Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 2 - Uddevalla kanal, av A Frey Samsioe - Nya föreskrifter för fartygsstål, av N Lll - Industriell användning av jordbruksprodukter, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sen, klättrar mulorna upp längs lutande banor
med hjälp av sina kuggdrev och drar fartyget
in i slussen, där det hålles fast i läge genom
att kablarna tas hem i erforderlig utsträckning,
samtidigt som vattenytan höjes. Mulorna drar
därefter fartyget in i nästa sluss osv.
Genom denna anordning kan varje risk för
ombordläggning undvikas och dessutom kan
tiden för fartygets passage genom tunneln och
genom slussarna avsevärt förkortas.
En kostnadsberäkning av kanalprojektet har
utförts och man har därvid kommit till att
totala kostnaden för en i alla avseenden
komplett kanalled för 7 m djupgående fartyg
mellan Vänersborg och Uddevalla skulle uppgå till
ca 300 Mkr. i dagens prisläge. En kanalled
med 4 m seglingsdjup skulle troligen kosta i
runt tal 200 Mkr.
Slutord
Det kan näppeligen tänkas, att en utgift av
300 Mkr. i dagens läge skulle vara
nationalekonomiskt motiverad för att möjliggöra, att
oceangående fartyg skulle kunna gå in i
Vänern. Ej heller torde en utgift av ca 200 Mkr.
vara motiverad för att ersätta den nuvarande
Trollhätte kanal och därigenom eliminera
risken för trafikavbrott på grund av ras i Göta
älvdalen.
För att på ett tillfredsställande sätt lösa
transportproblemen mellan Kattegatt och
Vänernhamnarna synes man följaktligen bli hänvisad
till att vidta andra åtgärder än byggandet av
Uddevalla kanal. I första hand är det sålunda
av behovet påkallat att utföra omfattande
förstärkningsarbeten i lerområdena utmed Göta
älvs stränder till förebyggande av ras, men
en oljeledning från Västkusten till
Mellansverige skulle givetvis också vara en värdefull
beredskapsåtgärd, enär olägenheterna av
avbrott i båttrafiken mellan Nordsjön och
Vänernhamnarna därigenom avsevärt skulle
minskas, om nya lerras ändå skulle inträffa i Göta
älvs dalgång.
Nya föreskrifter för fartygsståi. Den 13 juni
1957 antog Lloyd’s Registers vederbörande
kommitté nya bestämmelser för fartygsstål avsett för
svetsade konstruktioner. Dessa bestämmelser
innehåller en noggrann specifikation av denna
stålkvalitet. De skulle normalt gälla endast för nya fartyg,
för vilka huvudritningarna godkänts den 13
december 1957 eller senare. Under nu rådande
förhållanden kan emellertid tiden från godkännandet av
ritningarna till fartygets leverans i många länder
utsträckas till 3—1 år.
Nämnda kommitté, som behandlade denna sak
den 12 december 1957, fattade då ett beslut av stor
betydelse för skeppsvarv, rederier och stålverk. Utan
hänsyn tagen till datum för godkännandet av
ritningarna beslöts sålunda, att det stål, som
framläggs för provning efter den 30 september 1958 och
som är avsett för bestämda detaljer, måste följa
reglementets nya bestämmelser (enl. Lloyd’s
Register of Shipping 16 dec. 1957). N Lll
Industriell användning av jordbruksprodukter.
Man har i dag en besvärande överproduktion av
jordbruksprodukter i USA. Den har uppstått bl.a.
genom att de tekniska framstegen berövat
jordbruket många av dess marknader. Sålunda har
syntetiska tvättmedel ersatt mer än hälften av tvålen och
såpan som framställs av icke ätbart fett.
Syntetiska produkter har ersatt lädret i skosulor och
hotar dess användning som ovanläder. Syntetiska
fibrer har trängt in på bomullens och ullens
marknader. Största delen av landets industrialkohol görs
nu av etylen, och syntetiska sötningsmedel hotar
sockermarknaden.
I USA tycks skörden 1957 ge ännu större överskott
än tidigare. Allt flera söker därför industriella
användningar för jordbruksprodukter. En
kommission som våren 1957 avgav en rapport
rekommenderar anslag för uppmuntrande av ett sådant
utnyttjande av jordbrukets överskott. För närvarande
förbrukas ca 16 M$/år för detta ändamål.
Jordbruket bör kunna återvinna en del av sina
förlorade marknader med forskningens hjälp. Nv
avsättning för bomull kan t.ex. uppnås genom
kemisk behandling av den så att den blir resistent
mot väder och vind, mögel, smutsning och
skrynk-ling. Ull kan ges större resistens mot krympning.
Spannmål odlas nu på 60 °/o av åkerjorden. Är
1956 gav vete den största skörden i pengar, värd
ca 2 700 M$; majs, som är störst i volym, kommer
tvåa med ett värde av ca 2 000 M$. Under 1956—
1957 skördades 1 620 milj. hl majs varav ca 1 060
milj. hl troligen förbrukas, medan ca 350 milj. hl
kan betraktas som överskott.
En av kommissionens huvudrekommendationer för
majs är dess användning till framställning av
alkohol för butadien. Andra stora avsättningsområden
finns inom metallurgin samt vid tillverkning av
insektbekämpare och papper. Enbart dessa
användningar kan absorbera upp till 1 400 milj. hl/år majs.
Den viktigaste är tillverkning av stärkelse för
koa-gulering av stoft vid anrikning av fattiga
järnmalmer. En liknande metod används för
aluminiummalm. Man framhåller att om bara något kilogram
stärkelse per ton malm användes, skulle
majsöverskottet reduceras i hög grad.
Omkring 1,75 milj. hl/år vete utnyttjas vid
tillverkning av stärkelse och gluten (protein). Den senare
används i lim bl.a. vid beläggning eller limning av
papper, i bestrykningsmedel, som tillsats i
fenol-och karbamidplaster samt vid tillverkning av ogräs-,
insekt- och mögelbekämpare. Aminosyrorna i
vete-gluten kan utnyttjas för ökning av kända
ogräs-bekämpares aktivitet. Stärkelse kan också genom
kemisk behandling överföras till användbara
produkter. Dialdehydstärkelse kan sålunda ekonomiskt
utnyttjas för framställning av oxiderad stärkelse till
beläggningar, appretur, lim och snabbverkande
garvämnen för hudar.
Amylos, en stärkelsekomponent med raka
kedjemolekyler, är en särskilt värdefull råvara. Man
söker därför majsformer som ger stärkelse med hög
amyloshalt. Man håller på att studera polymerer,
innehållande stärkelse bunden vid cellulosa eller
kolväten. Det kan hända att man 1975 inom
industrin förbrukar stärkelse från 116 000 milj. hl majs
vilket motsvarar dagens produktion av vete och
durra.
Bomull produceras i ett överskott som ger ständigt
växande bekymmer. Man hoppas nu att problemet
åtminstone delvis skall lösas genom kemisk
modifiering av fibern varigenom marknaden för bomull
skulle vidgas. Den helt acetylerade fibern, som dock
ännu inte är färdig för industriell tillverkning, tycks
2Q TEKNISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
