Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 1 - Atomkraftindustrins hygieniska problem, av Carl-Eric Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Strålskyddsövervakning
i reaktoranläggningar
Hittills gjorda erfarenheter
Man har uppskattat världens totala förråd av
renframställt radium2 till ca 6 000 C eller 6 000
g. Härmed kan man jämföra de inom
atomenergiindustrin nu aktuella aktiviteterna. Vid
behandling av använt bränsle i de kemiska
separationsanläggningarna kan man i en enda sats
hantera ca 100 kC. I en reaktor av Adams
storlek, 75 MW, motsvarar aktiviteten i
bränsleelementen efter en längre tids drift 300—400 t
radium. På grund av de låga tillåtna
stråldoserna inser man lätt, vilken omsorg som måste
nedläggas på skyddet och säkerheten ur såväl
industri- som allmänhygieniska synpunkter.
Hittills gjorda erfarenheter i de stora
utländska atomlaboratorierna tyder på att man löst
dessa problem med en i jämförelse med den
konventionella hygienen exempellös framgång.
ABC har nu ca 200 000 anställda knutna till
32 kontrakterade firmor. Under de senaste nio
åren har 99,4 % av de anställda i genomsnitt
erhållit en stråldos, som är mindre än en
tredjedel av den tillåtna och 95 % har fått
mindre än en tiondel av den7. Totalt har det sedan
Manhattan-projektet 1942 inträffat två dödsfall
(1945 och 1946 vid vapenexperiment) och 17
skadefall genom strålning. Under de senaste 13
åren har sammanlagt 69 personer erhållit
tillfälliga överdoser; ingen utomstående har fått
någon. Konventionella dödsolyckor var under
samma tid 184, vilket är hälften av det
förväntade antalet.
Erfarenheterna från Storbritannien är
likartade. Inga fall av strålskador har
rapporterats under den mer än tioåriga verksamheten,
vid vilken man förbrukat en arbetsmängd
motsvarande den som mer än 50 000 arbetare
utför under ett år8. I en närmast motsvarande,
kemisk eller mekanisk industri hade fem
dödsolyckor varit normalt. Endast 29 av de 7 000
anställda, som exponeras och bär
filmdosimet-rar hade 1955 fått externa doser, som uppgick
till hälften av den internationellt fastställda
årsdosen. Medeldosen för alla anställda var för
hela år 1955 400 mRem, dvs. föga mer än en
tillåten veckodos. Som jämförelse kan nämnas,
Tabell 4. Tillåtna koncentrationer i luft av
radioisotoper och giftiga, industriellt använda
ämnen
mg/m®
Plutonium 239 ..............................................32 • 1(T9
Radium 226 ..................................................8 • KT°
Strontium 90 ................................................1,3 • 1(T9
Jod 131 ..........................................................48 • 10-12
Kvicksilver ....................................................0,1
Bly ..................................................................0,15
Paration ........................................................0,1
Klorgas ..........................................................3
Fcsgen ..........................................................4
att det i Storbritannien inträffar ett fall av
röntgenskada per år utanför reaktorindustrin9
och att det 1953 inträffade 4 048 nya fall av
yrkespneumoconios ("koldammlunga") bland
de brittiska gruvarbetarna.
Ej ens besättningen på den första atomubåten,
US Nautilus, har under den första
driftperioden på två år, som omfattat mer än 55 000
sjömil utan bränslebyte erhållit doser, som nått
upp till de tillåtna. Medeldosen för hela
besättningen var 173 mRem per man och år, vilket
betyder, att besättningen i medeltal endast fått
en dos, som är obetydligt större än den, som
erhålles på land från naturlig strålning under
samma tid.
Instrumentering
Inom ingen del av den konventionella
industrihygienen finnes motsvarighet till den
uppsättning av personliga, bärbara och fasta
mätinstrument, som användes för skyddet inom
reaktortekniken10. Särskilt användbar och i hög grad
underlättande för övervakningen har den
personliga mätutrustningen i form av film- och
penndosimetrar visat sig vara.
Trots all mätning av arbetsmiljön är dock
analys av biologiska exkret det slutliga provet
på intern kontamination. Genom radiokemisk
analys kan spår av isotoper upptäckas i urin,
faeces och blod. Högkänsliga instrument kan
dessutom utföra helkroppsmätning av internt
upptagen aktivitet, t.ex. efter
neutronbestrålning.
För nyanställningskontroll och för
kontinuerlig hälsoövervakning kan medicinsk
sakkunskap vara nödvändig. Under alla förhållanden
Tabell 3. Maximalt tillåtna nivåer vid yrkesmässig exponering
Högsta
tillåtna [-kroppsupplagring-]
{+kropps-
upplagring+}
^C*
Kritiskt organ
Högsta tillåtna halt i
luft vatten
j.iC/cm3
uC/cm3
Plutonium 239 .............. ............. 0,04 Benstomme 2 ■ 10"12 3 ■ • 10"(
Radium 226 ................. ............. 0,1 Benstomme 8 ■ ■ 10"12 4 « • io-!
Strontium 90 ................ ............. 1 Benstomme 2 • , ur10 8 • • 10"’
Jod 131 ..................... ............. 0,6 Sköldkörtel 6 ■ • 10"° 6 • • 10";
Fosfor 32 ................... ............. 10 Benstomme 1 ■ ■ 10"7 2 • • 10"’
Natrium 24 ................. ............. 15 Lungor, hela kroppen 1 ■ • 10~8 8 • ■ 10":
1 curie (C) är en radioaktivitet motsvarande 3,7 • 1010 sönderfall per sekund.
2Q TEKNISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
