Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 48 - Stornorrfors. Konstruktioner. Av Gunnar Pira och Bo Sandegren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 3.
Lüngd-seldion genom
anläggningen.
och körbanebredd 7 m. I samband härmed rätas
vägen.
Då kanalen och framförallt de upplagda
jord-ocli bergmassorna innebär ett kraftigt ingrepp
i naturen, lägger man stor omsorg på att
utforma tipparna, så att de smälter in i
landskapet, varjämte de i viss utsträckning beklädes
med den matjord, som tillvaratagits inom
kanalområdet.
Intag och tuber
Vid kanalens nedströmsände stiger
berggrunden hastigt. Från den gemensamma breda
till-loppskanalen leder här korta, från varandra
skilda bergkanaler till vartdera av de tre
intagen samt till det framtida fjärde, fig. 4. Varje
intag består av en ca 50 m lång oinklädd
berg-tunnel med öppningen belägen helt under
vattenytan men med i övrigt fri vattenyta,
avslutad med en sump, från vilken tuben leder ned
till turbinen. I tunnelmynningarna placeras
grindar med 50 mm fritt avstånd mellan
grindjärnen, som är upplagda på horisontella,
strömlinjeformade stödbalkar. Bruttoarean i
intagsöppningen är 170 m3, svarande mot en
vattenhastighet av ca 1,2 m/s vid
utbyggnadsvatten-föringen. Strax uppströms om grindarna
anordnas falsar för en reservavstängning utförd som
IG m långa och 1 m breda nålluckor. Dessa,
samt grindrensningsanordningen, manövreras
med en vipparmskran med 8 t i lyftförmåga,
som från en kranbana kan betjäna alla
intags-öppningarna.
Intagssumparna iir inklädda med betong,
gjuten direkt mot berg och förankrad i detta för
att motstå det yttre vattentrycket vid tömd
sump. Betongtjockleken har hållits vid 30—40
cm. Sumpen har vertikala väggar och en plan
trapetsformad sektion och stänges med en 8 m
hög" och 9,5 m bred segmentlucka, manövrerad
med ett hydrauliskt maskineri, med vilket
luckan vid behov kan stängas på 10 s. Tätningen
upptill sker mot en betongbalk med sned
undersida, utformad så att vattenströmningen ned
i den vertikala tuben skall bli den bästa
möjliga. Strömningsförloppet har studerats i
modell, varvid det konstaterats, att strömningen,
trots den relativt höga hastigheten i
lucköpp-ningen — ca 2,6 m/s — och
riktningsändringen 90° är mycket jämn och fri från
virvelbildningar.
Intagsutrymmena står i förbindelse med
markytan genom en tunnel, som passerar förbi
sumparnas nedströmssida, samt genom en hiss
från markytan ned till maskinsalen, vilken
ansluter till tunnelns inre ände.
Tuberna är vertikala tills de i sin nedre ände
gör en krök in till turbinspiralen. Efter en
kort övergångssträcka från sumpens
trapetsform till cirkelform har tuben på raksträckan
en konstant innerdiameter av 8 m. Genom
kröken minskar diametern därefter kontinuerligt
till 6,5 m vid övergången till spiralen.
För det planerade fjärde aggregatet utspränges
Fig. A.
Vertikalsektion av
kraftstationen.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf(?57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
