen — 78°C.
1098 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
