Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 10 - Jonosfärundersökningar med raketer och satelliter, av Torleiv Orhaug - Konsumentprisindex och elpris, av Rolf Gradin - Ökning av boraxproduktion i Kalifornien, av E R—s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nen. Enligt ekv. (3) är polarisationsplanets
rotation proportionell mot A2, där A är
våglängden, och fädningsfrekvensen är därför olika
på de två frekvenserna 20 och 40 MHz, som
satellitsändarna arbetar på. Vid
fältstyrkemätningar på båda frekvenserna är det alltså
möjligt att skilja de olika fädningseffekterna.
Preliminära beräkningar av j’ AT • ds dvs. totala
elektronantalet i en pelare från observatören
till satelliten, med hjälp av sådana mätningar,
är publicerade av Cambridgeobservatoriet3.
Slutord
Sedan raketexperimenten hade påbörjats i
USA, var det så gott som fullständig
överensstämmelse mellan informationer om den övre
atmosfärens fysik från raketdata upp till ca
100 km och informationer med hjälp av
indirekta metoder. När mäthöjden ökades,
minskade överensstämmelsen, och
raketexperimenten har på många punkter delvis ändrat våra
föreställningar vad beträffar förhållandena i
den övre atmosfären. Det finns all orsak att
tro, att användning av satelliter och raketer
inom de närmaste åren på ett mycket
betydelsefullt sätt kommer att bidra till vår kännedom
om jonosfären och de fysikaliska
förhållandena i den övre atmosfären.
Litteratur
1. Boyd, R L F & Seaton, M J: Rocket exploration of the
upper atmosphere. Pergamon Press, London 1954.
2. Van Allen, J A: Scientific uses of earth satelliles.
Chapman & Hall, London 1956.
3. Radio observations of the Russian satellite. Nature 1957
s. 879.
Konsumentprisindex och elpris. Från 1 300
butiker, 1 000 betjäningsställen och 200 torgstånd,
fördelade på 70 intervjuområden, insamlas
månadsvis prisnoteringar på konsumtionsvaror och på
tjänster. Dessutom undersöks genom fortlöpande
intervjuer och på annat sätt bostadskostnaderna i
ett slumpmässigt urval av olika lägenhetskategorier.
Med hjälp av vägningstal, som anger värdet av
årsförbrukningen av olika varor och tjänster i promille
av den totala privata konsumtionens värde under
ett år, kan dessa prisnoteringar sammanställas till
ett tal, konsumentprisindex K. Detta index beräknas
för varje månad och belyser den allmänna
prisutvecklingen. Basår är 1949 (K = 100). För september
1957 var konsumentprisindex 146.
En höjning av elpriserna inverkar på
konsumentprisindex dels direkt via bränsle och lyse och dels
indirekt via fördyrade industriprodukter och
tjänster. I samband med införandet av energiskatten
gjordes till Indexnämndens sammanträde den 6 juni
1957 en beräkning av hur denna skatt påverkar
konsumentprisindex. Besultatet av dessa
beräkningar, som endast tar hänsyn till den direkta inverkan,
visar att en höjning av eltaxorna med 4,94 °/o höjer
totalindex 0,10 enheter i den prisnivå som rådde i
mars 1957 (A’ = 143).
En generell höjning av elpriserna med 10 °/o
innebär direkt via posten bränsle och lyse vid K = 146
en ökning av konsumentprisindex med 0,20 enheter.
Vid beräkning av den indirekta inverkan antas att
en fördyring av den för varans framställning eller
tjänstens utförande erforderliga elströmmen direkt
slår igenom i en prishöjning som täcker fördyringen.
För resor antas 75 °/o av alla resor ske med
elektrifierat fortskaffningsmedel, och för dessa antas SJ
utgöra en representativ grupp.
Med hjälp av ett vägningstal som gäller för olika
varor och tjänster vid beräkning av
konsumentprisindex och dels ett vägningstal k,, som kan anses
representera elkostnadens inverkan på saluvärdet
inom varje grupp får man fram ett totalt
vägningstal för elkraftens indirekta inverkan. Detta har
beräknats till 5,6. Ökningen av konsumentprisindex
vid 10 »/o högre pris på elkraft blir härigenom
0,0056 • 10 • 1,46, dvs. 0,08 enheter. Härtill kommer
några poster av typen sjukvård, skolor, post och
telefon, nöjen m.fl. Totalt har dessa vid beräkning
av index vägningstalet 175. Elkraftprisets inverkan
inom varje grupp är uppskattningsvis endast ca
0,1 o/o. Inverkan på totalindex från dessa grupper
kan därför försummas.
En generell höjning av elpriserna med 10 °/o
medför i den prisnivå som rådde i september 1957
enligt dessa uppskattningar en direkt höjning av
konsumentprisindex via posten bränsle och lyse på 0,20
enheter, och en indirekt höjning på grund av ökade
priser på varor och tjänster på 0,08 enheter. Totala
inverkan på konsumentprisindex kan med hänsyn
till inverkan av hyresstegringar för industrilokaler
rundas uppåt till 0,3 enheter. Rolf Gradin
Ökning av boraxproduktion i Kalifornien.
Genom övergång från underjordsbrytning till dagbrott
har man i Kalifornien dels blivit i stånd att bryta
fattigare boraxlager, varigenom reserverna ökats högst
väsentligt, dels kunnat öka själva produktionen.
Produkterna från dagbrottet vid Boron i
Kalifornien skulle ha blivit för dyra, om de fraktats direkt
till läknings- och raffineringsverken vid
Wilming-ton på grund av den låga boraxhalten. Därför
uppfördes ett nytt verk vid Boron, som gick i drift i
september 1957.
Brytningen utföres i 15 m höga pallar. Det
loss-brutna berget upplastas med skoplastmaskiner med
ca 3 m3 skopvolym i 24 t tippbara lastbilar och
transporteras med dessa till grovkrossningen.
I första delen av lakningsprocessen utlöses
na-triumboratet med kokande vatten, varefter den
olösliga leran återstår som ett grövre eller finkornigare
siam. De grövre lerstjxkena avsiktas på en
vibra-tionssikt. Den finkorniga lerprodukten avskiljes från
natriumboratlösningen i ett
motströmsdekanterings-system, där man använder fyra förtjockare (70 m
diameter) i serie för att ta ut de sista resterna av
natriumboratet.
Boraxlösningen pumpas sedan till
vakuumkristalli-sationsapparater där slutprodukterna blir
natrium-borat av deka- eller pentahydrattyp. Processen
kompletteras med centrifugering och torkning.
För att erhålla ett jämnt ingående gods till
lak-verket har man förfarit på följande sätt:
boratet utvinnes samtidigt ur ler- och boratskikt
och utlastade produkter från olika skikt inmatas
alternativt i grovkrossanläggningen;
efter grovkrossningen lagras produkterna i fyra
separata högar för att ytterligare blandning skall
bli möjlig;
produkten, som lämnar finkrossanläggningen,
lagras i 1 000 t fickor; borhalten hos godset i varje
ficka bestäms varefter man tar ut gods i sådana
relativa mängder att en konstant borhalt erhålls hos
det till läkningen ingående godset. Engineering &
Mining Journal aug. 1957 s. 134). E R—s
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 jf^l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
