Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 47 - En lekmans syn på rörelse- och metodstudier, av Assar Gabrielsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blev sedan misstolkat och använt på felaktigt
sätt. Gilbreth har varit inne på samma sak. I
dag har vi i USA fem eller sex olika system för
rörelsestudier. Alla grundar sig på att de delar
upp rörelserna i grundrörelser. Allt vad en
man gör med sina händer, kan uppdelas i ett
antal grundrörelser. Tiden för att utföra var
och en av dessa grundrörelser kan
vetenskapligt fastställas.
Inom MTM-systemet finns tio grundrörelser,
nämligen sträcka, flytta, vrida och anbringa
tryck, gripa, inpassa, släppa, lösgöra,
ögon-flyttning, fot-, ben- och kroppsrörelser och
kombinerade rörelser (Tekn. T. 1949 s. 735;
1951 s. 237). Inom var och en av dessa
grundrörelser anges flera olika tider. Det är
exempelvis uppenbart att det tar längre tid att sträcka
ut handen en längre sträcka än en kortare
sträcka.
Man har också olika tider beroende på vart
handen utsträcks och syftet därmed. Olika
tider anges sålunda för A "sträcka handen till
ett föremål i fixerat läge eller som ligger i
andra handen eller som andra handen håller", B
"sträcka handen till ett föremål, vars läge kan
variera något från gång till gång", C "sträcka
handen till ett föremål, blandat med andra, så
att man måste söka och välja" och D "sträcka
handen till ett mycket litet föremål eller då ett
noggrant grepp behövs".
Grundrörelserna kräver så kort tid, att
sekunden har visat sig vara en för lång tidsenhet.
MTM-systemet liar som tidsenhet infört enheten
TMU ("rime-Measurement-f/nit"), som är en
hundratusendelstimme (10" li); 28 sådana
enheter rymmes sålunda inom en sekund.
Dessutom används kodbeteckningar
exempelvis för sträcka eller räcka H. För att enligt C
"sträcka ut handen till ett föremål, blandat med
andra, så att man måste söka och välja" åtgår
8,4 TMU om handen utsträckes 10 cm och
dubbelt så lång tid eller 1(5,8 TMU om handen
utsträckes 40 cm. Nu frågar kanske någon: Vad
kan detta betyda? Skillnaden är ju endast 8,4/
28 s. Vi får då inte glömma att ta hänsyn till
hur många sådana rörelser som utförs dagligen.
Om vi gör det löjliga antagandet att en
arbetare inte gör något annat än att sträcka ut
handen 40 cm skulle vi spara in hälften av
lians arbetstid om vi flyttade arbetsstycket 30
cm närmare honom.
En rörelsestudie på en arbetare utföres på det
sättet att man först förklarar det hela med
allmänna ord rätt ordentligt så att arbetaren vet
vad det är frågan om. Tillsammans med
arbetaren och ofta även tillsammans med
verkmästaren uppgör sedan arbetsstudiemannen en
beskrivning på hur arbetaren, arbetar, dvs, vilka
grundrörelser han använder när han utför de
olika operationerna. Dessa tidsättes med hjälp
av en MTM-tabell.
Arbetsstudiemannen ser då tämligen snart var
de stora förlusterna ligger. Han går på jakt
efter de rörelser, som tar den längsta tiden.
Han hittar därvid kanske många 40
cm-rörel-ser, som lika gärna kunde vara 10 cm-rörelser.
Sedan undersöker han om arbetaren liar
arbetat balanserat eller icke balanserat. I de flesta
fall finner han att arbetaren huvudsakligen har
arbetat med höger hand och vilat med vänster.
Han balanserar arbetet så att arbetaren får
arbeta med båda händerna. Det går att arbeta
med bägge händer utan att kroppen därför blir
mera ansträngd, utan att den förbrukar mer
kalorier än då man arbetar med en hand.
När man har kommit så långt, gäller det att
få arbetaren att acceptera denna nya
arbetsmetod. Där ligger nog den största svårigheten,
beroende på arbetarens naturliga misstänksamhet
och på att hans vanor skall ändras. Han är
liksom alla andra människor konservativ.
Arbetarens första reaktion är naturligtvis att han
inte tror på att arbetstiden kan förkortas så
mycket som arbetsstudiemannen gör gällande.
Verkmästaren och arbetsstudiemannen går då
igenom det bela med honom. Arbetaren kan
sedan antingen få försöka sig på den nj^a
metoden i lugn och ro för sig själv eller också
placerar man direkt in honom i arbetet med den
nya arbetsmetoden och ger honom en
försökstid. I de flesta fall blir arbetaren till sist
övertygad om att arbetet verkligen går att utföra
på den anslagna tiden.
Detta system åstadkommer att man får större
produktion ur fabriken iin förut med
oförändrad ansträngning hos arbetaren. Dessutom
skapas trivsel på arbetsplatsen. Alla arbetare
känner att de är mätta med samma mått och att
det inte begärs mer av den ene än av den andre.
Man resonerar bara 0111 tider och slipper allt
resonemang om pengar. Hos Volvo anser vi oss
kunna fordra att alla arbetare skall kunna
utföra minst 90 % av normalprestationen. Eljest
placeras ban på något annat arbete. Skickliga
arbetare skall kunna uppnå 110—115 % av
normalprestationen.
När man fått arbetarna att arbeta på detta
sätt, så inträffar något viktigt. De ställer krav
på att material ständigt skall finnas på
arbetsplatsen. Detta innebär krav på bättre planering
från verkstadsledningens sida, som i sin tur
medför en del sekundära andra fördelar.
Muskelarbetet och sättet att hushålla med
detta är den viktigaste faktorn som över huvud
taget finns inom produktionen. Det är där vi
verkligen både kan göra någonting ocli dra
förtjänst av vad vi gör. Det finns pengar att ta
genom rörelsestudier.
Volvos fabrik i Skövde började tillverka
motorer av modell 444 för snart tolv år sedan.
Efter åtta år hade den kommit upp i en
produktion av 27 000 motorer om året med en
arbetsstyrka av 340 man. Det tog då 25 h att
tillverka en motor. I Volvos nya fabrik i Skövde
tillverkar vi 57 000 motorer per år. Om vi
skulle tillverkat dessa 57 000 motorer med
samma maskiner och metoder som i gamla
fabriken hade vi behövt 090 man. Nu behöver vi
250. Vi har sparat 440 man. Vi har då kunnat
spara 185 man genom investeringar i nya
byggnader och maskiner m.m., 82 man genom
investeringar i specialverktyg ocli 173 man ge-
1130 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
