Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 2 - Andras erfarenheter - Selen nödvändig för djur, av SHl - Mattermedel för färger och lacker, av SHl - Hårdmetallskärs hållfasthet vid fräsning, av J Murkes - Böcker - Hydromaskinlära, av Wll - Säljaren och säljtekniken, av Sven A Hansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av de tre skyddar mot sjukdomen, men faktor 3 är
effektivast.
Att selen är en nödvändig beståndsdel i faktor 3
framgår av att levernekros kan hindras även med
bara oorganiska selenföreningar. Olika sådana har
dock olika stark effekt. Ungefär 2—4 (.ig selen som
selenit per 100 g föda hindrar fullständigt
levernekros. Detta innebär att selen som selenit är ca
500 gånger så aktivt som vitamin E och 250 000
gånger så effektivt som 1-cystin (Chemical &
Engineering News 1 juli 1957 s. 28). SHl
Mattermedel för färger och läcker
Ämnen, som ofta används för underlättande av
pigments suspension i lösningsmedlet, kan också
utnyttjas som mattermedel, om deras ogenomskinlighet
inte är störande.
Syntetisk kiseldioxid (jfr Tekn. T. 1953 s. 311) kan
sålunda användas efter målning 24 h i kulkvarn
med tio gånger dess vikt lösningsmedel. Härvid
bildas ett gel som sätts till färgen eller lacken. Det är
svårt att på detta sätt mattera feta och medelfeta
bestrykningsmedel vilka kan gelatinera vid tillsats
av 5 °/o kiseldioxid. Bästa resultat får man med
läcker av magra alkyder och med cellulosalacker.
Lätt magnesiumkarbonat är ett utmärkt
mattermedel, men det fordrar mycken målning. En typisk
blandning är härvid 2—5 %> MgC03 och 5—10 °/o
zinkstearat i ett lämpligt lösningsmedel.
Metalltvålar, såsom zinkstearat, har en svag
mat-terande effekt som kan utnyttjas i läcker med liten
eller medelstor torrsubstanshalt. De ger en behaglig
sidenglänsande yta och behöver inte malas, men de
gör lackfilmen mjuk. Av zinkstearat kan man
använda högst 2—5 »/o av lackens totalvikt. Det har
god genomskinlighet, medan zinkpalmitat är mera
opakt. Det senare och aluminiumstearat sätter sig
snabbare än zinkstearat.
Växer används också som matteringsmedel, men en
så liten tillsats som 0,25 °/o kan vara tillräcklig för
att starkt fördröja eller hindra lackens torkning. I
gynnsamma fall kan man använda upp till 1—2 %>;
syntetiska växer föredras framför naturliga. Vaxet
skall bilda ett skikt av fina kristaller på den torra
lackfilmens yta. Det kristalliserar emellertid snabbt,
om lacken lagras vid låg temperatur, och måste
sedan lösas genom uppvärmning innan lacken kan
användas. Det förefaller bäst att använda bara litet
vax tillsammans med ett annat mattermedel.
En färgs eller lacks glans kan i viss mån regleras
genom ändring av pigmenthalten,
sammansättningen och de fasta ämnenas dispergering samt genom
val av bindemedel. Stor tillsats av lösningsmedel
minskar glansen, men t.ex. kiseldioxid är mycket
effektivare. Den är praktiskt taget glasklar i ett
oljemedium och bara litet av den behövs för
mattering. Den ger matta filmer som inte blir blanka
vid nötning, medan läcker, matterade med
metalltvålar eller växer blir det (W F Daggett i Painl
Manufacture juli 1957 s. 263). SHl
Hårdmetallskärs hållfasthet vid fräsning
Oftast begränsas vid hårdmetallverktyg valet av
bearbetningsdata av skärets hållfasthet, vid fräsning
speciellt matningen per tand. Orsaken till eggbrott
vid ändplanfräsning av gjutjärn med HB = 207—
217 kp/mm2 har studerats för ett antal
hårdmetall-kvaliteter med kobolthalter mellan 2 och 8 %>.
Skär-hastigheterna 91, 112 och 170 m/min begagnades.
Det visade sig att med ökad kobolthalt i
hårdmetall-skäret en högre matning per tand kunde användas
utan att brott inträffade. Anges den vid 8 °/o Co
användbara matningen med talet 100 så blev den
vid 6, 3 resp. 2 %> Co 70, 35 resp. 21. Den
påkänning hårdmetallplattan kunde utsättas för före brott
befanns vidare, under i övrigt lika betingelser, öka
med ökad plåttjocklek.
Den maximalt möjliga matningen per tand
konstaterades vara mera än dubbelt så stor vid en
spån-avskiljning med kontinuerligt ökad spåntjocklek
(motfräsning) som vid en med kontinuerligt
minskad spåntjocklek (medfräsning).
En ökning av skärhastigheten medför att en lägre
matning per tand får väljas. Detta kan ske enligt
formeln sz = C — Av där sz är matningen per tand,
v skärhastigheten och A en
proportionalitetskoeffi-cient. Värdet på parametern C beror av använd
hårdmetallkvalitet, materialet i arbetsstycket samt
av bearbetningsdata (M S Charlamov:
"Issledo-vanie procnostnoj charakteristiki tverdogo splava v
processe rezanija", Moskva 1955). J Murkes
böcker
Hydromaskinlära, av Töre Lundberg. Gumperts,
Göteborg 1956. 232 s., 229 fig. 21 kr.
Detta arbete, som närmast är avsett som kursbok
för högre tekniska läroverk och liknande
läroanstalter, behandlar i huvudsak de rotodynamiska
maskinerna och deras fysikaliska grunder, men även
kolvpumpar har tagits med.
Boken börjar med hydromekaniken, där även
måttsystem diskuteras och fördelarna med
mksa-syste-met framhålles. Utom i några speciella fall används
detta måttsystem med N/m2 som tryckenhet.
Hydro-statiken ägnas 17 s. och hydrodynamiken 52 s. Här
finns bl.a. en utförlig behandling av
strypflänsmät-ning med diagram enligt de svenska normerna. För
beräkning av tryckförluster i rörledningar anges
endast Blasius’ ekvation — önskvärt hade varit med
en formel av mer allmän giltighet.
I kapitlet om pumpar upptar centrifugalpumpar
71 s. och kolvpumpar 16 s. Härpå följer kapitlet
om fläktar (27 s.) där förf. tyvärr frångått
mksa-systemet och räknar tryck i mm vattenpelare och
gasmängd i m3/h, så att han icke kan utnyttja de
enkla, eleganta samband man får vid användning
av mksa-systemet. Som sista kapitel ingår en ganska
koncentrerad översikt över vattenturbiner av olika
typer (39 s.).
Boken är välskriven, innehållet vederhäftigt och
bilderna tydliga och instruktiva. Användningen av
mksa-systemet innebär ett gott framsteg, och man
får hoppas att även kapitlet om fläktar omarbetas
till detta måttsystem i nästa upplaga. Wll
Säljaren och säljtekniken, redigerad av Bertil
Neuman. Säljteknik, Stockholm 1957. 80 s.
11,65 kr.
För var och en som sysslar med försäljning är det
givande och stimulerande att ta del av hur
argument framförs så att de slår in, och hur invänd-
2Q TEKNISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
