Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 1 - Nybyggen - Argentat kraftstation, av G Lbg - Böcker - Tingen och vi, av Sven A Hansson - Barnfamiljer i höghus och trevånings låghus i Vällingby, av Rolf Runefelt - Utbildning av chefer och experter i företagen, av Arne Hedström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fig. 3. I Argentat utföres ett aggregat av vartdera
slaget. Båda skall kunna drivas såsom turbiner eller
pumpar (Water Power okt. 1957 s. 365—373).
G Lbg
böcker
Tingen och vi, av Ulf Hård af Segerstad.
Nordisk Rotogravyr, Stockholm 1957. 159 s., ill.
28,75 kr.
I denna, en av de vackraste böcker som har
utgivits, vill förf. visa att konst är betydligt mer än det
hävdvunna begreppet De sköna konsterna. Konsten
finns överallt runt omkring oss: i alla de föremål
som omger vår vardag är till nyttofunktionen
oupplösligt knuten en estetisk funktion av varierande
bredd och djup.
Vidare påvisar förf. hur den estetiska funktionen
är underkastad tidens subjektiva värdering, och den
symbolism som den tidens människor vill lägga i
nyttofunktionen. Jämför till exempel den
stelryg-gade renässansstolen, ett staffage för ceremonier,
och våra dagars läderlappsfåtölj, en ursäkt för
vårdslös avslappning.
Genom en inträngande analys av de faktiska
underlagen till våra olika miljöer söker förf. slå hål
på denna subjektivism. Det är en svår uppgift, som
han dock löser övertygande och elegant, även om
hans slående formuleringar ibland kolliderar
kylare mot kylare: "Kunskap ger den säkraste smaken"
— "Det orimligt uppreklamerade sunda förnuftet".
Industrialismens förmåga att skapa konst har i
förf. en övertygad apologet. Standardisering och
masstillverkning ger för första gången möjlighet att
sprida god design och höja gemene mans konstsyn.
Denna konst i praktisk funktion är ingenting att
fnysa åt, inte heller bör de klandras som anser att
"skönast av alla kurvor är försäljningskurvan".
Fåfängt är det under dessa förhållanden att
upprätthålla ett snobbistiskt gap mellan handens
original och maskinens efterbildning — till exempel
mellan Karl Axel Pehrsons målning i
Nationalmuseum, och det identiskt lika gardintrycket i många
hem. Eller omvänt: mellan forntidens kinesiska
tiggarskål, på sin tid en simpel vardagsvara, och
dess i dag bevarade unikum, obestritt
konststämp-lat av samlare och museer.
Mycket läsvärt och tänkvärt finns att ösa ur denna
bok, icke minst för en tekniker — förf:s
exemplifiering är till största delen hämtad från industriell
framställning. Bildmaterialet är överväldigande
vackert, mycket vackrare än de föremål vars skönhet
förf. vill få oss att upptäcka. Men när skall
fotografiet, av vardagsmänniskan redan erkänt som
konst, bli så bedömt av t.ex. överintendenten på
Nationalmuseum? Sven A Hansson
Barnfamiljer i höghus och trevånings låghus i
Vällingby, av Edmund Dahlström. Stat. Nämnd
för Byggnadsforskn. Rapp. 38. Stockholm 1957.
I distribution: Byggmästaren. 80 s. 6 kr.
På uppdrag av hustypsgruppen inom Nämnden för
Byggnadsforskning, har förf. gjort en del undersök-
ningar i Vällingby. Man har velat få fram ett mera
påtagligt underlag för diskussionen kring höghusets
eventuella olämplighet för barnfamiljerna.
Redogörelsen innehåller en precisering av
problemställningen, inventering av tänkbara familjesociologiska
verkningar av den ena eller andra bostadsformen, ett
omfattande kapitel om metodiken samt analys av
det framkomna materialet.
Undersökningen har gått till så, att man frågat ett
antal husmödrar om deras inställning till en mängd
olika förhållanden; vissa av dem har dessutom fått
föra en veckodagbok. Husmödrarna har valts ut
med en stickprovsmetod, där man når hög grad av
jämförbarhet. Frågorna har ställts upp och
resultaten sammanställts så finurligt, att man fått svar
på snart sagt varje tänkbar frågeställning. Förf. har
gjort sig stor möda att själv redovisa en mängd
invändningar. Detta gör att en del självklarheter
smugit sig in bland odisputabelt intressanta
synpunkter. Till hjälp för dem, som tröttas av att läsa
saker fullständigt, har en del kapitel försetts med
sammanfattningar.
Resultatet av undersökningen är i stort sett, att
om man frågar på detta sätt får man höra, att
husmödrarna föredrar den hustyp man just nu bor i.
De flesta har vidare ingen erfarenhet av det
motsatta alternativet. Förf. kan inte finna något
statistiskt belägg för att den ena eller andra hustypen
skulle vara att föredra för barnfamiljer.
I denna annars fullständiga redogörelse för en stor
undersökning, kan man inte finna någon kritisk
granskning av den enskilda husmoderns svar på
frågor av detta slag. Tycker hon verkligen något
eller är hon egentligen likgiltig inför frågor av
typen: "Hade ni några särskilda önskemål om att bo i
höghus eller låghus innan ni fick er nuvarande
bostad?" En enda medveten husmors
ställningstagande i det ögonblick hon får välja hustyp och kan
stöda sig på tidigare erfarenhet av båda
alternativen späds ut med de många likgiltigas eventuella
hågkomster. En enda barnräknare på lekplatserna
kanske kunde få fram ett säkrare material än vad
en hel rad intervjuare får ut uppe i lägenheterna.
Vilken husmor medger att hennes grabb just i dag
inte kom ut alls fast han borde vara ute 4,18 h,
som de andra så snällt uppgett? Rolf Runefelt
Utbildning av chefer och experter i företagen.
Studieförbundet Näringsliv och Samhälle,
Skriftserie Studier och Debatt 1957:2. Stockholm 1957.
130 s. 5 kr.
Att utbildningsfrågor är aktuella märks bl.a. på
frekvensen av utbildningskonferenser och -kurser.
SNS höll i februari 1957 en konferens om utbildning
av chefer ocn experter i företagen. Konferensen
bevistades av många toppar från undervisningsväsen
och näringsliv och den nu utkomna rapporten
utgör säkerligen en mycket intressant och
tänkvärd läsning för företagsledare och
utbildningsansvariga.
En mångfald problem berörs, men till de mest
debatterade hör frågan om man kan ge studenter
med medelmåttiga betyg mer effektiv utbildning.
Man borde pröva en utbildningsform som
motsvarar den amerikanska BA (Bachelor of Arts) både
på den tekniska och ekonomiska sidan förutom den
högre civilingenjörs- och civilekonomutbildningen.
Denna BA-utbildning skulle kunna ske vid lokala
utbildningscentra ("industrihögskolor") och
kombineras med anställning vid något närbeläget
företag. Företagens del i utbildningsverksamheten får
allt större aktualitet ju mer vetenskapen flyttar ut
2Q TEKNISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
